Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Oavsett hur dåliga oddsen än är så förlorar man ju inte något på att prova. AA/NA har hjälpt många. Det finns ingen universallösning för att bli kvitt ett missbruk, men deras metoder (som kan verka väldigt oortodoxa) funkar uppenbarligen för vissa. Personligen tror jag inte riktigt att det är för mig. Men det beror till viss del på att jag inte är särskilt motiverad att sluta heller. Dock rekommenderar jag att gå på ett möte och prova. Om inte annat är känslan av gemenskap och optimism rätt stark när man sitter där med personer som befinner sig i samma sits som en själv.

Jag lär aldrig bli helt nykter, men jag byter ut alkoholen mot andra mindre skadligare saker allt mer.

Det är coolt att vara nykter när det inte passar och vara full när man inte får. Sedan finns det ju annat som är rätt mycket bättre som man kan byta ut alkoholen mot. Typ hallonsaft och smultronsoda. Själv väljer jag Laphroaig varje dag, men sådan är jag.

Självklart är det råhårt att lägga ner alkoholen helt och har man vägt fördelarna mot nackdelarna och kommit fram till att man ska sluta med dojja så är det alltid ett riktigt beslut.

Kör hårt allihopa vad ni än tar för beslut!

Det blir tufft i slutet av veckan.
Ledig fredag, lördag, söndag vilket vanligtvis betyder full torsdag, fredag, lördag och bakis söndag.
Jag är dessutom själv hemma. Upplagt för trubbel alltså.
Kanske borde planera in lite aktiviteter dessa dagar så jag inte halkar dit.

Som du själv skrev, boka in mkt aktiviteter. Själv sitter jag inne på en burk antabus som jag brukar dra igång en kur på när jag känner att suget är som värst.
Vet många som inte rekomenderar det men för mig hjälper det att veta att jag inte har möjlighet att välja om jag ska dricka eller inte.

Visst går det att kröka igenom antabus men det är inget jag vill utsätta mig för efter 2 månaders nykterhet.
Håller på dig själsfrände och tar till det berömda "en dag i taget, eller när du vaknar ska du bestämma dig för att idag ska jag vara nykter"

Känns sjukt overkligt om man tänker att man aldrig mer ska få dricka så därför är det i alla fall för mig bättre att köra den där en dag i taget varianten
Lovar att hålla koll i tråden och du får gärna uppdatera eller om du bara känner för att snacka lite skit, så släng iväg ett pm.

/Björne

Nu har jag köpt öl!

Tillsägelse till LonelyWolf för återkommande Off topic/trams!
//Moderator

Hur går det för er? slutar med antabus nu tänkte jag. Tillhör det att få värsta karatehuvudvärken?

Blir nog 12-stegsprogrammet i alla fall. Ett jävla velande.

Respekt till alla som vill sluta dricka!!!

HAr själv varit spritfri i tre år snart, inte en droppe..
Mitt problem var inte ett beroende utan att jag blev helt hjärndöd av spriten. Kom hem mitt i natten, skrek och var förbannad. Helt utan anledning dessutom..
Ungarna vaknade och grät för dom inte visste vad det var för fel på pappa. Helt jävla fruktansvärt, nu när jag ser tillbaka på det.
Jag hade ju som sagt inget fysiskt beroende så, och jag blev ju inte alltid mongo. Men efter en sista blöt jävla natt och jag vaknade på köksgolvet så brast det..
Jag grät floder i en veckas tid, kunde inte göra annat än hålla om mina barn och fru och be om förlåtelse..

Min metod var kall kalkon. Vilket var lättare för mej eftersom jag inte hade beroendet. Men det svåraste för mej, eller jobbigast kanske jag ska säga. Var alla kommentarer när man inte drack längre..
-" vad fan, kör du idag."
-"Kom igen, en bärs kan du väl ta. vi talar om ifall det blir för mycket" Jo, säkert.
Nu vet alla att jag inte dricker, och det har blivit lättare att gå på fester och ut på krogen nu eftersom man slipper kommentarer. Det enda jag får nu för tiden är faktiskt respekt, det hjälper en att hålla huvudet lite högre..

Jag tror jag flamsar iväg lite nu men.
Till alla som har bestämt sej för att sluta. Respekt och lycka till...

Peace out!

Peaceout: Grattis och stor respekt till dig som har valt att vara nykter.. Dina barn kommer att tacka dig, det vet jag med den dåliga erfarenheten av att ha en nära familjemedlem (far/mor) som är akoholister.. Ditt inlägg gav mig ett leende, vilket inte många gör..

Det är intressant hur den som supit och varit ett svin kan sluta, och plötsligt säger människor "Åh, starkt jobbat!" och "Respekt!". Men om man aldrig ens började dricka, ja då lyfter folk bara på ögonbrynen och frågar varför.

Antagligen för att man vet hur svårt det kan vara att ta sig ur ett alkoholberoende. Eller vilket beroende som helst.
Har man aldrig börjat dricka/droga har man ju inget beroende/sug att kämpa emot.
Jag tycker det är fränt o lite annorlunda om någon aldrig druckit, men känner ännu mer beundran inför de som blivit fast och försöker ta sig därifrån.
Det är väl inte så konstigt?

Själv beundrar jag mer människor som aldrig föll för grupptrycket som uppenbarligen så många gjort. När väl problemen uppstår så förstår jag ju att alkoholisten vill sluta, det är ju fullt naturligt.