Citat:
Ursprungligen postat av Tort
En föreställning är inget konkret.
Att gå upp på morgonen. Att planera, att organisera osv. är någonting konkret! Oavsett om man faller ihop som ett korthus längre fram.
Jag vet inte om mitt inlägg missuppfattades?
Jag ville bara få fram att man tror att man ska reagerar på ett visst sätt INNAN man själv har varit med om det. I många fall reagerar man inte alls på det förväntade sättet!
Det Emma gör, och inte gör, är fullständigt normalt och ingenting konstigt!
Alla har rätt att reagera och bearbeta sin sorg på det sätt som passar en själv bäst utan att detta ska väcka misstankar!
Den vidriga tomhet som det innebär att sakna sitt barn måste fyllas. Det handlar inte om att man orkar eller inte.
Man har inget val..
För att återgå till rättegången. Vad tror ni kommer hända här framöver?
Får PIE sin vilja igenom eller tror ni att allt fortlöper som bestämt. Straffet förkunnas efter avslutat RPU och sedan går fallet upp till Svea Hovrätt?
Är det en självklarhet att Hovrätten tar upp fallet?
Vad är deras utvalskriterier?