Citat:
Ursprungligen postat av chippyboy
När blev en och alla samma sak i marknadsekonomin och varför är du så rädd för frågan;
Ska resurser ges bort till den som behöver den eller ska den med mest kapital inneha och kontrollera resurserna? Vad är din lösning här egentligen?
Jag har förklarat varför jag inte vill svara på den frågan. Men vi kan börja på den debatt som tar upp dom frågor som måste ställas i den ordning dom bör ställas om du vill.
Och då börjar vi först med att konstatera följande: 1. Vi kan aldrig avskaffa arbetet. Saker måste alltid göras, och robotar kan inte utföra allt arbete. Vissa servicearbeten kan inte utföras av maskiner, och många andra arbeten kräver en flexibel, hög intelligens och medvetande om sig själv och sina egna begränsningar och tankefunktioner, och maskiner som har detta kan inte moraliskt förslavas.
Av detta uppstår då frågan, som om jag minns rätt jag benämnde fråga F1: Det kommer alltid finnas jobb som inte blir utförda av sig själva. Hur skall man se till att dom utförs? Med belöningar eller hot om våld?
2. På grund av hur verkligheten ser ut, med praktiska begränsningar i tillgång men inga praktiska begränsningar i efterfrågan, så kommer alltid resurserna vara lägre än efterfrågan. Det innebär att resurserna måste fördelas. Vilket system skall man använda för att se till att resurserna hamnar där dom behövs mest? Planekonomi eller marknadsekonomi?
Citat:
Då har vi nog ganska olika analys av "brödfödan" i dagens samhälle.
Sannolikt, ja. Jag anser att brödfödan är det man behöver för att överleva. Vad du anser det är är oklart, men uppenbarligen innehåller den betydligt mer. Men då blir påståendet också meningslöst.