Den STORA tråden om att göra Mensas IQ-test

Nu tror jag inte riktigt du läst igenom det jag skrivit. Jag påstår inte i mitt inlägg att intelligens är odefinierbart. Jag säger att det är svårt att definiera och ännu svårare att operationalisera (dvs. att undersöka det i praktiken), inte desto mindre är det ju just detta man har gjort i ex. WAIS och WISC. Där definierar man intelligens som det sammanlagda resultaten av perceptuell organisation, verbal funktion, snabbhet och arbetsminne.

MENSA-testet är en liten del av detta intelligensbegrepp (som är det mest använda av psykologer i klinisk verksamhet) och även om MENSA-testet liknar ett av deltesten i WISC resp. WAIS och att resultatet av det deltestet korrelerar bra med den fullständiga IK-poängen så är det fortfarande bara en liten del (ett av 12 till 14 deltest) av det intelligensbegrepp som används mest och kan aldrig ligga till grund för en beräknad intelligenskvot.

Du faller in i en vanlig tankefälla här. Bara för att testet inehåller en uppgiftstyp så betyder det inte att dessa uppgifter inte kan korrelera högt med fullskale-IQ som fås på WAIS deltester.

En persons totala resultat på WAIS, S-B eller liknande test korrelerar på nästan 0,9 med matrisuppgifter. Det som FSIQ är ett mått på och det som matristester mäter är samma egenskap.

Kommentar: Det finns inget "Mensa-test" som du talar om. Det är precis samma tester som vanliga psykologer använder, inköpta från samma förlag.

Men för bövelen människa du läser ju inte vad vi skriver!! Både jag och Pareidolia hävdar samma sak. Att man inte kan mäta något som kräver fler variabler genom att bara kolla på en av dem. Jag förstår inte varför du alltid drar in definitions frågan.

Det påståendet är felaktigt. Det är fullt möjligt att göra detta. Tänk dig följande principexempel:

Vi har säg 5 variabler, kalla dem A, B, C, D och E. Utöver detta har vi den Generella variabeln G, som är medelvärdet av A, B, C, D och E.

Det är G vi avser att mäta.

Vi konstaterar att följande korrelationer råder:

A vs. G = 0,58
B vs. G = 0,46
C vs. G = 0,74
D vs. G = 0,94
E vs. G = 0,35

(de som inte vet vad korrelation är hänvisas till denna artikel: http://en.wikipedia.org/wiki/Correlation )

Vi noterar att D håller en väldigt hög korrelation med G, den är nästintill "identisk". Alltså behöver vi inte mäta A till E för att få ut ett tillfärlitligt mått på G, utan vi kan beräkna variabel D direkt.

Disclaimer: på riktigt kör man givetvis detta med faktoranalys. Det här är bara menat som ett illustrativt exempel. Så haka inte upp er på små detaljer.

Du har en ganska naiv syn på intelligensbegreppet och dess tillämpning Etiennef.

Men som du säger, den här typen av test (matriser är den vanligaste benämningen på den här typen av test som mensa använder sig av, men nej det är inte särskilt många psykologer som använder sig av det här testet. Främst pga. att normeringarna är ganska tveksamma) korrelerar på gruppnivå bra med en fullskale IK (även om jag är mycket osäker på din siffra .90, skulle gärna vilja ha en källa på det). Det viktiga här är att det handlar om samband på gruppnivå. Man kan inte dra slutsatser om hur en enskilds individs intelligensnivå ser ut utifrån en enskilt test. Det är så långt ifrån god utredningsmetodik man kan tänka sig.

Sen kan man ju fundera över vad meningen med ett sådant här enskilt deltest som sägs kunna förutsäga en persons fullskale IK är mer än att kunna få bekräftelse på hur "smart" man är.

Själva anledningen till att man gör en utredning är ju att få veta mer om en persons styrkor och svagheter. Ett deltest säger då ingenting av värde eftersom det är förhållandet mellan de olika funktionerna och förmågorna som kan ge information om hur det fungerar för en enskild person.

Blir så väldigt tydligt (och egentligen borde man kanske inte bli förvånad) att såna här mensa-test handlar om är att kunna säga att man har en siffra som ligger si och så mycket över genomsnittet snarare än att få någon kunskap om vad intelligens eller övriga kognitiva funktioner är.

Konstigt, för vad jag vet så är matristester de mest använda IQ-testerna i hela världen - framförallt Ravens SPM. Dock är ju WAIS populärast när det kommer till klinisk psykologi, men det hade ju inget med saken att göra...

Det här måste jag ju bara ha en källa på... Världens mest använda tester har tveksamma normeringar - trots utmärkta psykometriska egenskaper i övrigt


Manualen till Figure Reasoning test säger 0.86 med S-B, exempelvis. Annars kan du ju kanske läsa Jensen the G-factor och konstatera att G-laddningen på RAPM är ~0,9.

Annan rekommenderad läsning är http://www.udel.edu/educ/gottfredson/reprints/2009fallacies.pdf
Där medelkorrelationen mellan de flesta intelligenstester är ca 0,8 - mer eller mindre.

Och egentligen även detta
http://www.udel.edu/educ/gottfredson/reprints/1997mainstream.pdf
Särskilt punkt nr 3 är viktig map tidigare diskussioner.


Fortfarande samma problem som tidigare. Du påstår att generell intelligens gör anspråk på vissa egenskaper, och så är inte fallet.

Har läst igenom dina tidigare inlägg för att försöka förstå vad dina utgångspunkter är och jag tror det är så (som du faktiskt antydde i ett föregående inlägg, att jag, som användare av WAIS, har ett betydligt mer kliniskt förhållningssätt än du verkar ha) att vi i viss mån pratar om olika saker.

Förstår ju att du menar att matristester är bra eftersom de resultaten korrelerar med 'G-faktorn' och att därför är ett bra intelligenstest. Förstår också att G-faktorn i sig är svår att fånga och sätta en vettig definition på. Hur ser du då på att det ändå är det man gjort i ex. WAIS och WISC, för det är väl ändå det man måste anse att man gjort. Måttet man får ut kallas ju ändå intelligenskvot och även om det naturligtvis är en social konstruktion är det ju ändå ett vedertaget testbatteri.

Gällande normeringen så tänker jag i första hand på Ravens standard matriser (den färglagda versionen har jag sämre koll på). Om jag inte missminner mig så är det den brittiska normeringen man brukar använda och att denna är från 1979 (kan kolla på jobbet imorgon). En så gammal normering måste man ju säga ställer till problem med tanke på Flynn-effekten, eller?

På det hela taget tror jag som sagt att vi pratar om något olika saker. Som psykolog i klinisk verksamhet bryr jag mig betydligt mer om att de tester jag använder måste ha någon slags ekologisk validitet (även om de naturligtvis också måste vara reliabla som instrument) och att det på så sätt ska kunna säga något om testpersonens förmågor och funktion.

Dina tankar verkar mest kretsa kring reliabiliteten, dvs att matristester i jämförelse med varandra ger resultat som liknar varandra. Inte så konstigt att test som skapas för att återskapa resultaten hos andra test också gör detta. Ett kanske något tillspetsat sätt att tänka kring de höga korrelationerna mellan de olika IK-testen.

Måste få fråga. Vad har man för nytta av att mäta IK på "ditt sätt". Det är så långt ifrån min vardag att jag faktiskt har svårt att se nyttan. Som jag sagt innan...det säger ju absolut ingenting om den enskilda testpersonen.

Ja, eftersom IQ avser vara ett mått på G så innebär en hög korrelation mellan IQ och G att testet mäter vad som avses.


Jag förstår inte vad du menar. WAIS har en utmärkt G-laddning så vitt jag vet? Det är inte på något sätt ett dåligt test, om du nu tror att jag påstår det.

Definition av G finns. Det är ju så att säga den faktorn som ligger högst upp vid faktoranalys av mentala förmågor. Att det skulle vara "svårt" att sätta en definition på den är rent av konstigt att säga - eftersom det är definitionen.



Det stämmer att det hade varit katastrof att använda 30 år gamla normer i dagsläget. Det skulle vara en ofattbart korkad handling... Och testförlagen har givetvis tänk på detta (det vore ofattbart om så inte var fallet).

Här finns exempelvis en studie av testskaparen av SPM, som bland annat jämför normer av testet i olika länder: http://geocities.com/rkmckinzey/khalek05.pdf

Som du ser så finns det otaliga normeringar som ligger långt längre fram än 70-talet.

Om ni på ert jobb använder testet, och inte har nyare normer än dessa så är det nog hög tid att ni köper nya såna. Kanske från Pearson? De har normer från 1999 http://shop.pearsonassessment.de/index.php/cat/c18_SPM.html , Svenska sidan: http://pearsonassessment.se/se/Produkter/Klinisk-psykologi/Begavning/Ravens-matriser/

Vilket också indikerar att det testet används idag, eftersom förlagen har det på sina sidor.

Jag har aldrig någonsin sagt något om reliability i den här diskussionen? G-laddning har jag snackat mycket om, men det är inte reliability...

Möjligtvis att det jag sa om att IQ-tester korrelerar sinsemellan på ca 0,8 kan uppfattas som någon form av reliability. Men det var tester i allmänhet och inte enbart matristester.

Citera gärna det stycke du hade i åtanke.

Du får ursäkta, men jag har tyvärr inte ork att bedriva den här diskussionen på hur många plan som helst. Jag låter den här frågan stå obesvarad...

Men med tanke på att SPM är det mest frekvent använda IQ-testet i hela världen, såvitt jag vet, så bör det ju rimligtvis inte vara helt meningslöst

Ursäkta mitt något förenklade tankesätt inom dessa frågor eftersom jag bara förstår hälften av vad ni har diskuterat i de senaste 3-4 inläggen och ointe har så mycket erfarenhet på området. Men jag ser på saken ungefär så här: Om vi ska mäta volymen på en låda så räcker det ju inte att bara mäta höjden eller hur? nej vi måste ju också ta hänsyn till bredden och djupet på vår låda.

Fortfarande samma definitionsproblem...

Om måttet IQ/G är synonymt med kanten på lådan så är det vad man avser att mäta med testerna. Inte volymen på lådan.

(Jag personligen skulle nog vilja säga att rymddiagonalen i den här liknelsen är mer lik IQ/G, men sak samma...

Du kan inte argumentera att "längd" är ett dåligt mått eftersom det inte tar händyn till volymen. Längd avser bara att vara längd - inget annat.

Nu ska jag förklara hur jag tänker. Jag ser på saken så här den generella intelligensen som man mäter med dessa IQ tester borde ju ta hänsyn till mer en bara en sak, eftersom det är den Generella intelligensen vi mäter. Visst att dessa mönster har samband med den generella intelligensen men vad jag menar är att vi kan ju inte få ut ett exakt värde genom att bara mäta en variabel även om den påverkar resultatet mer än de andra. Alltså borde Mensa ha med fler deltest i sina mätningar för att inte ge en oklar bild av hur högt IQ man har.

Det är i det markerade som det blir fel. Du tillskriver "generell intelligens" fler egenskaper än vad det egentligen är.

Det är helt analogt med att säga:

- Det här är en linjal. Den mäter hur långt något är.

- Nej men vadå? Det där instrumentet mäter ju avståndet mellan punkten A och punkten B - ingen annat. Det utelämnar massor av egenskaper. Jag tycker att även volym och vikt och temperatur ska tas med i beräkning av längd... Alltså är linjalen ett dåligt instrument för att mäta längd.


Skulle du kritisera en fysiker för att denna har en inkomplett formel för kinetisk energi, kraft och så vidare - eftersom de formlerna inte tar hänsyn till "inre energi", och "tankekraft" och annat som yogaistruktörer mfl. ibland snackar om?


... Nu har vi snurrat runt precis samma sak hur länge som helst... Om vi ska ta och säga emot varandra hela tiden så kommer vi inte längre än såhär. Det blir bara upprepning.

Och egentligen är vi kanske lite för OT just nu?