Citat:
Ursprungligen postat av filicano
Nä, vi gör ju inte det, vi Svenskar som är så solidarisk och omtänksamma. Och jag tolkar ditt svar då som att: - om din far blir skjuten på öppen gata och en person som laddar hans, vapen, beskyddar honom och ljuger för att förhindra ett brott så är det helt ok. Tolka mig inte fel nu - jag fick ett pm av en person som verkligen ångrar sin gärning och det värmer en i hjärtat på nåt sätt. Att det finns hopp på nåt vis. Det jag blir så förbannad på är alll skenheliga Svenskar som är så tysta, rädda och förlåtande i varje ögonblick. Förmågan att tänka sig in i hur man själv skulle reagera som anhörig.
Jag vände mot felony-principen som sådan, inte just hur den tilämpades i annika östberg-fallet.
Citat:
Ursprungligen postat av ThisIsSparta
Fast ni begick hon inte brottet i Sverige, utan i USA, och i USA dömdes hon för mord av första graden! Att hävda något annat är att fara med sakfel.
Hellre den logiken, än "logiken" i Sverige som säger att 4-5 personer kan vara med och sparka ihjäl någon men eftersom man inte kan bevisa vems sparkar som var dödande så går alla mer eller mindre fria, eller där man kan hålla fast en person så att ens sambo kan avrätta denne (Åmselemorden) i lugn och ro och man själv får tre års fängelse.
Två personer begår ett rån. Person ett kör flyktbilen och väntar i den medan Person två går in i affären, skjuter expediten och tar pengarna. Person två hör i all hast iväg från brottsplatsen, chockad över att person ett mördade en expedit.
I det här exemplet fälls båda för mord. Person ett och person två får precis samma straff. DET är felony murder-doktrinen och det var genom det här resonemanget som AÖ dömdes till mord av första graden. Rättvist, enligt dig?