Skvaller om Berny Pålsson?

Att Berny skulle ha asperger är fortfarande bullshit, och att sätta en adhd-diagnos på en knarkare är helt sjukt oproffessionellt. Berny, skulle du vilja ha din adhd-diagnos om det inte vore för ritalinet?

Jag är skeptisk till om vi får se Berny mer i tråden. Hade varit intressant att se henne bemöta den kritik som under dagen kommit ut i tråden.

Jag har svårt att se att en individ med aspergers kan ha så starka känslor för andra personer, men det kanske är möjligt? Att få starka känslor för olika individer är naturligt även för en del med npdiagnoser men jag finner det ganska osannaolikt att upprepade gånger bli kär. Jag tror att det mer är känslan av att vara kär som är kärleken i Bernys fall.

Jag tycker det är lite dumt att helt avfärda borderlinediagnosen, med tanke på de svårigheter Berny verkar ha i relationer och en massa annat som stämmer in i den diagnosen.

Adhd:n kan jag inte yttra mig om. Även om Berny inte lider av adhd kan jag se det som en bra sak att hon får missbruka under kontrollerade former. Det gör att hon kanske kan hålla sig ifrån andra droger vilket kommer underlätta för att leva ett bättre liv.

Jag har förresten en fråga. Kanske inte är en speciellt intressant eller relevant fråga rörande din livshistoria men en fråga som skulle kunna ge lite svar på hur du tänker.

Du har skrivit i något inlägg att människor, då skötare/behandlare lätt blir kära i dig, exempelvis en läkare som skrev ut mängder med piller till dig. Tror du på det själv? Och om det stämmer varför tror du att det är så? Hur kommer det sig att du haft den stora oturen att bli vårdad av ostabila människor som blir kära i dig till höger och vänster?

Jag har ganska svårt att se att det skulle förhålla sig på det sättet. Jag vet att det förekommer men i ditt fall verkar det som att varenda människa du möter blir förälskade i dig. Vad är det du har som är så speciellt?

har asperger-diagnos. bott mer eller mindre halva mitt liv på olika lss-boenden, stödboenden, lss-berättigande i egen lägenhet och så vidare. varit kär en gång under 32 år. värderar min familj högt men har svårt att hysa känslor på samma sätt andra verkar göra gentemot sina familjemedlemmar. har några nära vänner, men egentligen bara en där jag riktigt känner någonting i relationen. mina andra relationer uppskattar jag på ett mer teoretiskt plan. jag har svårt för det där med känslor. när jag reagerar är det oftast (nästan enbart) för hur det påverkar min vardag (mina rutiner), inte mina känslor.

Det var lite det jag försökte få fram men kunde inte uttrycka det lika bra som du gjorde

Tack


Jag tycker att Berny verkar ha så mycket känslor i sig, något jag verkligen inte har i mig. Tycker att de flesta med asperger jag träffat inte har så många, så starka, så olika känslor. Mitt känsloliv är bedövat, minst sagt. Jag har jättesvårt för att ha relationer med andra då jag har svårt att veta hur jag ska agera i situationer, t.ex. om de är glada eller ledsna, så vet jag inte vad sjutton jag ska säga eller göra. Jag tänker i text, inte i känslor. Otaliga relationer har gått åt helvete just på grund av att jag inte kan hantera andras känslor. jag förstår dem inte.

Tack för att du förklarade hur du känner och ser på det det. Jag känner ingen med aspberger så jag har inget att kämföra med men det är ju oekligen intressant att era diagnoser kan skilja sig så mycket.
Finns det flera olika "sorters" aspberger (brist på bättre ord) som det finns individuell ångest sas?
Berny verkar ju fullkomligen svämma över med känslor då alla ens vänner är de "finastevackrasteunderbaraste" och all kärlek man upplever är "unik" och alldeles alldeles egen.

Någon nämnde också hur Berny fortfarande håller hårt i de diagnoser hon så deseperat hävdar att hon inte är. Detta för mig är ett sätt att existera utan att leva. Man klamrar sig fast vid externa attribut och presenterar det som sin personlighet. Drag som "snäll", "omtänksam" och "rättvis" verkar anses för banala och byts ut mot diagnoser och sexualitet. Lite lagom "spännande och farligt". Har du gett dig själv chansen att istället försöka leva som dina diagnoser bara leva med dom? Som 90% av de med diagnoser och drömmar om ett "vanligt", icke rebelliskt liv, gör varje dag?
Är det verkligen att LEVA då du inte ens förfogar över din egen ekonomi Berny? Visst, du har druckit champagne på bdb och sprungit på Decadance men har du någonsin vaknat lätt om axlarna? Har du någonsin utmanat dig själv för att faktiskt bli frisk? Visst, mycket hjälp har du fått men hur beslutsam har du varit? Aldrig sagt att man inte får återfall och svackor men du har ju fler "återfall" än vad du har beslutsamma dagar (nu utgår jag från vad du valt att visa upp utåt och vem du valt att vara när alla ser).
Genom att låta dig slussas fram och tillbaka mellan olika avdelningar, obetalda hotellrum och kompisars soffor så visst, du har överlevt men har du LEVT?

Sen denna hyllningskör som drar igång. Visst, det är fantastiskt att du äntligen hittat dig själv (igen...) men du är snart 30. Är det inte bara så att du tröttnat för att läkarna inte finner dig lika intressant längre?

Jag må låta hård och jag har mina anledningar.
Sen, som du skriver, det blir ryckigt, hårt och staplat när man ska försöka kommunicera på ett internetforum.
Tonfall, mimik och gester står läsaren för och för att inte göra det för komplicerat kortar man ner och styckar upp.

Situationen, livet och allt där emellan är ju oerhört mycket mer mångfacetterat och framförallt komplicerat än vad jag kan uttrycka mig här så JAG ser detta mer som en diskussion med Berny-internetfenomen och författare än Berny-kvinnan bakom.

Ev stavfel står paddan för

Huvudkriterier för Aspergers syndrom
Enligt DSM-IV-TR används två huvudsakliga kriterier för att diagnostisera Aspergers syndrom:

1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel.
2. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.


Nummer 1 tycker jag inte alls stämmer in på Berny, då hon verkar ha lätt för att knyta kontakter, lätt för att vara ute på sociala tillställningar som ute och dansa och liknande.

___________________________________
Ja, det finns olika sorters asperger, men "min typ" är väl den vanligaste. för folk som undrar så finns det en bra sida som handlar om bl.a. asperger. här är diagnoskriterier för asperger:
http://autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/dsm_aspergers_syndrom/

eftersom man inte behöver fylla alla kriterier blir det ju olika från person till person, men ja, de flesta jag träffat har haft mina svårigheter. Något ni alla bör titta på är ju dock kriterium F;
"F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda"
Hon påstår väl att hon samtidigt har schizofreni?

Tack så mycket för svaret!

Vad är det dom säger, gotta catch 'em all (ja hon har schizofreni).

Skulle inte förvåna mig om hon egentligen har borderline och att alla psykotiska/paranoida besvär beror på snart 20års drogmissbruk (eller hur länge hon nu hållt på) men att ha borderline är väl inte tillräckligt "hippt" och "inne" för fröken Pålsson.

jag tänker exakt likadant

En annan grej med asperger-diagnos: För att få den så SKA föräldrar ha intervjuats, för att få fram hela bilden under uppväxten (speciellt den tidiga barndomen). Har hennes föräldrar ställt upp på intervju egentligen? Visserligen kan det väl hända att man får en asperger-diagnos utan att föräldrar intervjuats, om de t.ex. inte är i livet längre, men hennes föräldrar lever ju...

Det är inget absolut krav att föräldrar ska ha intervjuats. Det kan vara nån annan som har känt en länge, t.o.m kan en journal från nåt boende sen barndomen vara underlag om man inte har föräldrar som går att intervjua. Och det här säger jag av erfarenhet, eftersom jag inte hade några föräldrar (eller andra anhöriga alls!) att intervjua vid min ADHD-/Aspergetrutredning. Nu fick jag iofs bara diagnosen ADHD, men det berodde inte på att jag saknade anhöriga att fråga, att jag inte fick Asperger-diagnos. Utan helt enkelt att jag inte uppfyllde kriterierna.