Allt om ADD!

Ni som har ADD och har påbörjat medicinering hur mycket stor skillnad gör det i er vardag?
Är tämligen övertygad om att jag har ADD

är diagnostiserad ADD och har samma problem, det är sjukt jobbigt.

Varje gång man ska berätta något man har varit med om, alltså dra en historia blir de problem, jag har ofta svårt att hitta rätt ord direkt när man kommunicerar.

Har stort ordförråd men är ofta svårt att hitta rätt ord, det du beskriv passar in perfekt på mig.

beror detta verkligen på ADD ?

HAr väldigt svårt för det där
Det märks mest om jag pratar om något mer komplext ämne som jag har kunskap inom, när jag ska översätta det intuitiva till ord blir det mest svammel.

Hej. Jag fick min diagnos i juli förra året (27 år gammal). Blev lättad och glad, började t om gråta när jag kom hem efter att beskedet "lagt" sig.

Jag fick börja med medicinen ritalin, gick väl på den 1-2 månader. Hände inte ett skit. Skulle bli skickad till nån specialläkare som skulle skriva ut metamina istället men det blev aldrig av, de tyckte jag skulle prova alla andra mediciner först. Så äter för tillfället en medicin som heter strattera, ätit den i snart 2 månader, händer inget nu heller så känner mig mest ledsen och frustrerad över det hela :P

Precis som föregående svarat så har även jag svårt med att formulera meningarna... har ofta mycket tankar i huvudet samt känner även stress vilket gör det svårt att hänga med i samtalet som förs. Jag har även väldigt svårt att komma på ett samtalsämne att prata om vilket blir väldigt jobbigt i längden då det är den andra som får leda samatalet framåt hela tiden.

Jag har ADD och fick reda på det rätt sent. Jag har rätt stor fantasi, jag förlåter väldigt lätt, jag kan sitta och läsa om samma sak skitlänge, när jag lyssnar på någon så slutar det oftast med att jag inte hört ett ord vad dom sa, jag kan va riktigt jobbig, the typical typ Fast jag ser inte min ADD som ett problem, mer som en fördel, hehe. Min pojkvän har också ADD och det märks knappt, han blir bara lite flamsigare och skrattar mer när han inte tar sin medicin

Hur är något av det översta positivt? Förutom att du förlåter lätt möjligtvis, men det är knappast typiskt för ADD. Håller dock med om det du skrev om din pojkvän. Jag blir också flamsig och skrattar mer när jag inte tar min medicin. Euforisk nästan. Helt klart mer värt i nästan alla avseenden.

Det är olika från person till person, beroende hur stark eller svag ADD man har

Vad pratar du nu om? Jag ville ha en motivering.

Alla med Add har inte samma "symptån" eller vad man säger, alla beter sig olika och har olika svårigheter, styrkor.

Jaså? Det hade jag ingen aning om. Jag trodde att alla med ADD hade exakt samma symptom i exakt samma omfattning. Dumma mig.

Har också problem med medberoendet i samtal, fast jag undrar om det har så mycket med uppmärksamhetstörning att göra?. Det beror på vad man lägger in i begreppet, bara ha uppmärksamhet på sig själv!!!? är ju en typ av störning
Så jag kommer ofta på mig med att ha slutat lyssna när folk korspratar vid fikabordet, jag känner mig ganska utanför och bortkopplad från min egentliga förmåga att kunnat ha inflikat kommenterar.

Blir det någon skillnad gentemot folk du känner väl och nya människor?



Jag tror att förslagenheten jag drabbas av beror på självcentrering som kanske också är en följd av ADD?, jag kan bara triggas av mina egna tankar och känslor och utgår ifrån mig själv enbart...jag kan inte publikfria fram samtalsämnen beroende på vilken personlighetsuppfattning jag har av motparten, kan du?.

Jag pratat enbart för att bli hörd och förstådd inte för att lära mig av andra, pratar inte med människor utan till människor hur självutplånande kostymen än är .

När du har sådär mycket tankar, är det nyfikenhet på andra eller handlar det om hur du vill framstå? eller är det en lojalitetskonflikt däremellan?.