Den stora tråden om Teodicéproblemet [sammanfogad tråd /mod]

Nu känns det som att vi går runt i cirklar. Jag förstår att kristna ser synd som något allvarligt. Jag förstår dock inte varför vissa saker döms ut som synd när de inte orsakar någon skada på någon. Det känns att vad som klassas som synd är fullkomligt arbiträrt.



Nej, Gud var inte tydlig med syndafallet. Det finns absolut inga bevis för att syndafloden ägt rum. Hur fyllde människan upp jorden med ondska? Det nämns aldrig i bibeln



Hur i helvete lyckas du tolka mitt inlägg till att Gud inte finns för att Gud är ond? Nej, jag måste inte antaga att Gud finns för att anklaga honom för att vara ond. Vi kan göra bedömningar angående fiktiva karaktärers godhet eller ondhet. Så enligt din logik så betyder det att någon som säger lord Voldemort är ond tror att Voldemort existerar? För hur skulle han annars kunna göra den bedömningen

När vi bedömer fiktiva karaktärers handlingar utifrån det fiktiva universum de befinner sig i och sedan bedömer vi dem som om de levde i vårt universum.

Det skadar människan att gå emot Guds ordningar.


Det beskrivs inte så detaljerat nej, men det som framgår är att Satan avlade hybrider mellan människa och fallen ängel, och att jorden var uppfylld av våld.

Om syndafloden inte har ägt rum så kan du inte använda den för att anklaga Gud för att vara ond.


Det är klart att man kan bedöma fiktiva karaktärers personlighetsdrag, men man kan inte göra det med premissen att dom inte finns. Ska man diskutera Voldemorts ondska, så måste det ju vara utifrån den kontext som Potter-böckerna utgör, och i dom är Voldemort på riktigt, även om jag tror att du och jag är överens om att just Voldemort egentligen är fiktion. Förstår du min invändning nu?

Enligt konsensus-semantik.


Kanske för dom som rör ihop "absoluthet" med objektivitet.

Belägg, tack.

Exakt hur skadar det människan att gå emot Guds ordningar?


Jag använder inte syndafloden som argument mot Guds ondska. Det jag menar är att om Gud fanns så skulle han vara ond på grund av bland annat syndafloden. Det där med att satan avlade hybrider mellan människor och fallande änglar är ett argument jag aldrig tidigare hört från kristna. Det känns som ett påstående du hittat på.


Byt ut ordet Voldemort mot Gud så har du exakt det resonemang jag tidigare presenterade. Jag tror inte Gud finns på riktigt, men i den kontext Gud framställs i när man läser bibeln så är han en ond indivd i den kontext bibeln framställs is. Det var precis det jag menade när du anklagade mig för att påstå att Gud fanns när jag sa att Gud var ond.

Det bryter ner oss själsligt.


Nej, det är vad som står där om du läser.


Nej, det är inte samma sak. Du hävdade att Gud var ond på grund av saker som utgick från Guds icke-existens. Det blir såklart knasigt.

"Oss"??

Speak for yourself.

Om inte gott/ont ur en hypotetisk gudoms perspektiv har någon relation med tänkande och kännande entiteters välbefinnande/lidande, utan man antar att en hypotetisk gud är ”god” oavsett vad hen hittar på (t.ex. om den hypotetiske gudomen får för sig att som straff tortera folk i all oändlighet för finita brott eller icke-problem, eller singlar slant om vem som ska torteras och vem som ska till himlen, eller denne hypotetiske gudomen skiter fullständigt i tänkande och kännande entiteters välbefinnande och förhåller sig till oss som vi förhåller oss till myror), då har inte denne hypotetiske gudomens etik någon relevans för oss tänkande och kännande entiteter. Då är mycket riktigt teodicé-problemet irrelevant och ointressant utifrån denne hypotetiske gudoms etiska perspektiv, svaret är ju: ”Herrens vägar äro outgrundliga”.

Etik betyder ”hur man bör beté sig” och är en värderingsfråga*. Och mig veterligen kan …

(A) … endast tänkande och kännande entiteter (subjekt) ytterst sett tillskriva någonting ett värde, ...

... och …

(B) … tänkande och kännande entiteter (subjekt) tillskriver ytterst sett sitt eget välbefinnande ett egenvärde, d.v.s. ett intrinsikalt värde eller ett värde i sig.

Och ska ett etiskt system ha någon relevans för oss tänkande och kännande entiteter måste den därför vara relaterad till tänkande och kännande entiteters välbefinnande/lidande. Att sparka sönder en sten jag hittade i min trädgård har ingen etisk dimension. Att däremot sparka sönder en hund eller människa har en etisk dimension, eftersom det påverkar tänkande och kännande individers välbefinnande. Att stjäla någonting som en individ/grupp investerat tid/pengar att skapa/anskaffa har en etisk dimension. Att förtala en människa och förstöra denne människas sociala rykte har en etisk dimension. Hur ens beteende påverkar klimatet och biologiska eko-systemet har en etisk dimension. Och på samhällsnivå är individers etik betydelsefulla eftersom en individs beteende påverkar andras välbefinnande. Om en individ befinner sig på en öde ö och inte kan påverka andra tänkande och kännande entiteters välbefinnande med sitt beteende har inte individens etik någon betydelse på samhällsnivå, utan har endast betydelse för individen själv.

Om gott/ont har någon relation med tänkande och kännande entiteters välbefinnande/lidande, och då blir relevant för oss människor, är teodicé-problemet intressant och kräver en lösning, om man nu vill postulera existensen av en hypotetisk allsmäktig gud som samtidigt antas vara allgod. Och det är ofta ur detta perspektiv som teodicé-problemet ställs: Om en hypotetisk gud existerar och är allsmäktig och allgod, varför finns det så mycket ofantligt och förfärligt lidande bland både människor och djur? Varför torteras både människor och djur ihjäl av hemska parasiter? Varför dör barn? Varför finns evigt straff/tortyr för finita brott (om man nu bokstavligen tror på koranens eller bibelns beskrivning av helvetet)? Varför finns koncentrationsläger?

Teodicé-problemet kan även ställas i följande kontext: Förtjänar en hypotetisk gudom som hypotetiskt skapat en värld som består av ofantlig och förfärligt lidande bland både människor och djur att dyrkas? Förtjänar en hypotetisk gudom som bestraffar folk med oändlig tortyr för finita ”brott” eller icke problem att dyrkas? Och eftersom denna fråga är en värderingsfråga kan den endast ställas utifrån ett etiskt perspektiv som är relevant för oss människor och inte ur ett etiskt perspektiv (t.ex. ur en hypotetisk gudoms perspektiv såsom den uttrycks i en religiös text) som är saknar relevans för oss människor.

----------------------------------

*Not! Att en entitet (såsom värdering) är subjektiv i sin natur innebär inte i sig att den är godtycklig, oviktig eller saknar värde. Det betyder endast att entiteten existerar i ett subjekts upplevelsevärld och inte oberoende av subjektet.

Värderingen att ens välbefinnande har ett egenvärde är subjektiv i sin natur. Däremot är (A) och (B) i detta inlägg generella påståenden om tänkande och kännande entiteter och värdering som objektivt sett har ett sanningsvärde (d.v.s. sant/falskt oberoende av ett subjekts preferenser), och accepterar man dem som sanna går det att utifrån dessa premisser härleda en delmängd etik som är oberoende av kultur eller personliga preferenser, tycken och smak. Däremot är en etik baserat på en religiös text ala bibeln eller koranen godtycklig av skäl som jag angett i följande inlägg: (FB) Varför denna rädsla i vårt land för kristendom och Gud?

Visst. Den såkallade arvssynden var postulerat olydnad mot en postulerat självutnämnd auktoritet.

Men hur kommer "vi" in i bilden där? Dessa postulat om auktoritet är ju endast relevanta för dom som tror på dom.


"Vårt"? "Vi"?

Speak for yourself.


Cirkelargument.


Speak for yourself.

[quote=Trollfeeder|62679738] Tvärtom, har HELA mänskligheten sammantaget, vunnit oerhörda framsteg i att förstå sig själv, och omgivningen - i den saken att frångå bl.a den bibliske guden.''

Återstår hinuismen som fortfarande håller miljoner individer i strupgrepp, de vågar icke ifrågasätta den extremt stränga läran.. som är ren hokus-pokus.. räkna nu.. intäkterna i rent vinstmaskineri att hålla otroliga folkmassor på mattan.. stillatigande, gråtandes.. glo upp mot himlen.. och seriöst mantra evighetsramsor.. medan sjukdomar epidemier våld lönnmördande och en massa hemskhjeter TILÅTS fortgå.

Därefter islam.. vad den islamistiska världen överlåter år klänningsbärande svin, att sittao rabbla och ituta dem.. ren gammeldags partheid som är så långt ifrån den civiliserat tänkande individen man kan komma.. talibanism.. haditism.. trollpackor och trollbockar som horar loss.. håller miljontals på mattan med det magiska ordet "Gud" eller inshallah illahlah.. etc, etc

så primitivt att det är direkt djuriskt

du ahr alltså käpprätt fel , och framstår som utmärkt hjärntvättad och immun mot upplysning utan väljer istället att lovsjunga med tomgångsretorik

av allt det goda världen med människotankarna kunnat prestera, FÖR mänsklighetens allra bästa, har inget av det härstammat från gudsoreranden, allt stammar från strävsamt vetenskapligt tänkande.. man har sökt lära sig, man har idkat självkritik.. man har lärt av dåtid.. lärt att bibelorden koranorden och att spå i vatten spå i himmel.. varit förödande! och t.o.m farligt degraderande.. hämmande

...men att mysa med kontot välfyllt, knapptryckning för att avnjuta faciliteter, och i den atmosfären med elektricitet och fjärrvärme.. ta sig lite fraser ur bibel.. och känna sig därmed moraliskt korrekt? gör du det.. men du lever troligtvis för att vetenskapstänkande individer tagit kommandot.. skulel religiösa fundamentalister ha fått , ta kommandot.. skulle du knappast lovorda som idag'

du skulle fått skita och pissa där du står och säkert ha dött en för tidig död

och så vidare - förtjänsten i att "goda tankar" empati.. och sådant.. kan ske i människohjärnan, är för att bibliska sagoverket, INTE fått tolkningsföreträdet.




men du är troligtvis för mentalt lat, för att i ditt liv komma så långt att kunna erkänna det, det kännetecknar redan hjärntvättade individer, att inte dra sig för att kapa vetenskapens landvinningar..

ungefär som att påven "nu för tiden" klarar av att ge evolutionsteorin, en liten "poäng"


sent omsider... men fortfarande sitta på kammaren och be till helgonen.. som prio 1

äta kakan men ha den kvar, hacka den, mala den, mosa den kors o tvärs.. för sakens skull.. som ett maniskt begär

me3n mest handlar det om prestige (begär.. med narcissistiska kopplingar.. vissa mer vissa mindre)





Eftersom gud inte existerar så är det nog den som hävdar sigh "känna gud" som är den ultimata knasbollen

Du kan aldrig säga "den gode gud" försöka introducera sådan fabulös nymodighet, när du borde veta vad arvssynden är för något - den är spikad och mer än väl utlagd för alla att försöka förstå.. den är väl etablerad och en helt assimilerad grundbuld i kristna läran, så du kan stoppa upp din knasighet i xxxxx.

Om man utgår från att godhet såväl som ondska utgår från subjektets värderingar i saken så är det inte heller orimligt att utgå från att en transcendent skapares värderingar är rent objektivt tyngre vägande än värderingarna hos de skapelser som utgått från hans verksamma kraft, oavsett vad skaparen skulle "få för sig" eftersom de underordnades värderingar endast kan appliceras på dem själva.
Skaparens subjekiva värderingar är således objektiva i en värld underställd honom, även om skapelsens individuella frihet att förhålla sig till detta fortgår.

Om man däremot ser till kontexten att godhet dessutom kräver någon form av positivt egenvärde så bör den individuella friheten att förhålla sig till sagda skapares riktlinjer utgöra ett tillräckligt stort egenvärde för att överstiga de lidanden som pågår, vilka ju är fullt möjliga att uppväga för en allsmäktig skapare.
Nog måste väl även du hålla med om att möjligheten till ett evigt liv där individen har möjlighet att förhålla sig till sagda objektiva godhet, och därmed välsignas med objektiv glädje, vilket en allsmäktig skapare bör veta hur den ska uformas för individen, vida överstiger allt lidande som kan få plats i ett på sin höjd hundraårigt liv?

Och nej, helvetet har inget skriftligt stöd.
Det är katolicismens efterhandskonstruktion för att skrämma massorna till pengar och politisk makt.
Valet att strunta i den "objektiva godheten" och helt enkelt sluta finnas låter inte allt för pissigt för många (uppenbarligen) eftersom man då åtminstone har haft chansen att leva sitt liv efter sina egna premisser.

Varför det?

Detta postulat innehåller ju en del inneboende diffusa föritsättninger, som du först behöver validera.