Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Det här var inga killar som led utav någon form av cp-skada utan de var och är kanske även idag lite märkliga.


Mårten Gås och hans pojkvän

Följande historia utspelar sig på dagis/förskolan. Vi hade under våran dagistid ofta roat oss med att kalla en lite "dampig" kille som hette Mårten för "Mårten Gås", när namnet basunerades ut och han var i närheten visste man att nu blir det slagsmål etc. En dag så hittade vi inte Mårten under hela dagen så vi antog att han var sjuk, det skulle dröja fram till ungefär lunch innan vi fann honom tillsammans med en annan kille jag har glömt namnet på. De höll till i ett litet dockhus. I dockskåpet sög iallafall Mårten av den andre killen, vill även minnas att det fanns trolldeg på platsen, men jag minns inte vilken funktion trolldegen utgjorde. Detta slog ju förstås ner som en bomb och folk började skrika och springa därifrån.


Det känns givetvis fel såhär i efterhand att man faktiskt har retat en person med en förmodad bokstavskombination, men jag hoppas att Mårten mår bra idag och lever ett helt okej liv.

Satt i klassrummet i årskurs 6 och läste med klassen, så hör jag hur en kille snyter sig riktigt rejält i händerna för att senare gnugga in det i hela ansiktet med galen uppsyn. Förstår mig inte på folk. På samma skola var det även någon som sket i en vask på en av toaletterna.

Haha, vilken underbar tråd!

Kommer inte riktigt ihåg cp-ungarna från min barndom, även att jag vet att det fanns ett par.
En slutsats jag kan dra av tråden är i alla fall att bandyklubbor borde förbjudas eftersom att de verkar användas som mordvapen lite för ofta!

En tråd för oss med skadeglädje. Tråden där vi är tacksamma att vi inte föddes som idioter. Låt oss dela med oss av våra historier om dessa individer! Med inspiration från flera fantastiska trådar så som "Min vän Gusten och hans SMS-kukfrenzy".

Jag börjar,

När jag var yngre fanns det en kille som hette Anders. Han var rubbad, förmodligen tappad som liten och hade en förmåga att inte hänga med i svängarna. Småpojkar som vi var, köpte vi oss en dosa snus och delade på denna. Vi kom då på ett roligt spratt att göra mot Anders. Vi fyllde snusdosan med harlortar (bajs) och frågade Anders om han ville ha en snus. Det ville han förstås. Med glädje stoppade han upp en stor rackare i käften och tittade coolt mot oss grabbar. Till saken hör att han hade inne "prillan" en bra stund.. Roligt? Ja, absolut.

En annan kille, vi kan kalla honom Johan, var en jävel på att inte sitta still. Han drogs förmodligen med ett antal bokstavskombinationer och sprang ständigt omkring och skrek. En gång när han höll på som vanligt fick en av mina polare nog. Johan hade gått över gränsen. Min polare satte ut ett krokben för Johan och han flög med full fart ner i backen. Grinandes sprang Johan iväg. Skönt.


Berätta era historier!

Pinsamt skryta att var och förmodligen fortfarandr är en lien feg mobbare.
Det här är ju inte humor utan ren och elak förnedring/mobbning.
Min barndom blev nästan förstörd av sånna svin som du.
Faaan va ja hatar såna som dej

Hehe, det var ett unikum som bodde granne med min polare som vi brukade leka med under låg/mellanstadiet.
En gång så skröt han om hur han hade cyklat på sin BMX, skit fort och utan sadel. Han var typ tvungen att skynda sig någonstans. På vägen tillbaka så tappade han fotfästet på tramporna och satta sig självklart på den bara sadelstången som saknade sadel . Han berättade även i väldigt skrytsamma toner hur långt stången hade åkt in i röven på honom(ungefär 5cm) och hur ont det hade gjort att dra ut den. Detta var ju på det glada 90-talet innan badshortsen kom på modet så alla småkillar hade ju fortfarande "badkalsonger" speedos även kallat. Också dessa åkte ju in de här 5 cm i röven på honom och det berättades om i lika skrytsamt ordalag. Ingen fattade ju det då, men så här i efterhand så vet jag ju att om det skulle hända mig idag så hade jag ju hållt käften om att jag hade haft en sadelstång tillsammans med mina badkläder uppkört i röven
Det roligaste är egentligen hur han skröt om hela situationen.
"Alltså guys, ni fattar inte. Det gjorde skit ont!"

Jag har bett samtliga personer om ursäkt nu när jag är äldre.

Snorungar? Ja, det var vi.
Varför? Vi visste inte bättre.
Humor? Ja, absolut.

sluta lipa, vad hade du väntat dig i denna tråden? hur roligt det var att äta bullar med kompisarna?

Jag ser inte heller så mycket humor i de fall TS beskrev. Sätta krokben för någon med koncentrationssvårigheter? Hoppas det postas fler roliga inlägg.

Det var det bästa som jag kunde komma upp med. Men jag kan tänka mig att det finns många roliga historier att läsa om detta!

Tycker det var dumt gjort egentligen men kan inte låta bli att skratta när jag tänker på det, gick i typ fyran och en kille i min klass hade köpt två godisremmar, när han sedan kommer inn i klassrummet så norpar jag snabbt åt mig en och börjar äta som en jävla gris, ser att den godisremmen han har kvar är mycket godare och han tycker tydligen den jag tog av honom var godare så jag föreslår att vi byter, han säger ju då att båda är hans ( som det var ) då äter jag fortare och säger "Skynda innan det är slut!" vi byter då och jag får hans hela och han får den jag ätit upp hälften av.

Vet att det var jävligt gjort men kan ändå inte låt bli att skratta då jag tänker på det

En annan grej som hände i mer "vuxen" ålder.

Vi hade hittat på någon typ 4 killar, som gjorde att vi hade skit bråttom in i bilen. Den ena kompisen hamnar lite på efterkälken och hinner inte riktigt sätta sig i bilen innan föraren startar och kör i väg.
Resultatet blir att bilen kör över kompisens fot, så att den hamnar men insidan ner i asfalten så att säga medan resten av personen sitter i bilen. Foten släpas alltså under däcket och tyngden av bilen i kanske 5 m innan vi andra hinner reagera över varför kompisen sitter och skriker.
Det konstiga(och det som gör det hela lite roligt) är att foten klarar sig ganska bra, förutom att den får det konstigaste såret jag har varit med om. Typ som ett 3*3cm stort bränn/skrubbsår precis under fotknölen på fotens insida. Såret läkte inte på typ 4-6 månader .
Detta var ganska många år sedan och idag skrattar samtliga inblandade över situationen.

Mvh