Giallo-tråden: italiensk kriminal-skräck med stil

Det bästa är att börja med genréns ursprung än utgång. The Girl Who Knew Too Much tycker jag därmed att alla borde börja med. Min första giallo var ju dock The Bird with the Crystal Plumage..

Har inte sett den du nämner men ska kolla in den när mina Bava-boxar anländer. Anledningen till varför jag tycker man kan börja med tex Tenebre är för att den är så jävla bra att man blir sugen på mer.

Blood and Black Lace var ännu mer arketypisk än Girl Who Knew Too Much men den är tyvärr inte med i någon av boxarna.

Har den separat så det gör mig ingenting.

Gött. Har du sett den än? Om inte så tycker jag du ska se den efter du har sett The Girl Who Knew Too Much.

Är det någon här som har sett Sergio Martinos L'isola degli uomini pesce (Människojakt på djävulsön) som är inspirerad av H. P. Lovecrafts långnovell/novella/romanzo breve/kortroman The Shadow Over Innsmouth (sv. Skuggan över Innsmouth)? Ifall någon av er har gjort det så vore det kul att få höra vad ni tyckte om filmen. Med tanke på att hans namn har nämnts flera gånger i tråden så borde i alla fall någon ha sett den.

Lite mer på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Island_of_the_Fishmen

Det flesta Sergio Martino gjorde fram till början av 80 talet håller hög klass. har tyvärr inte sett Island of the fisherman, men ska köpa den, jag varnar dock för uppföljaren, som jag sett lite av och som ska vara urusel, finns en utgåva med del 2 av Island of the Fishman som bonus, ska nog knipa den ialla fall i framtiden.

Eyes of Crystal (2004)
Här levererar Eros Puglielli en välgjord, makaber, nästan gotisk thriller med de finaste giallo element lagda som grund. Detta är dock ingen öppenbar ripoff men är man bekant med genren och i synnerhet Dario Argento kan man se en handfull av referenser sticka ut titt som tätt.

http://www.imdb.com/title/tt0382205/

Trailer: http://www.myspace.com/video/luca-co...iler/101617657

Kollade på The Sweet Body of Deborah (1968) igår. Filmen kan till en början tyckas vara lite långdragen men halvvägs in börjar trycka på med paranoia, dubbelspel och konspirationer som läggs ihop till en grym final. Detta är väll ingen giallo direkt men det var kul ändå att se så många välbekanta ansikten som Carrol Baker, Jean Sorel, Evelyn Stewart, George Hilton och Luigi Pistilli. En trevlig thriller med andra ord som är värd en titt eller två.

Svenska DVD:n går utan titeln En Röst i Mörkret.

Tenebre var den första jag tänkte på med. Den är bra!

Hmm, Di Leo har vi ju diskuterat i denna tråd tidigare så därav mitt tråd-val:

La città sconvolta: caccia spietata ai rapitori (Kidnap Syndicate) blev sedd i dagarna. Filmen inleds ganska rejält med fattig, kärleksfull mekaniker och hans relation till sin 10-åriga son. Kanske en sisådär 20 min av gull, sonen blir sedan kidnappad tillsammans med sin kompis vars far är rik och är egentligen inte behövlig för kidnapparna.
Man ska pressa rikemanssonens föräldrar på höga summor pengar, och filmen utvecklas till ett kidnappningsdrama. Föräldrarna vill förhandla eftersom kraven är höga då skjuts den fattiges son ganska otippat som en varning (Nu kan ni tycka att jag sagt för mycket, men läser man ploten nämns detta därav ingen spoiler).

Resterande 1/3 av filmen blir en hämndhistoria av fadern.
Filmen skiljer sig från Di Leo's gangster-rullar men är fortfarande riktigt bra mycket tack vare de speciella utgångspunkterna i filmen och vart fokus ligger och sedan ändras. Intressant helt klart, kan känns lite långdragen i vid vissa delar men en helt klart godkänd film som man lätt är nöjd med i efterhand.

Vet ju att det finns intresse för dessa filmer som ligger i skuggan av hans storfilmer, så kommer ni över La città sconvolta: caccia spietata ai rapitori, kolla helt klart in den!

Jag er den 3+/5.

Någon som gillar Marios sons Lamberto Bavas filmer? Jag såg en i helgen, Le foto di gioia, och den får anses vara en ganska hyfsad giallo/slasher. Mycket naket och en härlig mjukporr-känsla samt några fina mordscener hamnar på pluskontot men i brist på bättre ord tyckte jag filmen aldrig riktigt lyfte och i slutet var jag tämligen ointresserad.