Allt om ADD!

Sista året på gymnasiumet, jag har redan övervägt att gå och fråga om ångestdämpande för att klara mig igenom den närmaste månaden, men jag gjorde inte det, för att det är onödigt att ta en drog för att klara mig igenom en tuff period. Närmaste månaden kommer vara stressig som fan, men livsavgörande tentor, som om jag inte kan plugga till, kommer resultera i att jag inte kommer in på högskolan. Hade hoppats på att det vore ett bra nog argument, lyckligtvis är det sant också.

Jag förstår, vet du var jag kan hitta en lista med symptom, eller hur skulle ni som läst vad jag skrivit i tråden säga att jag har? Har jag ADD? Kanske? Verkligen inte?

Jag hade inte dragit upp sömnsvårigheterna primärt, utan din ADD.
Risken finns med svamliga, inkompetenta läkare att de anser att du bara är lat och skickar dig på sömnutredning etc.

Sömnutredning är förvisso en bra sak, men primärt är det troligtvis din ADD som orsakar den (och medicinering kommer hjälpa dig med sömnen).

Läs på om ADD, skriv ner dina symtom så du inte sitter framför läkaren och inte får fram nåt. Be din mamma följa med, hon har all info om dig som barn och ungdom!

Det jag gjorde var att ringa till närpsyk i min stad, och berättade för sköterskan jag pratade med om mina symtom, att jag misstänkte skarpt att jag hade ADD.
Hon bad mig ringa till en annan kärring och då fick jag göra en självanmälan om ADD, hon frågade massa frågor i telefonen, samt skickade hem papper som man skulle fylla i.

Se där, skit i att gå till läkaren, prata med skolan. En remiss där ifrån kommer korta ned din kötid dramatiskt

Googla "Attention".

Det är en rikstäckande förening för personer med diagnoser av alla dess slag, där läste jag om ADD iallafall!

Jag har gått till den här läkaren varje månad i 7 månader, så jag vet att han inte skickar mig på en sömnutredning. Jag ska be min mamma följa med.

Jag har ytterligare en fråga, utöver att äta ritalin/concerta (?), kommer jag behöva forsätta äta mina imovane för sömnen? Kan inte tänka mig att äta amfetamin på dagtid gör att jag somnar enklare på kvällen. Jag kommer antagligen fortsätta på dem eller från något starkare för att hanterad et den första perioden?

Nä, jag går till läkaren i morgon oavsett, sen kan jag fråga rektorn på skolan att skriva en lapp att de närmaste veckorna innehåller mycket avgörande prov som jag måste klara?

Sen går jag till läkaren igen och visar upp den lappen och hoppas på att min undersökning hamnar först i kön. Jag var under intrycket att det räckte med att jag gick till min läkare,han ställde diagnosen direkt, eller efter ett par möten med frågor iaf?

Kan bara säga att concertan kommer få dig att vilja gå upp på morgonen.

De är utformade för att tas vid samma tid varje dag, de distribuerar det verksamma ämnet i olika faser under hela dagen, för att sedan i det närmaste gå ur på kvällen.

Jag hade absolut behållt mina sömntabletter, för i början kommer du nog ha ännu svårare att sova, men framöver använda dem som vid-behovsmedicin.

Går du upp kl 7 varje morgon, tar tabletten och pluggar/jobbar hela dagen, så ska du se att du kommer i säng i skaplig tid, och då hjälper medicinen mot grubblandet på kvällen, om inte så har du ju dina sömntabletter!

Det kanske funkar, jag vet inte men det är möjligt .

Tyvärr funkar det inte riktigt så, du kommer bli utredd av ett "utredningsteam", det är en del av psyk typ. Samma procedur som för ADHD, Asperger, borderline etc.

Jävligt bra. Gråter nästan av lycka över att hittat felet med mig. Hoppas verkligen att det stämmer nu.
När läkaren frågat tidigare om jag kännt mig deppig och så, har jag sagt nej, vilket är sant. Men jag hade en period för drygt två år sedan jag inte berättade om, det var när jag var extremt deprimerad och övervägde självmord dagligen, tog kontakt med BUP dagligen men det satte bara ytterligare press på mig, och orkade inte med det. Så blev att jag inte gick på skolan på ett bra tag, men löste det genom att komma på de nödvändiga lektionerna och proven. Bör jag nämna det? Kan tillägga att jag trodde det var min existens som var orsaken till det, men det var att jag hade haft det så tuft i livet.

Det stämmer tyvärr inte.

Misstänker att din läkare inte har behörighet att ställa diagnos? Är det en allmänläkare eller psykiater?
Det som kommer hända, precis som någon annan i tråden sa, är att han kommer ge dig en remiss till en psykiater, väntetiden att få komma dit brukar vara lång, mellan 3-9 månader.

När du väl kommit dit så går det relativt fort, 1-3 inledande möten med papper som ska fyllas i, tester ska göras, urinprov ska lämnas etc., sen tar din läkare/sköterska med sig din akt på en psykiatrikonferens där de avgör hur de ska gå vidare med ditt fall.

Så långt har iallafall jag kommit, anmälde mig själv vintern 2008, missat ett antal tider så har inte kommit igång ordentligt förrän nu!

Men som sagt, din skolpsykolog borde kunna ge dig en ordentlig skjuts upp i kön!

En sak: Var helt ärlig, lämna ut dig själv helt...berätta även pinsamma saker du gör när ingen ser
Lovar att det kommer bara vara dig till hjälp!