Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Jag var i samma klass som ett jävla CP-fan som brukade ta toapapper och stoppa dom i näsan. Han hade något slags syndrom av ett slags slag. Vad kan ha tänkas ha innehavdigats?

Kommer ihåg ett cp-barn jag gick i samma klass som i högstadiet, som jag känt när jag var yngre och som alltid jävlades med någon och grejen var att alla var rädda för att gå upp mot honom, då han kunde få alla andra killar i klassen att alltid vara på hans sida. Anledningen till att han hade många med sig var att han "skojade" och kom på saker att säga eller göra i realtid mot personer. I början av sjuan höll han hela tiden på att fälla och putta en kille som var blek, svag, datanörd och som egentligen bara hade en annan kompis, som var 2 meter och svag och datanörd (men inte blek). Jag hade inte lärt mig att man inte gick upp mot honom då och sa "ge dig då!". Han härmar med ful röst och så skrattar alla åt en. Han höll också på att kittla mig medan vi väntade på att lärarna skulle öppna idrottssalen samtidigt som han gapade: "skratta då, skratta!" i olika vändningar. säkert alla hade blivit retade och gjorda till åtlöje flera gånger, men ingen gjorde någonsin något mot honom. Han var borta mycket och hade säkert bara över icke godkänt i ett ämne (MVG i idrott) trots att han i åk 9 när betygen skulle sättas var borta halva första terminen från alla idrottslektioner. frågar ju mig själv varför han fick gå i skolan överhuvudtaget, men jag antar att det har med hans morsa att göra, som vet att grabben har ADHD, men som förnekar att alla bråk han hamnat i, alla ämnen han fått ig i med mera, inte har varit pga honom. Särbarn som inte förstår varför man går i skolan ska inte behöva vara där, speciellt inte när det förstör för andra också.

Lokala attackmongot under mellanstadietiden minns jag med stor njutning. Tror att han kom från någon obskyr håla i östergötland (det här var i Göteborg), förmodligen blev hela familjen ivägjagade därifrån. Han började i parallellklassen och fröken poängterade att vi skulle vara snälla när det kom en ny kille till skolan, förmodligen fruktade hon att vi skulle mobba honom på grund av dialekten. Jomenvisst tänkte vi, vi hade ju fullt upp med att bråka med varandra utan att behöva vara extra taskiga mot nyinflyttade. Problemet var bara att killen inte hade en enda jävla hel säkring i proppskåpet. Svor (ovanligt på den tiden), slogs och levde allmän rövare precis hela tiden. Han var inte mycket starkare än de andra eleverna, men problemet var ju just att han inte hade några som helst spärrar och kunde flyga på folk bakifrån helt utan anledning. Han gav sig inte bara på oss killar, utan även tjejerna fick sig ett par smällar då och då, liksom lärarna (dock bara de kvinnliga). Ska tydligen ha varit mer regel än undantag att han sprang in i tjejernas omklädningsrum efter gympan.

Priset togs en varm vårdag när någonting inte hade gått hans väg och han gick bärsärkargång i klassrummet beväpnad med en bandyklubba. Vår klass hade rast när det hände, och först hördes bara ett jävla vrålande och lite buller från hans klassrum. Fönstren var vidöppna (andra våningen), och rätt som det är flyger det ut en stol som landar på skolgården. Efter den första stolen följer ett par till, och även en skolbänk(!) som dock landade i rabatten. Efter den incidenten var jag extra noga att undvika galningen. I efterhand har jag förstått att hans pappa var ganska duktig på att misshandla honom, och jag tror det fanns alkoholmissbruk i familjen. Nu när man är vuxen kan jag tycka synd om grabben (han fick ju inte en enda vän eller ens en ytlig kompis då han var helt bindgalen). Han gick på en annan högstadieskola än jag, och ska tydligen inte ha blivit mycket bättre där. Vet inte vad han gör idag, men det blev nog inte någon laglydig mönstermedborgare av honom.

Jag minns en gång i lågstadiet, det var en som stod på en klippa, han drog ner byxorna och började skita framför alla i skolan..


Det där var fan sjukt gjort.

Nåt sär som alltid varit konstig ställde sig på ett bord i klassrummet och hoppade ner med armbågen på läraren, han kollade på för mycket amerikansk wrestling.

http://i.neoseeker.com/mgv/201153-Serum/153/30/tyson_display.jpg sådär fast läraren stod upp.

Ola - han minns jag.

Han var två år äldre än mig men vi gick i samma klass för att han hade gått om både lekis och ettan. Han tyckte att det var tufft att ha stora fötter så han snubblade ofta runt i skolan i sin storebrorsas kängor som säkert var minst fem storlekar för stora. Han stavade fel på sitt eget namn, slapp matten för att han inte kunde räkna och fick i stället lära sig att plantera blommor. När han fick en snöboll i magen så kved han av smärtor och vrålade: "AJ SOM FAN MIN LIVMODER!!!11". Han hade dessutom sådana bekräftelsebehov av att bli accepterad i gänget att han villigt ställde upp att bli inrullad i gladpack, så att han inte kunde röra sig, och bli inkastad i grovdisken till hemkunskapen.

Annars var han rätt soft och så.

Minns en kille från lågstadiet.
Han tog med sig pinnar han hittat på skolgården hem, pinnar som var gjorde för ett enda syfte enligt honom.. Att slå andra barn med. Därav hans bäste vän som han ofta bjöd hem för att sedan slå gul och blå.

En dag fick alla elever nog av hans tyranni, så vi jagade upp han och hans kompanjoner upp i rutschkanan. Sen kastade vi sten på dom. Det roligaste var att cp:t står där uppe och skrattar och gör sin star-wars-kid grej och försöker slå bort alla stenar. . Hans kompanjoner gav upp och lämnade sitt "fort" snabbt. Han upptäcker att han är ensam kvar och då går han i bärsärk, rusar ner från rutschkanan i spartanskt manér och slår så många han kan innan lärarna upptäcker kriget och bryter.

De blev några föräldramöten efter den händelsen.

Jag har mosat gravida ödlor, ridit på katter ( ) och torterat myggor genom att dra av benen bit för bit. Har även kastat ett stort flygplan på min kusin. Hon fick väldigt ont och jag blev förbjuden att gå på gymmet mer.
Man blir ju ledsen när man tänker på hur psykopatisk man var som barn och ändå finns det mycket värre personer här på Flashback.

Vi behöver detaljer. På riktigt.

Just nu kan jag inte komma på någon historia från min egen skola, men häromdagen berättade en vän för mig om när hon och hennes kompis var riktiga cp-ungar som barn.
Dom hade gått in i trapphusen i området där dom bodde, och bajsat i folks barnvagnar. Blev helt ställd när jag hörde det, visste inte hur jag skulle reagera...

Var väl gången vi någongång i mellanstadiet hade talang-show och folk hade förberett en massa nummer. (börjar det bra? ) Iaf så var det några småtjejer som visade lite dans, någon kille som sjöng också hade vi ju "Cp-joel". Alla viskade när han gick upp på scen eftersom att han gick i en specialklass. 10 elever av 400 gick just där, och joel var väl den mest skadade skulle jag anta. Joel började sjunga, och det var faktiskt inte så illa!

Efter att han och hans lärare (läraren spelade gitarr till sången) hade gått av scenen så var det ett par nummer kvar, sedan så var det omröstning. På tredjeplats kom ****! Grattis! På första plats kom ****! Grattis! Och hela skolan jublade, och andra plats går givetvis till Joel. Joel stod kvar på scenen med sin plastmedalj i 10 sekunder, alla tystnade och då bröt helvetets helvete ut. Han skrek och stampade på medaljen, lärare kom och försökte ta tag i honom men han ville inte, det slutade med att alla satt och skrattade så tyst som möjligt medans joel blev utsläpad ifrån scenen.

Än idag minns folk när han förlora den där tävlingen, historia för herrhagsskolan skulle jag vilja påstå.

Jesus, tänker vi på samma person? Allt stämmer in på hur idioten var (och vilka förmågor han hade till att få folk på sin sida)!

Jag gick dock hela låg- och mellanstadiet med honom, men i högstadiet hamnade vi som tur var i paralellklasser. Mer störande och jobbig människa har jag nog aldrig skådat. Han fick stryk flertalet gånger, eftersom folk tyckte han var allmänt störande mot vissa personer, men ändå så lärde sig idioten sig inte. I årskurs nio drog han sig dock tillbaka och betedde sig lite som ett tvättäkta mobboffer, antar att han kom in i puberteten.