Allt om ADHD!

Räkna med över ett år.

"då hade jag sålt läkaren på"?
Menar du att läkaren skrivit ut recept (eller att han sålt tabletter till dig olagligt)?

Hur fan får du det där till att jag skulle vara köparen av något, om man skall följa din tankebana så skulle rimligtvis läkaren köpt av mig.

då hade JAG _SÅLT_

Eftersom du uttrycker dig otydligt och öppnar för diverse feltolkningar så kanske du kan svara på frågan jag ställde.
Jag ber alltså om ett förtydligande.

Eller så ser du till att bli läskunnig alternativt kör det genom google translate för jag underlåter mig inte att ens besvara dylikt.

Haha, Sokrates är med! Roligt förslag.

Hej
Finns det några svenska internetforum för personer som lider av olika grader av adhd?
Föreingar etc?

Mvh

Var repotage om ad/hd och mediciner pa aktuellt idag. Om att mediciner skrivs ut mycket mer till barn idag. Tyckte det var okej vinklat och nyanserat, positivt och negativt. De tog dels upp vilka bra effekter medicinering kan ha.

Hej.

Missade ditt svar såg det nu av en slump när jag skummade igenom tråden. Bättre sent än aldrig



Förstår vad du åsyftar. Dock är det så att andelen brukare av allehanda medikamenter och berusningsmedel är avsevärt högre ibland ("oss") den välutbildade, väluppfostrade, välputsade, välartade populationen än vad många inser. Detta är ingen nyhet för merparten av yrkeskåren inom psykiatri. Finns en anledning till varför talesättet: "i de lugnaste vattnen simmar de fulaste fiskarna." kommit till

Samtidigt tror jag att den enda anledningen till att "vi" oftare slipper "kissa i burk" är inte att vi inte motsvarar en fördom kring cannabisbrukare; utan att den "fördomen" "vi" representerar inte är lika benägna att sälja sin receptbelagda medicin pga bättre ekonomi.

Har studerat på universitet i USA, där var cannabisbrukandet lika vanligt i den framgångsrika världen som i den mindre framgångsrika världen. Både tillgången till drogen och kunskapen om att bruka den med respekt var dock avsevärt högre


Är nyfiken på hur det gått för dig. Du är mer än välkommen att pm'a mig

Mvh,

LL

Världen går framåt, kunskap sprids!

Stå på er själsfränder

LL

Ps. När får vi se födseln av ADHD-galan? Kan se framför mig hur Steffe 19år vinner utmärkelsen "årets ADHD" genom att lyckats tappa den röda tråden 6548ggr i samtalen under en och samma släktmiddag, detta då det sista hans flickvän sa, med en "viss" glimt i ögat, innan de skildes åt var: "jag väntar på dig i sängen när du kommer hem". Ds

Jag har länge misstänkt att jag har någon form av bokstavskombination. När jag gick på dagis/lågstadiet så hamnade jag OFTA i bråk och var allmänt jobbig (Hade jag kunnat åka tillbaka i tiden så hade jag gjort det och gett mig själv en rejäl käftsmäll ). Mina föräldrar var i skolan flera gånger i veckan pga mitt beteende. Jag hade nästan inga kompisar i den här åldern. Mina föräldrar vägrade låta mig utredas (vet inte varför).

I mellanstadiet så lugnade jag ner mig lite (hamnade i bråk några gånger) och fick ett par bra kompisar som jag fortfarande har kvar än idag. Jag kommer inte ihåg så mycket om hur jag låg till med skolarbetet i den åldern.

Men när jag började högstadiet så märktes det att jag hade väldigt lätt för mig. Särskilt i Matte/NO, Musik, Slöjd. Allt som man inte behövde läsa mycket. Men när det kom till historia, religion, geografi och ämnen där man behöver läsa så blev det inte mer än G. Jag kunde bara inte läsa utan att tankarna gled iväg och så är det än idag, efter en rad så tänker jag på något annat men jag fortsätter läsa utan att tänka på vad som står i texten tills jag läst klart sidan och då kommer jag på mig själv med dagdrömmandet . Jag gjorde aldrig läxor i högstadiet men gick ändå ut med bra betyg (snittade typ vg).

Gymnasiet var en jobbig tid då man nästan måste göra läxor för att klara sig bra, jag gick Naturvetenskapliga linjen. Klarade de lägre NO-kurserna bra men allt annat sög hårt. Jag gick om mitt sista år men det hjälpte inte.

Så nu har jag en krashad skolgång bakom mig då jag gick ut med ofullständiga betyg trots ett fjärde år.

Jag har lärt mig att leva med väldigt många av mina svårigheter och även lyckats ta användning av dem. Men en sak som alltid satt käppar i hjulet är koncentrationen. Jag vill jättegärna plugga vidare eftersom att jag har lätt för att lära mig saker men jag får inget gjort om jag inte kan koncentrera mig på läsningen.

Många i min närhet (min syster, pappa och många släktingar) har bla adhd/add så jag bestämde mig för att ringa vuxenpsyk (Jag är 20 år) men blev helt ställd när sköterskan som svarade bad mig rabbla upp mina svårigheter, jag trodde jag skulle få boka en tid och prata med en psykolog för att se om det var värt att utreda. Det var inget jag va beredd på att göra över telefon så det lät inte precis övertygande.

Fick efter två veckor hem ett brev där det stod att mitt ärende inte verkar vara brådskande och att jag ska vända mig till vårdcentralen. Ringde då upp vårdcentralen och fick en tid bokad om två veckor.
Så jag fick först vänta två veckor för att få veta att jag blivit nekad och nu två veckor innan jag ens kan få chansen att få en remiss. Jag orkar inte vänta men vet inte vad jag ska göra.

• Ska jag kontakta en privat klinik?

• Hur mycket kostar det ungefär och hur lång tid kan en utredning ta (är det skillnad på privata kliniker och vuxenpsyk)

• Finns det någon här som kan tipsa om någon privatklinik i stockholmsområdet?

Här är iallafall några av mina svårigheter:

• Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.
• Behov av rutiner och struktur men svårt för att själv strukturera, organisera och planera min vardag och mina saker.
• Lättdistraherad.
• Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker jag upplever tråkiga.
• Nedsatt arbetsminne/korttidsminne.
• Impulsiv - det största problemen är mitt impulsköpande, kan inte rå för det men jag köper saker jag egentligen inte har råd att köpa.
• Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas.
• Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för mig att jag ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.
• Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa.
• Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc.
• Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner min själ och nästan all min vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.
• Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att jag avbryter i samtal och diskussioner eller om jag får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova. Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.
• Upplever en nästan konstant orkeslöshet.
• Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck.
• Bristande konsekvenstänkande - tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.
• Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i min takt men paradoxalt nog.
• Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa mig något men 30 min innan te.x familjen kommer hem börjar jag både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast jag haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.
• Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan).
• Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget".
• Bär på en inre oro och rastlöshet - känner mig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.
• Svårigheter med närhet - kramar och gos uppfattas OFTA som påträngande och jobbigt om det inte sker på mina egna villkor.
• Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

Har precis börjat formulera mina tankar. Har försökt jämföra olika typer av intelligenser och testa arbetsminne (jag insåg att jag sög på memory som ung). Jag kommer från en familj där det inte alls är "okej" att vara diagnostiserad med någont sådant. Depression är lättja, ångest är fjoll och hysteri - ADHD är dumhet.

Misstänker, med symptom, barndoms- och skolhistoria i beaktande, att jag själv ADHD - kombinerad. För jag är idag 24 år gammal och icke-fungerande sedan 8 år tillbaka. Mina närmaste vänner från högstadiet är idag läkare, jurister, ekonomer och psykologer. Jag är sjukskriven och klarar av att fungera ungefär lika bra som om jag varit till stor del förlamad. Har en konstaterad MDD med GAD och Social Fobi. GADn har löst sig, men sitter fortfarande kvar med residuella symptom av MDDn. Därför funderar jag om ADD vore relevant i differentialen. Jag har konstaterad Social Fobi, vilket är centralt för hela min emotionella personlighet. Mina egentliga funktionella problem utbröt precis vid skiftet grundskola-gymnasium och jag har ännu inte klarat av gymnasiet trots 7 försök. Jag klarar helt enkelt inte av de strikta kraven (bor i Finland = ingen nåd). Jag har själv svårt att tro att min nuvarande diagnos (Klinisk Diagnos + Generaliserat Ångestsyndrom + Social Fobi) räcker till för att förklara det. Jag är nämligen utan symtomen för alla dem (utom den sociala fobin, som inte går att medicinera bort), men klarar fortfarande inte av något. Känner mig äntligen uppåt, men så jävla av och an och hit och dit. Mina vänner har också kommenterat på det. Ibland med irriterad ton.

Borde ta upp fler uppenbara symtom, men försöker komma till sängs just nu (och är lite sten av sömnmedsen), så det får bli senare i tråden.

Behövde prata av mig. Tack till de som lyssnade.

Allt gott till dem och alla andra!

Kram

En knäppis som gillar knäppisar!