Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Har aldrig sagt att jag har Asperger,dom tror att jag har det eller adhd.

Att jag avskyr folk var lite att överdriva från min sida. Jag blir snarare fort mätt. Jag kan se och höra folk rätt bra på t ex en arbetsplats då jag hålla på med mitt jobb istället men även det tar på krafterna och jag blir "mätt". Att då gå på kalas, träffas bekanta och allt annat seriöst vi människor gör blir för mycket. Har därför isolerat mig ifrån kompisar, flickvänner men har kontakten kvar med familjen. Jag upplevs ofta som frånvarande då jag ständigt fantiserar. Detta leder ofta till att jag inte är med i samtalen förutom om det handlar om typ politik, sport och teveserier. Men även där försöker jag hålla igen då jag har som vana att analysera och vad jag sagt när jag är ensam och ångrar mig.




Som barn var jag aggressiv och körde på som en ångvält. Slängde mina skolöcker som ersattes med serietidningar om superhjältar. I mångt och mycket såg jag mig själv som en superhjälte ocj jag växte upp med en föreställning att det var något mycket speciellt med mig. Det är ofta vad de andra barnen sa till mig och när jag blev mobbad och slagen i mellanstadiet kände jag ingenting. Jag stuckade fingrar i diverse lekar och jag var lika hårdhänt mot andra som jag var mot mig själv och liv blev det från andra föräldrar. Någon empati i vanlig bemärkelse fanns inte då jag inte fattade mig på andra barn och inte mig själv heller. Jag hade fullt upp med min egen person och mina specialintresse som var musik i allmänhet och topplistor i synnerhet. När jag blev äldre försämrades tillståndet då min personlighet att måste prova allt ledde till massa skit.

Jag är idag obekväm med folks känslor. Är obekväm med hurtiga människor, när de gråter, skäller och andra starka känslor. Då vill jag inte vara där och det mesta handlar i slutändan om mig själv. Jag kan dock känna stort medlidande i det jag förstår. Ex. barn som blir mobbade eftersom jag själv var det under något års tid. Många andra känslor rörande relationer och annat förstår jag inte. Då blir det i bästa fall skådespeleri från min sida.

Ett litet tips från någon som just läst psykopatologi: Snälla, självdiagnosticera inte. Bara för att ni tycker att ert beteende stämmer in lite på diagnoskriterierna så betyder det inte att ni de facto lider av ett neuropsykiatriskt syndrom. Har ni misstankar så ta dem till en specialist och låt honom göra bedömningen, visar det sig då att ni har det så har ni rätt till en hel del förmåner.

Egentligen så har jag ju aldrig självdiagnosticerat mej.Utan jag och alla läkare jag har träffat under alla år vet ju om att jag har ett neuropsykatrisk problem.Som jag skrev tidigare så har jag ju hela tiden varit dåligt inställd till att få en diagnos,nu tycker jag bara att det ska bli skönt att börja den stora utredningen och sen se vad som är det riktiga felet och jobba med det.


Som du läste innan så är jag ju under utredning.Men vad menar du med speciella förmåner? jag vill inte bli särbehandlad.

Om någon spontankramar mig får jag tvångstankar typ: Hähähä, wanna fuck? Shall i suck your dick/lick your pussy/peta upp en gurka i ditt barns röv, ska vi ha orgie, tjejkompis kramar mig: Lesbo action?? Har du strap-on? Hähä! Mest skämt-tankar. Men samtidigt liksom seriöst liksom , hallå låt min kropp vara ifred.

Gillar det, om det är med en person jag älskar . Vill gärna bli fasthållen och hårt knullad efter gos. Hellre hårda tag än fjäderlätta smekningar. Det kittlas om det är för mjukt.

Som sagt, kroppskontakt med personer jag inte ska ha sex med leder till märkvärdiga sexfantasier där jag föreställer mig grupporgier. Har svårt för att krama personer jag inte ska knulla med, tex familjemedlemmar. All or nothing.

Jag gillar vanligtvis inte som mr.demon då man "procoverat" blir tagen på eller dylikt, samma gäller då nån kramas eller dylikt som inte är på egen begäran eller osv. Dom gånger jag haft samlag eller någon form av sexuell kontakt (som jag förövrigt gillar) så har det varit på mina villkor då jag oftast är den dominanta delen i sexet och allt utgår ifrån mig och mina behov då. Men annars är fysisk kontakt svårt att hantera och undviker det helst.

Rorarsch är ett test där man ser svarta bläckbilder föreställandes objekt om man får förklara och säga vad det skall föreställa, vet inte riktigt vad man kom fram till då jag inte träffat personen så mycket sen jag gjorde testet, men får begära om min journal så framgår det väl där. Det enda jag har läst är någon utredning från socialkontoret som dom ombad mig att skriva under. Framgick att jag hade Asperger och Schizoid personlighetsstörning samt var en labil och farlig person i vissa avseenden, det med labi personlighet bottnar väl mest i mitt barndomsbeteende och den personlighetsstörda biten. Tror inte att de med Asperger är farliga eller mer benägna att begå brott än andra individer.

Är väl ingen i tråden hittills som gjort det, eller?

Antagligen så var jag otydlig,vad jag menade med om att jag inte gillar att bli kramad och tagen på det är mer om nån släkting eller nån vän skulle göra det.Men när det gäller tjejer så älskar jag det.Sen måste jag nog hålla med om att om sex ska bli riktigt bra så vill jag nog vara den dominanta.Har iofs inget mot kel o smek men men pang på rödbettan föredrar jag ju om det inte är nån jag älskar.

Kan du beskriva lite hur du känner på dig att det måste handla om dig själv, har du något bekräftelsebehov som behövs eller är det ett allmänt dåligt självförtroende i grunden som det bottnar i tror du?

Har själv skapat en tråd här på psykforat om "Neonarcissistisk personlighetsstörning" där jag kom fram till att jag har väldigt starka behov av just ständig bekräftelse om hur pass bra jag är på det och det, även om det är ett barnsligt beteende så bottnar det väl i mången fall om att jag enbart vill att andras liv ska kretsa kring mig själv och mina specialintressen.

Okej,det testet har jag gjort för en massa jävla år sedan.Och andra läkare som jag har pratat med säger att det mer eller mindre är skit test,man kan aldrig bedömma nån helt efter det lilla testet.

Kommer i håg att jag fick titta på en bild som jag tyckte såg ut som en fladdermus eller en fitta och då drog han slutsatsen att jag hade mörka sidor.

Nej, snarare jag som var otydlig i inlägget, jag menar precis som du gjorde fast ur ett annat perspektiv. För egen del spelar det ingen roll om vilket kön personen är som tar på mig, mår lika dåligt och blir osäker på handtag från en kille som att krama en tjej. Även om jag är bisexuell och i den bemärkelsen haft en del sex med killar i min ungdom (nu är jag oaktivt sexuell) så spelar det fortfarande ingen roll, blir lika osäker ändå. Kan det ha något att göra med, som du påpekar att man vill vara den dominanta och visa helt enkelt hur saker ska gå till. Man vill vara den som tar initiativet i sängen och utgå från ens egna behov? Så var det för min del i alla fall...