Jag tittade häromdagen på Hannes Råstam/SVTs Ulf-filmer -- de finns på YouTube -- och tycker det är slående vilka likheter det finns mellan SVT:s olika justitiemordsserier.
Jag blir allt mer övertygad om att SVT återkommande och
avsiktligt vilseleder om rättssäkerheten.
Vad SVT:s journalister ser sig vinna på detta är jag osäker över -- jag tror dock att det är ganska okontroversiellt att nyhetsmedia mörkar och vilseleder om migrantkriminalititet och dylikt -- och i den frågan tycks motivet vara ideologiskt? En annan möjlighet är att de ser ohederligheten som ett karriärverktyg -- i vilket fall denna anklagelse de ofta återkommer till kan vara en projektion.
Inledningsvis -- när jag började se Ulf-filmerna -- lutade jag mot att Bo Larsson ('Ulf') nog kunde vara oskyldig -- men intervjuerna med Larsson och klippen från förhörsfilmerna fick mig att känna att trots allt som är skumt så är Larsson mer troligt faktiskt skyldig till sexuellt våld mot sin dotter.
Att kalla förhören med Christian Karlsson och Robin Dahlén 'tortyrlikande' tycker jag är patetiskt perspektivlöst, men jag tror faktiskt att det är en ganska rimlig beskrivning på en del av 'behandlingsformen' på HVB-hemmet Ekbacken. Samtidigt så finns det ändå ingen motsättning mellan detta och en skyldig Larsson!
Efter avslutat serietittande bläddrade jag runt på Flashback och blev inte förvånad när jag hittade Monica Dahlström-Lannes anklagelser om att SVT i Ulf-filmerna bedriver en 'ren kampanj', 'systematiskt utelämna[t] både viktiga fakta och bevisade fakta', att pressen hakat på 'utan kontroll', osv.
Dahlström-Lannes avslutar med bland annat denna fråga: 'Skall statlig television få finansiera rena partsinlagor och i samverkan med en försvarsadvokat?' Advokaten är Thomas Olsson -- delägare i advokatfirman Silbersky -- samma som nu också är anlitad i Kevinfallet.
Förutom 'folkhjälten' Thomas Olsson intervjuas självklart även den tredje statsmaktens alltid lika pålitliga expert Leif GW Persson. Mycket av Perssons cred tror jag kan förklaras med några populistiska och publikfriande uttalanden om migrantkriminaliteten, men i övrigt kan jag inte komma på någon fråga där nyhetsmedia inte har kunnat räkna med Perssons oreserverade stöd?
Efter Råstams bortgång verkar Dan Josefsson ha tagit över SVT:s 'grävmaskin' och välbeprövade manuskript. Någon konspirerar -- och antingen är det ett mycket stort antal poliser, åklagare, psykologer och andra inblandade i de av SVT påstådda justitiemorden -- eller så är det SVT-gänget själva!
Är Ulf-filmerna det första av SVT:s justitiemordsserier och mallen för de efterföljande?
[Monica Dahlström-Lannes: SVT:s Uppdrag granskning har snart förlorat all trovärdighet, Kvinnotryck 2004]
Sveriges televisions program Uppdrag granskning visade i februari det första programmet av fyra om den incestdömde mannen ”Ulf”. Programmen kan ses som en ren kampanj för att försvara den dömdes oskuld. Utan kontroll följde sedan pressen efter och ingen ifrågasatte programmets inriktning.
[//]
I programmet framställs den dömde och dennes familj som en helt vanlig familj. I domarna framgår dock att den dömde under årens lopp har haft kontakter med psykiatrisk klinik på grund av anpassningsproblem, personlighetsstörning och blandmissbruk samt att han befinner sig ångesttillstånd som han medicinerar mot. Han har också varit inlagd flera gånger på psykiatrisk klinik.
Familjen har haft omfattande problem och den dömde pappan har misshandlat flickans mamma och ofta hotat sina barn med våld. Han fälldes också för misshandel av den aktuella flickan i flera fall. Misshandeln är styrkt via rättsläkare, då målsägande har flera ärr på flera delar av kroppen och en skada i underlivet som styrker hennes berättelse.
Inte heller tar programmet upp att den dömde kan beslås med rena lögner, när åklagaren kan presentera andra konkreta bevis i form av intyg. Inte heller nämns att ”Ulf” kört på flickans fosterpappa i ett försök att komma iväg med den då tvångsomhändertagna flickan i sin bil. Han hade också vid ett tillfälle via brev uppmanat dottern att anmäla sin mors sambo för sexuella övergrepp.
[//]
I programmet antyds att Kenneth Lind har lockat fram minnesbilder som inte finns. Vissa försvarsadvokater använder rutinmässigt denna metod som benämns ”inplanteringsteorien”. Att en terapeut på cirka fem timmars samtal skulle kunna ”plantera” en historia som sträcker sig över en hel uppväxt faller på sin egen orimlighet. Snarare är det så att flickan äntligen fått förtroende för en vuxen. Detta bekräftas av att flickan börjar berätta efter det besöksförbud som utfärdats mot pappan.
[//]
Det fanns också misstankar om att ytterligare minst två män utnyttjat flickan. En av dem dömdes för grov misshandel och grov våldtäkt till fängelse i fem år och sex månader. Den andre frikändes, men har tidigare dömts till fängelse för sexuella övergrepp mot en av sina döttrar vid två tillfällen. Mannen erkände dessa brott.
[//]
Om barn och unga inte får stöd, är det mer regel än undantag med återtagande. Programmet borde ha undersökt varför flickan tog tillbaka sin första berättelse. Och nog är det märkligt att samma personer som utgår från att flickan ljugit ihop sin berättelse anser att hon talar absolut sanning när hon återtar densamma.
Uppdrag granskning påstod sig inte ta ställning i skuldfrågan, men visade på alla sätt sin partiskhet genom att systematiskt utelämna både viktiga fakta och bevisade fakta. Det som talade mot den dömde framfördes inte. Inte heller tidigare domar där han fällts för bland annat våldsbrott. Tingsrätt och hovrätt har däremot noggrant redovisat fakta och bedömt helheten.
[//]
I vilket syfte sänds detta program? Skall statlig television få finansiera rena partsinlagor och i samverkan med en försvarsadvokat? Vilket ansvar har SVT och Uppdrag gransknings redaktion? Hur kunde ni glömma huvudpersonen, offret, en flicka, ett barn?
