Italienska Serie A 2008/2009 (Allt om Calcio)

Nyckeln till Tottis spel är hans fullständigt fantastiska touch , förlorar han den är han slut, finito. Å andra sidan är Totti just Totti,är övertygad om att Roma inte slagit Chelsea utan honom som någon slags moralhöjare.
Med det sagt, även Totti blir ju äldre, och den dag det är dags att lägga skorna på hyllan mår jag jävligt dåligt å Romas vägnar.

Det är å andra sidan Nyckeln för alla större fotbolsspelare...
Skulle vilja säga att nyckeln med Totti är hans förmåga att hålla i bollen och hans spelförståelse att ta dom oväntade besluten vid rätt tidpunkt.

De två punkterna du drar upp är ju rätt givna. Pratar om "flickarna" dvs att kunna styra spelet med hjälp av 1 touch.

Det tycker jag mer handlar om spelförståelse än om en touch, en skarvning eller an passning kan många göra på 1 touch, däremot att han vet innan vad som händer om skarvningen går fram är ju det speciella

Ser det som föga troligt att Tottis magi skulle försvinna över en natt, det som oroar mig är snarare hans motivation. Inte för att han varit någon större glädjespridare tidigare för den delen men han ser lite vilsen ut i dagsläget. Om det beror på hans ständiga skadebekymmer eller nya tillskott i startelvan låter jag vara osagt. Det som jag kan säga är att hans betydelse på plan som fotbollsspelare har sjunkit något även om han har kvar sin sanslösa ikonstatus.

Håller fullständigt med Luffsen när det gäller hans styrkor, hålla i bollen är han bra på men att flika vidare bollen på en touch gör han magiskt. Vet inte hur många gånger han vänt matchen på någon nanosekund med en helt oväntad klack tillexempel. Tycker vi ska sitta ner i båten ett bra tag, ge honom några matcher där han är frisk och sist men inte minst möjlighet att lära känna sina anfallsjämlikar. Jag upprepar det jag sa tidigare, en spelares magi försvinner inte över en natt. Oavsett vad alla tyckare skriver.

Spelförståelse i all ära. Att ligga djupt och slå en passning som skär genom backlinjen klarar många. Typexempel: Guti,Pirlo,Riquelme.
Men det var ju absolut inte det jag pratade om. Utan jag pratar om Totti's förmåga att kunna möta en passning med 1 flick på bollen. Dvs att kunna stå centralt, ta emot passningen, och utan att egentligen ha kontroll på bollen kunna slå den till höger,vänster,centralt med total 1 bollkontakt. Addera även att dessa passningar allt för jämnan är perfekt avvägda och du har Totti's storhet.

Man kan absolut inte döma Totti efter att han kommit tillbaka från skadad, han är äldre och det tar längre och långre tid att hitta formen efter en skada

Jo jag som missförstod dig från början antar jag, för precis det jag menade, jobbat alldeles för länge tror jag.

Jag håller med. På det viset påminner han om en annan legend, Baggio, som de sista åren av sin karriär utvecklade detta till en konstart. Den känsla och spelförståelse som krävs för att vara framgångsrik på detta är det bara ett fåtal spelare genom historien som mäktat med. Genom detta spelsätt så kan spelare som trots att de tappat en del av sin snabbhet fortfarande driva upp tempot.

Först Totti,

Du vet jag alltid håller med dig Brille, men inte idag. Baggio håller jag de allra flesta dagar om året som en bättre spelare än Totti, men Totti och endast Totti (alla inkluderade, i alla sporter, även kommande stjärnor) behärskar de skarvningarna han ofta visar oss. Visst, nån annan kan lyckas då och då, men ingen kan lyckas snudd på alltid, som vår Francesco. Och DET är mycket riktigt den gren han inte bara är bäst på, utan även ska fortsätta utnyttja.

Men påstår fortfarande han skulle passa bättre bakom en eller två anfallare.

Och NEJ, han är inte slut, men han har en skadebenägen förpackning. Tack och lov finns det ju inget direkt bäst-före datum på bollkänsla och spelförståelse, så Ola W kan dra åt h...

Sen Roma,

Man får väl först identifiera dagens Roma. Pazza Roma sa nån, eller är dom Grande Roma som senaste säsongerna eller är dom Rometta som historiskt?

Jag skulle säga Rometta. Har länge tyckt Spalletti gjort underverk med oss, med på många platser relativt talanglösa spelare. Vi ska naturligtvis inte ligga i botten, men ändå - tror vi är körd nu. Så om det finns någon röd-gul gloryhunter så kan ni somna om så väcker vi er om 15 år eller så när Christian Totti avgör CL-finalen...

Dock så kan jag bli förgrymmad när man nämner Chelsea-matchen som nåt bevis på vår storhet. För det jag såg var ett defensivt hemmalag som jagade boll, utan att skapa ett skit. Sen en billig frispark och klantig markering och 1-0, sen kontring lite Vucinicryck plus tur och så var det 2-0. Visst, tillfälligheterna avgör och bra lag har tur och allt det där. Men Roma backade hem med allt och alla och hade noll offensiva intentioner. Och det är Rometta. Grande Roma hade plöjt fram så in i helvete mycket så Zemans röd-gula hjärta hade gjort volter. Sen hade vi kanske förlorat i slutändan, men vi hade försökt. Vi hade charmat. Vi hade varit "vi", det vi vant oss vid.

Det vi var mot Chelsea och senaste mot Lazio var Mazzones Roma. 14 insläppta på en säsong tror jag vi hade under honom. Föredrar då helt klart Zemans dito...

Fan va snurrigt det här blev haha...

Angående Chelsea matchen anser jag väl kanske att det visar ändå att Roma kan få saker att fungera.
En viktig fråga i saken är att
A: Spela taktiskt och faktiskt slå bra lag eller
B: Spela lite naivt och bli utspelade a´la Man Utd matcherna?

Rimligtvis ska man inte behöva välja.

För hemma mot United så visade vi att vi kan (eller kunde) spela vårt offensiva och på alla sätt upphetsande spel och nå internationell framgång. Mot Chelsea så visade vi alla att vi på alla sätt verkligen är både mindre och totalt sett sämre, genom att släppa alla initiativ till dom och förlita oss på att dom inte satt de (iof få) chanser dom skapade medan vi litade på bättre effektivitet. Vi kan ju jämföra det med Real borta förra året, då vi spelade mot ett "bättre" lag och dessutom borta. Men vi tryckte inte in alla spelare i egna straffområdet. Vi åkte till Spanien för att spela fotboll. Och vi vann på det. Precis som vi tidigare gjort i Barcelona. Och Lyon. Men mot Chelsea så var det nåt helt annat...

Men visst, man kan med rätta hävda spelare var ur form osv och 3-1 är ändå alltid 3-1. Men ändå... Grande Roma hade gjort mer av den situationen. Och kanske förlorat, eller mer sannolikt vunnit. Rometta hade gjort som det blev. Och kanske vunnit.

Så som jag ser det... Var det ett framgångsrikt Roma a la Mazzone, eller en svag men ändå framgångsrik insats a la Grande Roma? Jag tror som sagt vår storhetsperiod är över, men ska jag vara ett mittenlag så har jag helst Zeman vid rodret, även om det naturligtvis finns givna poäng i att gneta sig fram som mot Chelsea.