Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Det där var riktat mot vad Rakii skrev. Men jag kan försöka förklara vad jag menade. Det är lätt att få bilden av "snickeriet" när man samlar flera psykiskt funktionshindrade på en arbetsplats. Och hade LiR varit ett kommunalt projekt, så hade jag säkert också haft den bilden. Men nu är inte LiR kommunala. Det är ett privat företag med vinstintresse. Det är svårt att förklara mer ingående men efter föreläsningen med Bengt Åke Boman (Grundaren) så har jag inte den bilden i alla fall

Jag tror att LiR är ett mycket bra företag. Och fick jag chansen att jobba där så skulle jag med stor sannolikhet ta den. Det är dock inte min största prioritet som arbetsplats. Men det handlar mer om att jag har haft diagnosen hängandes i hälarna hela tiden sen jag fick den. Jag gick en kurs för personer med AS på folkhögskola, Mitt första "jobb" var att åka runt och föreläsa om AS. Jag bor på ett serviceboende för personer med AS... Fortsätter det på det här sättet så finns risken att man blir känd som Aspergaren Popesize. Istället för Popesize, en ung man på XX år med de och de intressena. Han har dessutom Asperger. -Kort sagt; jag försöker se till att diagnosen inte är en del av min personlighet.

Okej, my bad. Jag trodde att du dömde ut det som ett skitprojekt. Och vad jag har hört så ska det vara precis som vilket arbete som helst med exakt lika lön som om man vore en frisk person och gjorde samma jobb.

Okej, förstår att det inte är så kul att bli ihågkommen som han med Asperger. Men LIR låter i alla fall som en bra start för folk som har/haft det svårt. Och det gör det ju givetis inte sämmre att det inte är nått kommunalt skit projekt så som det brukar vara med projekt för sjuka och långtidsarbetslösa. Och sen att man har chans att komma ut bland vanligt folk om man vill. Och om man kan orkar.

Jag äter setralin, men jag har ADHD fast efter jg har läst denna tråd så verkar det som att jag har Aspergers.
Jag har aldrig tänkt på det tidigare, men nu så märker jag att aspergers sympton passar bättre in på mig än adhd.

Följande har jag:
*Kan inte sova med ljud osv.

*Skiter totalt i vad andra känner/tänker.

*Allt måste ske så som jag har tänkt mig annars får jag utbrott.

*Ingen får röra mina saker.

*Sitter totalt fast vid datorn, inte själva mjukvaran utom hårdvaran och kollar på kretsarna.

*Om jag gör något så kan jag fastna och jag kan inte sluta förns jag är klar med det jag håller på med.

*Om någon stör mig när jag te.x räknar pengar så måste jag börja om från början fast att jag vet att jag är på te.x 30.

*Jag kan bli tvungen att upprepa vissa saker, te.x så blev jag tvungen att gå förbi en lykstolpe ca 10ggr. Detta va pågrund av att jag tyckte att jag gick förbi den fel innan.

*Kunde inte läsa eller skriva förns jag var 12år gammal.

Jo men grejjen är det att du tycks ha blandat ihop lite grejjer här, visst är rehabcentret jag går på nu bra, riktigt bra dessutom. Lär mig socialisera mig, umgås med folk och lära mig datorprogramering och dylikt. Sen slussar dom ut mig i arbetslivet då jag känner mig tillräckligt kapabel utifrån deras redogörelser. Sen har jag varit på andra rehabcenter som jag nämnde, som inte alls var lika bra och man bara satt, umgicks med efterblivna personer och satte ihop kastrullskydd och skit.


Ja, i dagsläget mår jag bra trots allt och pratar mer än jag gjorde tidigare. Så ja, jag tror definitivt att jag skulle kunna umgås på en arbetsplats, snacka och så, det gör jag ju hela tiden på rehabcentret som påminner om en arbetsplats. Kommer ju få börja jobba halvtid först och sen accelerera till heltid så småningom, men ett jobb inom den närmaste framtiden är det jag ser fram emot nu.

Med andra ord så ger dom dej ett jobb som är tillsatt av kommunen. Har jag fel?. Dom jobben brukar ju inte vara något att ha då dom flesta på dess arbeten oftast har nått problem. Behöver vara psykiskt men nått problem har dom allt. Och utifrån vad du skriver så vill du väll inte hamna på nått ställe där folk är som du.


Okej hoppas det går bra då.

Mycket möjligt att det är så. Har inte diskuterat så mycket mer med min handledare och socialsekreterare mer än att jag ska gå där terminen ut och till hösten ska jag och arbetscoachen börja leta jobb. Om det nu är kommunen eller något privat spelar ju egentligen ingen roll så länge jag har någonstans att gå på dagarna, umgås och få en hyffsad lön som räcker till eventuella utgifter. Men jag är ju fullt kapabel till att söka jobb själv genom den arbetsförmedling jag tidigare varit inskriven på, så det går nog bra till slut.


Tack! Jag tror också att det kommer sluta bra med tanke på att jag mår bra i dagsläget, har kommit ur min sociala fobi och bubbla, är inte deprimerad eller självmordsbenägen heller. Min tid på psyket och drogproblem är ett minne blott, nu är jag peppad på arbetslivet, målinriktad och ser en framtid med ett jobb, flickvän och egen lägenhet.

Visst ligger du inom autismspektrat, men det du beskriver är inga drag som nödvändigtvis har med aspergers att göra det låter mer som OCD, vilket också ligger inom autismspektrat. Har du ADHD har du förmodligen lite drag av alltihop, brukar vara så.

Lite om OCD:
http://en.wikipedia.org/wiki/Obsessive-compulsive_disorder

Lite studier och annat som säkert kan vara kul att läsa:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11827611?ordinalpos=7&itool=EntrezSystem2.PEntrez. Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17354567?ordinalpos=2&itool=EntrezSystem2.PEntrez. Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum

Nu när vi är inne på arbete

Skulle ni som jag vara oförmögen att ta jobb inom så-att-säga humanitära områden? jag är rätt övertygad om att det är AB-tema, var ju 50 olika sådana ja & nej frågor i Asberger testet..där dom ville att man skulle sätta nej (vilket man ochså gjorde) Prylar & läror är mer attraktiva..men inte bara därför tror jag

Jag vete faen hur man skulle dölja egenskapen att störa sig på folk, och inte kunna acceptera att bete sig gullande & omhändertagande av männirskor, skulle alldrig i helvetet kunna vandra runt & byta brunt mjukt tyg på åldringar utan att känna ett visst hat mot vårdpaketen & mycket annat som är betraktat som naturligt blir äckligt för mig gällande männirskor eftersom jag är så nojjig ha ha.
Det är rätt sjukt..men jag ser faktiskt lite ner på folk som är tillfreds med att vara hjälplösa & inte kämpar emot snuttefiering lika mycket som jag gör, eftersom jag stjälv snarare skulle skämmas vid svåra sjukdomar/handikapp & alldrig gråta ut i lokaltidningen över att jag inte får någon rullstollsramp eller tillbyggd jetpack bakom ljulen ..nej jag grinade alldrig offentligt i lågskolan när jag ramlade in i ett element & fick sys igen utan bedövning (fan du är hård ju)

Tycker det är jobbigt & drar mig gärna bakåt ifall folk blir beroende, anförtror en & räknar med en, när folk kommer med sina svåra problem som jag ska lösa
Samma tänk går att applicera på barn, där jag vägrar prata med förställd röst & inte tar för givet att dom t.e.x ska ha extra förmåner vid spel eller liknande bara för att dom är mindre ha ha. Jag kan heller inte tycka att utvecklingstörda är sköna +
http://www.flashback.org/showthread.php?t=423235&page=30 utan jag stör mig mer på att dom är så jävla positiva & nöjda med allting, däremot kommer jag ju stjälvklart skänka pengar till Burundi & bli världsförälder
Det roliga är att jag kan komma undan med att vara en sån här skitstövel genom att jag är så genomtrevlig & hjälpsam i övrigt, bara man slipper allt mörkt i livet så kommer jag funka

Helt oförmögen. Jag tycker att de flesta människor är äckliga.


Usch, jag är doftkänslig. Jag var barnvakt åt en kompis unge. Efter att ha bytt blöjor på den började jag tycka intensivt illa om den. Inte nog med att den dreglade och luktade, den sket också. Det där barnvaktandet fick ett slut, för jag pallade inte, så äckligt. Det var ju sjyst att sitta och leka med plastleksakerna och färgpennorna och så där, men omhändertagandet ogillar jag starkt.

Griniga åldringar... Det skulle väl bli som så, Men Aisha, vad hände under ditt pass egentligen???? , varför har Gunnar 93 år en gurka i sin rumpa, är det någon huskur mot hemorrojderna???

Jag gör nog också det. Visst, jag är jävligt vilsen och vet inte hur fan jag ska göra med mitt mående. Men, jag har alltid krävt respekt och försökt klara mig själv. När jag fick Aspergerdiagnosen fick jag en chock: Du är i behov av stöd och hjälp, du kan inte klara din vardag på egen hand, du ska söka LSS-stöd!

Jaha... men vad fan, hur har jag gjort det tidigare då, det har ju uppenbarligen gått bra? Nej, jag förstod inte vad jag skulle med stöd till, det var ju riktat mot mongoloider utan hjärna. Kränkande som fan.

Alltså, om jag inte blir sedd som en människa, då blir jag vansinnigt arg.

Samma här! De är skitäckliga, fula, dumma, illaluktande...förargliga och borde avlivas istället för hyllas!!! Ah, detta är så skönt att säga, jag brukar få på moppo när jag säger det, men vad fan, gillar någon efterblivna egentligen?.

Rätt tänkt. Alltså du är snarare ärlig än skitstövel, för vem älskar alla? Det gör de ju inte, de bara försöker upprätthålla en fasad.

Nu beror det helt på i vilken sektor du syftar på med humana yrken? Jag skulle kunna tänka mig att jobba med psykologi eller dylikt om jag var kapabel till att ta mig igenom utbildningen och så, då dom enda människor jag nästintill känner emotionella band till är psykiskt sjuka personer. Sen är det ju en annan sak att byta blöjor på gamla människor och jobba på vårdhem, det skulle jag aldrig klara av då man måste gulla och dallta med kärringarna och gubbarna som du säger, stör mig på dessa individer rätt mycket.

Jag vill helst ha ett yrke där jag är oberoende av andra människor, så jag slipper dessa om dem inte intresserar mig och mina intressen, samt att jag kan få någonting utav att umgås med dessa. Är liksom du och Aisha väldigt misantropisk, trivs knappt i människors närvaro om det inte är jag som bestämmer och styr, känner mig starkare som individ om det är jag som har koll på allt och håller i. Så skulle det aldrig funka med en dryg chef jag inte kan gilla eller acceptera på något jobb inom den humanistiska sektorn.

Mår dåligt : (

Någon som har lust att skriva?


Kan bara vara på internet till 24.00, sen kan jag inte återkomma förrän på söndag kväll.

Jag finns alltid här för dig och andra i behov av att få prata av sig och så, men ger inte ut MSN på FB dock. Hur kommer det sig att du mår dåligt, något som hänt?