Grejen är att det finns så mycket film i denna värld så man ska inte behöva tvinga sig att se den så snabbt som vissa här gör, betar man av allt i rätt ordning så hinner du inte känna av väntetiden på kvalitérips te.x BluRay. Jag har närmare 20 filmer på "att se" listan, och jag kanske ser 2 filmer i veckan, då blir det 10 veckor, under dessa 10 veckor kommer det ha kommit ut några högkvalitérips på filmer jag sett fram emot, men inte väntat på direkt då jag alltid haft annat att se under tiden
Grejen är att det finns så mycket film i denna värld så man ska inte behöva tvinga sig att se den så snabbt som vissa här gör, betar man av allt i rätt ordning så hinner du inte känna av väntetiden på kvalitérips te.x BluRay. Jag har närmare 20 filmer på "att se" listan, och jag kanske ser 2 filmer i veckan, då blir det 10 veckor, under dessa 10 veckor kommer det ha kommit ut några högkvalitérips på filmer jag sett fram emot, men inte väntat på direkt då jag alltid haft annat att se under tiden
Det blir väl vad man gör det till.
Helt rätt, beror ju dock helt på hur man är lagd. Jag har alltid några filmer jag längtar mer efter än något annat, och även om jag (så klart) ser mycket annat under tiden sticker det i fingrarna ända till jag äntligen får se filmen jag längtat efter. Det är ju inte så att jag inte ser annan film förrän The Taste of Money kommer ut.
Och Postcard lyser med sin frånvaro fortfarande... Darn.
Citat:
Ursprungligen postat av KaptenFantastisk
Nej, jag har också väntat på undertexter till Postcard i evigheter.
Den släpps med engelsk text i Hong Kong (den japanska versionen hade inga) nästa torsdag så det dyker förmodligen upp så småningom. Skulle kunna tänka mig att de är ok, såg en annan film från samma distributör där översättningen hade något enstaka fel.
Den släpps med engelsk text i Hong Kong (den japanska versionen hade inga) nästa torsdag så det dyker förmodligen upp så småningom. Skulle kunna tänka mig att de är ok, såg en annan film från samma distributör där översättningen hade något enstaka fel.
Det vore på tiden, tack för infon! Var letar du upp dessa utgivningsdatum? Har efterfrågat någon sådan sida tidigare i tråden. Varför inga engelska på den japanska utgåvan, de skickade den trots allt som Oscarsbidrag? Har då i åtanke att många japanska släpp har just engelsk undertext medföljt.
Det vore på tiden, tack för infon! Var letar du upp dessa utgivningsdatum? Har efterfrågat någon sådan sida tidigare i tråden. Varför inga engelska på den japanska utgåvan, de skickade den trots allt som Oscarsbidrag? Har då i åtanke att många japanska släpp har just engelsk undertext medföljt.
Varför den japanska versionen inte har engelska undertexter kan jag inte svara på. Det kan ha något med att distributionsbolaget inte ville skaffa rättigheter till dem. Inte någon utav de filmer som har tittat på innan har haft engelsk undertext när det gäller Toei. Bara spekulationer dock, har ingen aning om hur det där fungerar.
Rörande fansubs lär man sig många gånger vilka källor som har vettiga undertexter, Darksmurfsubs har har bra kvalité redan på fantranslation stadiet, sedan brukar staffen korrekturläsa dessutom. Eric Paroissien, någon privatperson verkar det som, översätter en del lite mer undanskömda japanska rullar, inte alltid jättesnabbt men då snackar vi filmer som aldrig någonsin kommer ges ut i andra länder och han har väldigt bra kvalité också. Sedan märker man ju snabbt på själva undertexten om den är av vettig kvalité eller inte, grammatiska fel är förhållandevis vanligt men du ser ju om något är maskinöversatt och det som står i texten inte sammanfaller alls med det du ser och hör i filmen.
VIKI.com är ju en megacentral för dramaserier och där är de ibland lika snabba som om det vore ett avsnitt av breaking bad nästan som översattes.
-----
Såg för övrigt tills slut Tokyo Sonata, i två sittningar dessutom. Har dragit fötterna efter mig något helt förtvivlat inför denna filmen, det känndes på förhand inte som den typiska Kurosawarullen. Och det var det inte heller. En film om en familj vars medlemmar tycks glida allt mer ifrån varandra och alla tycks vara fångade i något slags limboliknande tillstånd i sitt sökande efter en identitet. Ett sökande som bara gör att de som familj tycks allt mer främmandegöra varandra.
Kan redan nu säga att jag inte var jätteglad för TS. Den lyckas inte riktigt komma åt i vart fall mig som tittare på något plan. Det tycks inte hända så mycket i filmen alls, kanske för att spegla karaktärernas egen handfallenhet att handskas med den recessionerande japanska ekonomin och samhällerliga strukturer. Den arbetslöse fadern är väll typexemplet på detta, han vill inte erkänna för någon att han förlorat jobbet utan vill stolt fortsätta sitt auktoritära och konservativa (och många gånger irrationella) styre av familjen.
Det händer inte så mycket i filmen, i början tycks de mest gå runt på autopilot i sin trista vardag och till slut får de nog och då urartar filmen helt plötsligt i något typ av teaterinspirerat avsnitt präglat av yviga skester, repliker som låter lånade från hamlet och överskådespeleri i chuchulainnstorleken. Jag var inte glad för någon av dessa biapolärt lagda berättartekniker, ingen av dem berörde närmvärt utan jag satt mest och ville att filmen skulle ta slut.
De ljuspunkter jag såg är två. först att ständigt lika stabile Kôji Yakusho kommer inglidandes 1.5 timmar in och gör en lite smårolig och halvabsurd roll i sitt gestaltande av en misslyckad inbrottstjuv. Den andra styrkan i filmen var slutet:
där den yngre sonen till slut får spela sitt pjano och gör så med väldig finkänslighet, tystnaden i publiken efter att han fått spela är öronbedövande ,i brist på bättre ord.
Dessa små punkter räcker tyvärr inte för min del för att lyfta betyget mer än till 2 av 5, Väldigt besviken på Kurosawa för tillfället då han ändå i mina ögon varit i vart fall relativt stabil i det jag sett tidigare av honom.
Såg precis klart After Life och blev ruskigt besviken. Kände ingenting för någon av karaktärerna utöver Takashi, då det var den enda vars öde utvecklades åt ett intressant håll. För mig gick det alldeles för segt fram utan att det egentligen hände något. Många olika livsöden men inget utvecklas så pass långt att jag faktiskt bryr mig. Bra idé, men en bra idé är inte detsamma som en bra film. 1/5.
Såg om Heavenly forest för ett par dagar sedan och grät i vanlig ordning som en liten flicka. Fick ett litet ryck of skaffade hem ett par av Aoi Miyazakis rullar som jag fortfarande inte sett. Först ut blev så inatt First love (aka Hatsukoi).
Filmen var kanske inget speciellt egentligen, ganska konventionell story. Den utspelar sig under slutet av 60 talet så naturligtvis är ett bakomliggande tema studentkravallerna som var högpolitiskt aktuellt under denna tiden. Det finns inslag av just detta invävt i filmen men det har inte någon egentlig betydelse (även om det är närvarande i bra mycket högre grad än i förfärliga Norwegian Wood).
Finns inte särskilt mycket att ta upp och analysera egentligen, hyfsat vackert fotografi men inget speciellt, tyvärr finns det en hel del storytrådar som inte följs upp över huvud taget vilket gör att historien ger intrycket av att fiska lite väl brett. Jag valde ganska snabbt att helt enkelt koncentrera mig på Miyazakis karaktär vilket fungerade alldeles utmärkt.
Slutbetyget hamnar nog på 3 av 5 finns bättre melodramer där ute men jag är väldigt svag för just Miyazaki vilket kanske färgar av sig lite i min bedömning. Kan inte bestämma mig för om hennes hetsmognad under den senare delen av hennes karriär är något jag gillar eller ej. Gillar henne som vintagehippie.
Hur motbevisad? Du sa väl aldrig att alla fansubs var bra? Hela poängen var ju att de kan vara både bra och dåliga, dessa var dåliga.
Nej, jag har också väntat på undertexter till Postcard i evigheter.
Nej, det gjorde jag inte. Men oftast är det ju dugliga texter och det var bara typiskt att det skulle vara ett fall av sopiga texter direkt efter vi diskuterat just det.
Citat:
Ursprungligen postat av NirvanA
Grejen är att det finns så mycket film i denna värld så man ska inte behöva tvinga sig att se den så snabbt som vissa här gör, betar man av allt i rätt ordning så hinner du inte känna av väntetiden på kvalitérips te.x BluRay. Jag har närmare 20 filmer på "att se" listan, och jag kanske ser 2 filmer i veckan, då blir det 10 veckor, under dessa 10 veckor kommer det ha kommit ut några högkvalitérips på filmer jag sett fram emot, men inte väntat på direkt då jag alltid haft annat att se under tiden
Det blir väl vad man gör det till.
Du har en poäng där, helt klart! Jag har säkert ett par hundra filmer i min "att se lista", och ser väl minst 2 filmer om dagen. Oftast. Men ibland kommer det stuff som är väldigt efterlängtat och då vill man ju se detta så fort som möjligt. Jag kollar aldrig TS eller cam och sånt skit. Det sker ytterst sällan. Men som sagt du har ju en poäng helt klart.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!