Tennistråden

När man en under en sådan här vecka tar ett par steg närmare tennisen än vad man normalt sett står så är det som att en del saker bara går upp för en. Till exempel, när man pratar med lite folk, hör diverse historier, och sedan lägger ihop allting så kommer man fram till att det verkligen inte är någon skräll att det aldrig sker någon förbättring vad gäller de svenska tennisspelarna.

Jag tänker inte dra några namn i den här texten. Jag är av den åsikten att om man inte är någon, det vill säga, är man inte "känd", så ska man inte bli uthängd för något man gör. Är man duktig på det man gör och därmed känd men ändå gör bort sig, då får man skylla sig själv. Men som sagt, är man en person som inte lyckats med något och som ingen egentligen bryr sig om så tycker jag egentligen att snedstegen på något sätt kan hållas lite i skymundan. Sen är det jättemånga människor som vet om dem, men jag tänker inte bidra till att det sprids ytterligare.

Men hur som helst.

Hur fungerar det egentligen för våra bästa tennisspelare?

Jo...

Vi kan väl ta några exempel.

För några veckor sedan var två av våra bästa spelare ute och kalasade i Stockholm. Trots kalasandet kände den ena av dem sig tillräckligt stark för att sent under kvällen sätta sig i bilen och köra hem. Den andra tyckte tydligen också att det var en bra idé då han var medpassagerare. Bilen kraschades under natten i stan och personen som körde åkte dit på något som angränsade till grov rattfylla.

Under futureturneringen i Jönköping var det återigen kalasdags. Vad som egentligen hände råder det delade meningar om men det talas om två av våra bästa spelare som ska ha slagit sönder diverse hotellrum och eventuellt även hunnit med att spatsera runt nakna inne på hotellet. Vet inte vad som stämmer och vad som inte stämmer men vad som kan sägas är att de båda två dagen efter skulle spela match och båda två gav upp sina matcher på grund av bakfylla.

Och när vi ändå är inne på ämnet fylla. Det är en del spelare som då och då åker på riktiga långresor till Turkiet där turistresorterna arrangerar futureturneringar för att kunna fylla sina rum. En bra idé faktiskt. Riktigt bra. Problemet är bara att detta tydligen inte riktigt hanteras så bra av våra ungdomar som åker dit. Av vad jag hört om dessa resor verkar de vara som någon form av klassresor för förvuxna snorungar. Det fokuseras till 10% på tennis och till 90% på allmänt bus där det nämns flickor, alkohol, samt droger.

Som sagt. Jag nämner inga namn. Men stora delar av de spelare som betraktas som vårt lands bästa faller på något sätt in under det jag beskrivit ovan.

Lägg därtill att en del av våra potentiellt sett lovande spelare tvingas jobba vid sidan om sin tennis samt att andra har föräldrar som varje månad tvingas punga ut femsiffriga belopp till sina söners tennissatsningar så kan vi en gång för alla slå fast att precis allt som har med svensk tennis att göra är från grunden sjukligt. Det finns ingen som helst uppstyrning på någonting från förbundshåll och bara det här att vår fördunskapten inte förmådde få sina landslagsspelare att ställa upp i kvalturneringen till en av våra egna två atp-turneringar. Jag antar att ni hör hur det låter. En av Davis Cup-spelarna mot Belgien för en månad sedan slutade lagom till kvalet skulle starta och den andra spelade och vann en futureturnering veckan innan men kom inte till start i kvalet. Man kan diskutera huruvida det verkligen är en förbundskaptens jobb att se till så att hans landslagsspelare spelar tennis men ärligt talat, om det inte är hans ansvar, vad har han då ens för arbetsuppgifter?

Sedan har vi så klart de gamla hederliga problemen med slöa, okunniga och outbildade tränare där våra spelare absolut inte får den hjälp de behöver och en del annat smått och gott men det är ju liksom knappast något nytt. Det har vi haft klart för oss ganska länge.

Enskilda snedsteg från enskilda individer kan inte skyllas på någon annan än de själva men det övergripande, det här att det inte på något sätt finns en central uppstyrning, det är något som inte kan härledas någon annanstans än till Svenska Tennisförbundets obefintliga arbete under de senaste åren.

Så, vad säger ni. Verkar svensk tennis vara en välmående patient? Jag tycker det inte.

Eller egentligen vill jag inte att ni ska säga så mycket. Ni ska i alla fall inte droppa några namn på vilka individer som var inblandade i det jag skrev om i den här texten. Kommentarer som innehåller sådana saker plockas bort och skribenterna av dem får en trevlig livstidsavstängning från sidan som tack.