Citat:
Ursprungligen postat av SingleStar
/.../ Vi får ju inte veta vad vittnen har sagt till farbror blå förrän vi har kunnat ta del av FU:n. Då är det dessutom bara sådant som polis och åklagare själva har velat ta med./.../
I Linda Jönssons ”Polisförhöret som kommunikationssituation”
(
http://preview.tinyurl.com/6g3ccy), s. 98, kan man läsa att förhörsledarens del i en vittnesberättelse är betydande:
Endast 36% av de uppgifter som ingår i ett förhörsprotokoll beräknas ha sitt ursprung i den förhördes egna utsagor. 18% av uppgifterna kan härledas till öppna frågor och åtföljande svar.
46% av uppgifterna härstammar från polisen. Av dessa 46% utgör 29% sådana uppgifter som tillkommit genom att vittnet bekräftat förhörsledarens påstående eller svarat på dennes ja/nej-fråga och 17% är uppgifter som tagits till protokollet utan att den förhörde har fått bekräfta dessa.
Vittnesutsagornas tonfall, vaghet, fördomsfullhet m m kommer däremot ”omedelbart” i dagen vid en huvudförhandling – och det är inte förrän då som det verkliga processmaterialet presenteras på det omedelbara och direkta sätt som ska utgöra en garanti för rättssäkerheten: Vittnena framträder live och man kan höra alla nyanser i utsagorna.
Det kan diskuteras om domaren/rättens ledamöter ska läsa (eller läsa in sig på) FU-protokollet före en rättegång – eller om detta material bara behöver insupas av åklagaren och försvararen. Domen ska ju grundas på vad som förevarit i rättssalen och ingenting annat. I likhet med att vittnen kan förfalla till självsuggestion kan också en domare hemfalla åt förutfattade meningar, och den risken ökar naturligtvis om han/hon redan innan rättegången inleds har satt i sig ett par tusen sidor polis/åklagarskrift…
Citat:
Ursprungligen postat av SingleStar
Det intressanta är sådant som har ratats.
En skicklig försvarare ratar inte sådant material - och knappast en mindre skicklig heller - men det kan förstås finnas vissa uppslagsändar när ett brott inte kunnat utredas fullt ut.