Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

Tack så hemskt mycket! Har sparat som favotiter o ska fördjupa mej i!

Som sagt: Tidigare minnen, vissa kanske sen lång tid tillbaka, blandas ihop och kombinationen ihop med yttre påverkan gör att hon tror att hon minns fastän hon tyvärr inte gör det. E har alltså lagt sitt pussel och tycker själv att hon minns. Men det är inga riktiga minnen. Detta är min åsikt och många(även minnesxperter) tycker samma sak i denna fråga.

Samma minnesexpert som före rättegången ansåg att E's minne var intakt?

Har du ett minne av en sådan minnesexpert? Det kanske är ett falskt minne i så fall.

Här är lite bakgrund om Es minne av hammaren i videoförhör 080505
FUP tillägg sid 635
Sen sa Stefan att det här föremålet förmodligen var en hammare och Emma blev inte förvånad, hon kände att
hon visste. Det var inget minne utan bara ett konstaterande, det stämmer. Emma hade sagt till sin familj och
Togge att, det här gör man inte med händer, det här gör man med ett tillhygge. När vi var i huset så kollade hon
sig omkring efter något som skulle kunna använts, någonting som människan hittade på plats och använde. Det
var inget som sa henne något då men när han sa hammare så tänkte hon, jag vet. Det fanns i kroppsminnet, inte i
huvudminnet.

Jag skulle väl säga att jag är ungefär 95% säker på att hon är skyldig.

Alla hennes lögner är ju förklarliga om hon är oskyldig...om hon nu åkt till Arboga för att stalka T så är det i hennes huvud kanske inte så bra att säga det, utan hon drar till med runstenar för att hon har dåligt samvete för stalkingen och inser att det självfallet misstänkliggör henne med ett sådant svar.
Och då polisen är så extremt intresserade av skorna kan hon ha tänkt att det är bäst jag inte erkänner jag haft den typen av skor då det skulle kunna ligga mig till last. Kanske korkat, men inte helt omöjligt.

Framför allt E's påstådda tidiga kommentar om en kvinna med anknytning till T är rätt graverande, dock var det väl inte under ett förhör och därmed inte omständigheterna dokumenterade ordentligt. Hennes senare minnen förefaller inte som 100% trovärdiga utan kan vara omedvetet konstruerade.
Att ho pratat om hammaren med sin vän är ju mycket märkligt. Om hon är oskyldig är det verkligen att skumt samanträffande, och om hon är skyldig verkar det väldigt märkligt att fälla en sådan kommentar.
Att hammaren återfunnits bland de beslag som man gjort på Skavsta ger väl en viss trovärdighet åt hennes påstående att det var ett skämt även om det annars helt klart låter som en extremt korkad bortförklaring.

Jag hoppas verkligen det finns lite bättre bevisning i hovrätten, annars tycker jag det är tveksamt att hon borde fällas trots att hon verkar skyldig.
Mitt förtroende för rättssystemet är dock inte bättre än att jag tror att p.g.a. brottets natur och de känslor det väcker så kommer hon sannolikt att dömas även i hovrätten om de anser det 90% sannolikt att hon är skyldig.

Rimligt tvivel är ju öppet för tolkningar och det vore intressant att veta vad folk här tycker om man nu kan sätta en procentsats på vad det innebär.
Är det ok att t.ex. en på hundra kan dömas oskyldiga om man sätter siffran på 99% säker?
Det är en svår fråga och jag tror att svaren är väldigt individuella...det är nog många som hellre har 9 barnamördare som får sitt straff och betalar priset av en oskyldig för att åstadkomma det, medan många tycker att det priset är oacceptabelt.
Men tyvärr är det nog omöjligt att ha ett helt rättssäkert system där man kan döma annat än folk som tagits på bar gärning om man inte skall tillåta några tvivel alls, så det blir en balansgång hur mycket tvivel man tycker är rimligt.

Spindrift:

Ska man inte istället för "säker" sätta procensats på det man anser är "ställt bortom rimliga tvivel" för att det ska bli mer autentiskt, eller vad tycker du?

Mitt minne är det inget fel på. Möjligtvis på källans. Måste dock rätta mig från "intakt" till "normalt".
http://www.aftonbladet.se/nyheter/arbogamorden/article2779783.ab

Det finns dokumenterat. Jag citerar BaalZeBubs inlägg några sidor tillbaka (inlägg. nr 9233). Hans citat är från det tredje förhöret med E.


"Inledningsvis tillfrågades E om datum och tid. Hon svarade att det var –05 och att hon var i Uppsala men
rättade sig sedan och uppgav att det var –08.
E tillfrågades om hon kunde berätta vad som hade hänt tidigare under dagen. Hon uppgav att hon hade
berättat för sina föräldrar, inte T, han var inte med just då, vad som hade hänt. De var inte riktigt insatta.
Vad T och Tanja hade haft för relation förut. Emma hade berättat att de hade träffats och att han skulle ha
varit pappa till hennes barn och allting sån´t där." s 882

Det är mänskligt att tro som du gör. Man vill tro på brottsoffret.

Att hennes minnesfunktioner nu är bättre förstår alla. Men pusslet hon har lagt angående händelsen är en blandning mellan gamla minnen och yttre påverkan.
E tycker själv att hon minns. E ljuger inte. Men det är inga riktiga minnen från händelsen. Tyvärr.

Vad får dej att uttrycka dej så tvärsäkert?
Hur skulle du tänka om det var din fru, din mamma, din bästa vän?
Skulle du vara lika säker då på att minnena inte är riktiga?

Alltså jag förstår att man kan tvivla på att hon minns, men att uttala sig om att minnerna inte är riktiga helt och hållet är väl att ta i. Var det du som gjorde det eller, så att du helt säkert vet att hon minns fel?