Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Det blir sådana dagar, bara att hålla ut och vakna nykter i morron. Då känns det bättre igen.

Vakna utan bakrus är en obetalbar känsla

Well, inte druckit en droppe sen julafton 2017, känns skevt att inte dricka ölen till pizzan på fredagar, att inte knäppa en å annan stark efter middagen, att inte dricka några glas whisky till cigarren och ja listan fortsätter. Men ja, bara att minnas hur jävla utåtagerande jag blir när jag dricker, bakfyllorna (Varade bara 20min efter jag vaknat men ändå, mindre skön känsla.), att ha tappat bort massa saker, samtal till folk jag klippt kontakten med, att mitt temprament/humör blir värre än vanligt och blir extra oberäknelig som person. Peppa peppa ta i trä. Aldrig kunnat hantera alkohol vid närmare eftertanke, hade ett uppehåll Augusti 2015-Augusti 2016 så bara att klå det "rekordet".

Inne på 12 nyktra dagen , jävligt skönt att vara klar i skallen å inte bakis. Inte druckit varje dag tidigare men iaf ett par dagar i veckan. Blir alltid för mkt dricka när de väl börjats vill inte lägga mig utan bara fortsätta. Sugen idag men ska försöka hålla mig!

Fan helvete.
Kl 14 idag satt jag och pratade med en myndighetsperson om att hitta någon stödgrupp typ AA.
En halvtimme senare står jag på Bolaget och köper vin.
Så lite kontroll har jag på mitt mycket medvetna destruktiva missbruk.

Jag har visserligen fått ner konsumtionen till 1-2 flaskor vin i veckan. Från tidigare 8-15 liter i veckan.
Men tanken och suget på alkohol är där jämnt.

Idag misslyckades jag.

I morgon börjar kampen igen

Ni som fortfarande dricker, hur hanterar ni ångesten dagen efter? Är det värt det? Har ni ingen ångest kanske?

Just ångesten dagen efter var det som fick mig att sluta dricka. Det var inte det att jag alltid gjorde bort mig på fyllan, ångesten fanns där ändå alltid. Fy fan!

Jag lider av GAD så min ångest är närmast konstant. Förutom när jag är riktigt ruskigt bakfull då har jag ingen ångest alls Så himla svårt mao att inte söka sig till de där underbara ångestfria stunderna trots skallebank och en mage i ursinnigt uppror

Fast jag vet att i längden så triggar alkoholen ångesten än mer.

Ja jag ska bli nykter

Men inte idag.

Är ju klart en stor del av att jag har tröttnat på skiten. Men bäst man inte säger för mkt då sitter man väl snart där med en stänkare i handen.

Nu känner jag att jag äntligen nått botten.

Berättat för alla mina vänner, familj o arbetskamrater att jag är en alkoholist.

Igår hade jag möte på missbruksenheten och ska få komma om grupp ledare godkänner det vilket jag verkligen hoppas annars lever jag inte många månader/år till

Vi pratade om Sävik eller Iris i Enköping, Är det någon som har erfarenhet av det, eller kan rekommendera något bra?

Så jävla skönt att vara ren från skiten.

När man varit ren en månad eller två så slås man en dag av hur bra man faktiskt kan må, bättre än på flera år, nästan så man känner sig lite salongsberusad fast man inte druckit något. Sen inser man att det är så det känns att vara en vanlig lycklig människa utan drogproblem med normala kemikaliebalanser i hjärnan. Så skönt att vara tillbaka till sig gamla goda jag.

Ni som anar att ni sitter i skiten, eller är påväg dit, bara sluta. Tro mig, det är inte värt det. Det kommer i 10 av 10 fall för eller senare bara gå rent åt helvete.

Slutar ni inte så kommer ni en dag sitta där gamla, slitna, äckliga och ensamma, och undra vad fan som hände med ert liv, er familj, era nära och kära och er ungdom/(psykisk)hälsa, och det är en tid som aldrig kommer tillbaka. Inte värt det.

Jag rekommenderar fanimig inte heller kaffe eller något så vanligt som porr. Håll bara era jävla kemikaliebalanser så stabila som möjligt i hjärnan så kommer ni för eller senare börja må som ni gjorde som när ni var unga och nyfikna på världen, och livet blir kul igen.

En dag i veckan är ingenting. Ha du kul med en dag i veckan om du njuter av det och kan kontrollera det.

De flesta härinne däremot har supit/super enorma mängder varje dag och blackar out flera gånger i veckan, kanske varje dag. Många börjar sin morgon med en whiskey. Dödsångest, beter sig som ett riktigt JÄVLA svin mot sin partner/familj, hela kroppen skakar och svettas som en gris, ångest så stark så man inte vet var man ska ta vägen, skiter blod, spyr blod, noll apetit, kan inte ens gå till ICA utan att hälla i sig en starköl eller ett glas vodka först... Det är livet för många alkisar.

Uppenbarligen är det ett problem för honom då han är inne här och skriver. Man ska inte jämföra problem. Man måste inte vara rabiat heltidsalkis för att må dåligt av sitt drickande.

Ursäktar pekpinnen men tycker inte vi ska skrämma bort de som "bara" dricker sig fulla 1-3 gånger per vecka och vill upphöra med detta.