Arboga Tidning 17/4
Mamman minns inte mordkvällen
Utländsk kvinna bad om servett
ARBOGA. Polisen efterlyser nu ett vittne som ska ha talat med en utländsk kvinna vid järnvägsstationen på kvällen efter morden den 17 mars.
– Enligt ett tips träffade en ung flicka, 15-20 år, en engelsktalande kvinna bakom järnvägsstationen i Arboga på mordkvällen. Kvinnan ska ha bett flickan om en handservett av något slag, säger kriminalinspektör Jan Sjöberg på Köpingspolisen.
– Vi är mycket intresserade av att komma i kontakt med den flickan.I övrigt har inget nytt hänt i mordutredningen, i alla fall inget som polisen vill gå ut med.
Har mamman förhörts om mord-kvällen ännu?
– Vi för samtal med henne kontinuerligt, men vi kommenterar inte vad som sägs, säger Jan Sjöberg.
UTLÄMNINGSPROCESSEN MOT DEN 31-åriga tyska kvinnan går vidare. Polisen hoppas på ett utlämningsbeslut i slutet av den här månaden från den tyska motsvarigheten till hovrätten.
– Och vad jag förstår ska det beslutet sedan inte gå att överklaga vidare, säger Jan Sjöberg.
BEVISEN SOM KAN FÄLLA DEN MISSTÄNKTA TYSKAN
Kvinnan mår lite bättre, och minnet återvänder sakta. Hon har börjat förstå att barnen är borta, berättar hennes pappa.
– Hon mår väl ganska bra relativt sett, men det är fortfarande lite problem med minnet, berättar hennes pappa Roland Jangestig. Roland och familjen fortsätter, förstås, att finnas vid hennes sida på lasarettet.
POLISEN TRÄFFAR OCKSÅ kvinnan varje dag, men berättar inte så mycket för familjen om vad som sägs.
– Så vitt vi vet har hon inte kunnat säga något om mordkvällen än. Till oss har hon i alla fall sagt att hon inte minns, berättar Roland Jangestig.
– Hon har svårt att hålla isär dagarna och vet inte riktigt när det ena eller det andra har hänt. Vi pratar mycket om tiden när hon vårdades i Uppsala.
LÄKARNA HAR SAGT till familjen att det mesta av minnet troligen kommer tillbaka så småningom, men att en del, det mest traumatiska, kanske kommer att fortsätta vara förträngt. Mamman fick för en tid sedan veta att hennes barn inte lever längre.
– Hon har förstått det teoretiskt, och börjar kanske förstå känslomässigt också att barnen är borta, säger Roland Jangestig.
Hur mår ni andra i familjen?
– Jodå, det är ganska hyfsat ändå. Jag själv har svårt att sova och ältar mycket då, så tidigt på morgonen är min egen jobbigaste tid.
Er vardag, hur ser den ut nu när det gått en månad?
– Vi har ingen vardag, för våran del är det bara hon nu. Vi måste stötta henne på alla sätt, och försöka hjälpa henne tillbaka.
Hur orkar du själv prata med alla journalister och andra som ringer hela tiden?
– Ja, jag vet inte riktigt hur jag orkar. Men det känns viktigt att få ut en sann bild. Polisen vill inte att familjen pratar med kvinnan om överfallet och morden på kvällen den 17 mars, och berättar alltså inte heller så mycket för familjen om vad som sägs i förhören. För familjen upplevs det som jobbigt ibland, berättar Roland Jangestig.
– Vi vill veta, men vi får inte. Samtidigt förstår vi att de måste få sköta utredningen som de tycker är bäst.
FAMILJEN HAR ÄNNU inte bestämt något datum för begravningen. Man väntar på att mamman och barnens pappa ska få möjlighet att prata om det.
– Förhoppningsvis ska de prata om det nu i helgen och sen får vi se om det går att bestämma något, säger Roland Jangestig.
– Hon mår väl ganska bra relativt sett, men det är fortfarande lite problem med minnet, berättar hennes pappa Roland Jangestig. Roland och familjen fortsätter, förstås, att finnas vid hennes sida på lasarettet.
POLISEN TRÄFFAR OCKSÅ kvinnan varje dag, men berättar inte så mycket för familjen om vad som sägs.
– Så vitt vi vet har hon inte kunnat säga något om mordkvällen än. Till oss har hon i alla fall sagt att hon inte minns, berättar Roland Jangestig.
– Hon har svårt att hålla isär dagarna och vet inte riktigt när det ena eller det andra har hänt. Vi pratar mycket om tiden när hon vårdades i Uppsala.
LÄKARNA HAR SAGT till familjen att det mesta av minnet troligen kommer tillbaka så småningom, men att en del, det mest traumatiska, kanske kommer att fortsätta vara förträngt. Mamman fick för en tid sedan veta att hennes barn inte lever längre.
– Hon har förstått det teoretiskt, och börjar kanske förstå känslomässigt också att barnen är borta, säger Roland Jangestig.
Hur mår ni andra i familjen?
– Jodå, det är ganska hyfsat ändå. Jag själv har svårt att sova och ältar mycket då, så tidigt på morgonen är min egen jobbigaste tid.
Er vardag, hur ser den ut nu när det gått en månad?
– Vi har ingen vardag, för våran del är det bara hon nu. Vi måste stötta henne på alla sätt, och försöka hjälpa henne tillbaka.
Hur orkar du själv prata med alla journalister och andra som ringer hela tiden?
– Ja, jag vet inte riktigt hur jag orkar. Men det känns viktigt att få ut en sann bild. Polisen vill inte att familjen pratar med kvinnan om överfallet och morden på kvällen den 17 mars, och berättar alltså inte heller så mycket för familjen om vad som sägs i förhören. För familjen upplevs det som jobbigt ibland, berättar Roland Jangestig.
– Vi vill veta, men vi får inte. Samtidigt förstår vi att de måste få sköta utredningen som de tycker är bäst.
FAMILJEN HAR ÄNNU inte bestämt något datum för begravningen. Man väntar på att mamman och barnens pappa ska få möjlighet att prata om det.
– Förhoppningsvis ska de prata om det nu i helgen och sen får vi se om det går att bestämma något, säger Roland Jangestig.
ARBOGA. Polisen efterlyser nu ett vittne som ska ha talat med en utländsk kvinna vid järnvägsstationen på kvällen efter morden den 17 mars.
– Enligt ett tips träffade en ung flicka, 15-20 år, en engelsktalande kvinna bakom järnvägsstationen i Arboga på mordkvällen. Kvinnan ska ha bett flickan om en handservett av något slag, säger kriminalinspektör Jan Sjöberg på Köpingspolisen.
– Vi är mycket intresserade av att komma i kontakt med den flickan.I övrigt har inget nytt hänt i mordutredningen, i alla fall inget som polisen vill gå ut med.
Har mamman förhörts om mord-kvällen ännu?
– Vi för samtal med henne kontinuerligt, men vi kommenterar inte vad som sägs, säger Jan Sjöberg.
UTLÄMNINGSPROCESSEN MOT DEN 31-åriga tyska kvinnan går vidare. Polisen hoppas på ett utlämningsbeslut i slutet av den här månaden från den tyska motsvarigheten till hovrätten.
– Och vad jag förstår ska det beslutet sedan inte gå att överklaga vidare, säger Jan Sjöberg.
BEVISEN SOM KAN FÄLLA DEN MISSTÄNKTA TYSKAN
DNA och andra spår: En stor mängd spår säkrades på mordplatsen, och har skickats till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, för analyser.
Hammaren: Den misstänkta kvinnan fick lämna ifrån sig en hammare i säkerhetskontrollen på Skavsta flygplats när hon reste till Tyskland dagen efter morden. Polisen tror att den hammaren är mordvapnet.
Bilderna: Den 31-åriga tyskan finns enligt polisen på bilder från övervakningskameror i Arboga, bland annat från järnvägsstationen samma kväll som morden skedde. Andra bilder ska bevisa att kvinnan var i Arboga även flera dagar innan morden.
Mobiltelefonen: Kvinnan använde enligt polisen sin mobiltelefon i Arboga. Te-lefonen var uppkopplad mot en mobilmast i Arboga under mordkvällen.
Vittnen och tips: Polisen har talat med en mängd personer under utredningen, och det har också kommit in massor med tips. Dessa katalogiseras och bearbetas systematiskt.
Hammaren: Den misstänkta kvinnan fick lämna ifrån sig en hammare i säkerhetskontrollen på Skavsta flygplats när hon reste till Tyskland dagen efter morden. Polisen tror att den hammaren är mordvapnet.
Bilderna: Den 31-åriga tyskan finns enligt polisen på bilder från övervakningskameror i Arboga, bland annat från järnvägsstationen samma kväll som morden skedde. Andra bilder ska bevisa att kvinnan var i Arboga även flera dagar innan morden.
Mobiltelefonen: Kvinnan använde enligt polisen sin mobiltelefon i Arboga. Te-lefonen var uppkopplad mot en mobilmast i Arboga under mordkvällen.
Vittnen och tips: Polisen har talat med en mängd personer under utredningen, och det har också kommit in massor med tips. Dessa katalogiseras och bearbetas systematiskt.
