Arbogamorden del 3

SÅC har gjort minnesutredning på Emma och kommer delta i rolen av expertvittne båfda uppgifterna me tingsrtten som uppdragwsgivare, därutöver har han även varit polisen behjälplig men enbart när det gäller Emma. Och jag vill gå och se för jag har haft SÅC som lärare på sthlms univ ochan är en riktigt showman

Och så undrar jag fortfafrande om det där med köplatser o s v.
Presskonferensen blir den 23 juli och därefter går det väl inte att komma fram per telefon till tingsrätten. Dessutom flyttar jug Västmanlands tingsr-tt til lny byggnad 18 augusti. Och inte blir väl det här klart till dess eller?

Och vet du om det själva minnesutredningen med testresultat och altl kommr at vara offentlig handling?

Nej, den lär vara betydligt mer faktabaserad än de uppgifter tidningarna publicerat sedan i mars, o det glädjer mej!

Slasken är i vartfall till domen vunnit lagakraft arkiverad. Försvaret har rätt att när som helst under den tiden ta del av den i sin helhet.
Det är detta Anne Ramberg menar när hon skriver att det i första hand är advokatens sak att leta upp det som är till fördel för klienten i slasken.

Vad letsdoit och Tuesday hävdar är inte att E:s ursprungliga uppgifter på något sätt skulle vara mindre tillförlitliga än andra, utan på att det kan finnas specifika skäl som inte föreligger i vanliga fall till att acceptera att E kommer med ytterligare uppgifter senare, men att dessa skäl, och de uppgifter hon då kommer med, måste granskas noga. Att rakt av misstänkliggöra E:s uppgifter som mindre tillförlitliga är inte seriöst. Observera vidare att det också finns andra än de som specifikt föreligger i E:s fall då domstolen kan acceptera nya uppgifter i senare förhör, eller vid huvudförhandlingen. I Beltran-fallet accepterade till exempel rätten Carolas uppgifter vid huvudförhandlingen.

Att tingsrätten skulle ha beställt SÅC:s utlåtande är orimligt av formella skäl. Innan åtalet kommer är det bara häktningen av CS som överhuvudtaget är något domstolsärende. TR föregriper inga rättegångar innan åtal har väckts. Dessutom är den typen av utredningar normalt något som beställs av parterna, inte av domstolen. Domstolen beställer normalt bara rättspsykiatriska utredningar, som behövs för att domstolen ska fastställa korrekt påföljd.

Det har jag svårt att tro eftersom Sekretesslagen borde kunna skydda E från att behöva offentliggöra sina minnesresultat m m (låt vara att TV4 redan publicerat vissa utdrag). Däremot kommer SÅC att redogöra för relevanta delar under huvudförhandlingen - och åklagaren och försvararen liksom rättens ledamöter har möjlighet att ställa frågor till honom - vilket sedan i tillämpliga delar förs in i en kommande dom.

Jaja, OK. Ja, rätten kan i formell mening utse sakkunniga. Men det måste ske på åklageriets initiativ. SÅC är utsedd på åklageriets initiativ, både som person och som funktion.

Du har halvrätt.
Förordnande av offentlig försvarare, begäran av utdrag från PBR och begäran hos frivården om personutredning är exempel på beslut tingsrätten fattar långt innan rättegång.
Men de begär absolut inte självsvåldigt att en expert ska göra en utredning. Om åklagaren eller försvaret vill använda expertis kan de däremot begära sakkunnigåtgärder före rättegången. Detta är endast av processekonomiska skäl. Om man hade väntat med SÅC:s utredning tills rättegången börjat hade den får ajouneras kanske en månad. Det ÄR åklagaren som begärt utredningen.

I Linda Jönssons ”Polisförhöret som kommunikationssituation”
(http://preview.tinyurl.com/6g3ccy), s. 98, kan man läsa att förhörsledarens del i en vittnesberättelse är betydande:

Endast 36% av de uppgifter som ingår i ett förhörsprotokoll beräknas ha sitt ursprung i den förhördes egna utsagor. 18% av uppgifterna kan härledas till öppna frågor och åtföljande svar.

46% av uppgifterna härstammar från polisen. Av dessa 46% utgör 29% sådana uppgifter som tillkommit genom att vittnet bekräftat förhörsledarens påstående eller svarat på dennes ja/nej-fråga och 17% är uppgifter som tagits till protokollet utan att den förhörde har fått bekräfta dessa.

Vittnesutsagornas tonfall, vaghet, fördomsfullhet m m kommer däremot ”omedelbart” i dagen vid en huvudförhandling – och det är inte förrän då som det verkliga processmaterialet presenteras på det omedelbara och direkta sätt som ska utgöra en garanti för rättssäkerheten: Vittnena framträder live och man kan höra alla nyanser i utsagorna.

Det kan diskuteras om domaren/rättens ledamöter ska läsa (eller läsa in sig på) FU-protokollet före en rättegång – eller om detta material bara behöver insupas av åklagaren och försvararen. Domen ska ju grundas på vad som förevarit i rättssalen och ingenting annat. I likhet med att vittnen kan förfalla till självsuggestion kan också en domare hemfalla åt förutfattade meningar, och den risken ökar naturligtvis om han/hon redan innan rättegången inleds har satt i sig ett par tusen sidor polis/åklagarskrift…
En skicklig försvarare ratar inte sådant material - och knappast en mindre skicklig heller - men det kan förstås finnas vissa uppslagsändar när ett brott inte kunnat utredas fullt ut.

Det är intressant att det ändå nämnts väldigt lite om CS psykiatriska status sedan tidigare. Av det man kan utläsa i pressen så stämmer beteendet väl överens med den gammaldags Freudianska diagnosen Clérambaults syndrom, på svenska erotomani och av amerikanarna i modern tid transkriberat till "stalking" även om det inte är riktigt samma sak.

Skrattandet i rätten stämmer för övrigt väl överens med den schizotypala personligheten som jag tror att ngn nämnt här tidigare.

Men det intressanta i detta är nämligen: om man nu har en sedan gammalt påvisad personlighetsstörning - som inte klassas som psykisk sjukdom" kan man då egentligen juridisk hävda att det rör sig som en "allvarlig psykisk störning" vid själva gärningtillfället? Skt som det måste ha krävts viss planering. Undertecknad är starkt emot begreppet "allvarlig psyk störning" då den blandas ihop med psykiatriska diagnosstystem.

En annan intressant faktor som sällan nämns är att många gärningmän/kvinnor som döms till rättpsykiatrisk vård har själva varit usatta för mordförsök av t ex biolog förälder under barndomen. Tror inte att ngn har forskat på detta.....Men det är somom sprintern dras ut om man blivirt utsatt för för mycket våld i unga år.

Intressant inlägg "Revoltade".
De flesta i tråden tycker nog som du att den ev. personlighetsstörning som CS var belastad med före Arbogamorden knappast kan bli en "allvarlig psykisk sjukdom" vid händelsen, om hon nu befinns vara skyldig. Om CS är skyldig har förmodligen brottet begåtts av (minst) en viss förplanering.

Jag tror ingen höjer på ögonbrynen över dina påståenden i sista stycket. Människor som begår grova brott bär på något från tidigare i livet och det finns andra än att grova brottslingar som också går att urskilja ur mängden med liknande förklaringar. Människor med stor tragik i botten har det inte lätt men man ska komma ihåg att de flesta lyckas leva sitt liv någolunda bra ändå.

Men en intressant konsekvens av detta är ju att den polisiära förhörmetodiken idag ligger långt efter vad gäller kunskaper i att förhöra t ex schizotypa misstänkta. En del förhörsledare har fingertoppskänsla och lyckas ändå ( finns några riktigt bra i västmanland även om myndigheten där är som alla andra myndigheter i polisen vad gäller kutlur och organisation). Och tänk om de hade fått ett erkännande om det hade vågat ta in psykologer/psykiatriker i förhörssitautionen