Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Oj jag har varit inom psykvården väldigt länge nu.Jag har fått en ny psykiatriker som jag tror har ADHD.Då hon pratar hela tiden avbryter och verkar helt enkelt vara en ADHD person,mer energisk psykatriker har jag aldrig stött på i mitt liv,och jag har träffat många.

Du förstår att jag levde länge med att det är inget fel på mej attityden vilket jag vet att det är fel på mej nu.Inte så gravt men helt okej uppe i kolan är det inte.Så under minna år inom psykvården så har jag alltid sagt nej till den stora neuropsykatriska undersökningen/testet.

Men har nu kommit till insikt med att jag måste göra det och ska snart i väg på minna första tester.Allt annat jag vet som jag skrev om adhd och aspie är vad olika läkare har sagt till mej och dom alla mer eller mindre tror oilka .Vilket gör ju att nu vill jag ha svart på vitt så att säga.

Tragiskt att många mediciner är så pass dåliga som dom är, använder ett antal olika mediciner som Imovane mot sömnproblem, Oxascand mot ångest, Cipralex (SSRI) och Trilafon (mot psykosåterfall). Bara dom två sistnämnda har hjälpt någorlunda och slutatde ett tag att jag började missbruka benzopillren och sömnmedicinen, så inget har väl hjälpt som du påpekar. Tror inte heller att mediciner hjälper folk med AS, har dock inte hört ens om att SSRI skulle bromsa symptomen på något sätt.


Samma här. Gick på nån neuroleptika och fick förjävliga mardrömmar samt självmordstankar, hamnade till slut på slutenpsyk för jag slutade att använda medicinerna efter ett tag, gick inte att leva med dom. SSRI med rätt medicin och behandling kan hjälpa depressioner, åtminstonde lätta sådana tror jag i början, sen är det mycket upp till var och en att se vart det leder. Tog väl 2 år för mig att bli kvitt min 8 år långa depression med hjälp av olika preparat.

Ja fy fan, jag har ätit Zyprexa, Risperdal, Nozinan. Får bara restless legs-symptom och ökad ångest och skräck av neuroleptika. Inte sover jag heller, ligger bara och har panik.

Ja du, många läkare och dylikt har nog en tendens att efter ett tag bli "smittade" av sina patienter av eventuella mer harmlösa symptom. Dock har jag inte träffat någon sådan själv då jag enbart haft kontakt med tre personer inom psykvården och tre ifrån socialen. Du borde be personen i fråga att sluta avbryta dig, oproffessionellt yrkesbeteende minst sagt av en sådan högt uppsatt person. Sen borde du ändå trots allt få be om att få genomgå tester där dom verkligen kommer fram till vad som kan vara fel, känns inte så skönt ur eget perspektiv att känna sig sjuk och samtidigt inte veta vad man har för fel och inte få hjälp. Undersökningarna är väldigt lätta och tror det kan skifta lite utifrån vad man i början sades ha för diagnos, jag fick som sagt göra Roraschtest för att se om jag hade psykos och dylikt.

Hm, det är ju dom mest grundläggande biverkningarna man får av neuroleptika så det är inte ovanligt. Är det i synnerhet depression du får det som hjälp emot eller något annat?

Zyprexa fick jag utskrivet mot sömnproblem och hallucinationer. Hallucinationer som jag har till följd av sömnbrist, så vitt jag kan se. Idiotiskt att ge neuroleptika i ett sådant fall tycker jag.

Risperdal och Nozinan har jag provat att medicinera med på eget bevåg, fått medicin av andra som haft utskrivet. Jag testar alla mediciner jag kommer över .

Har ni eller tar ni bidrag? Jag vet att jag kan få ansöka om det till studerandet, vilket jag antagligen kommer att göra.

Jag har så klart själv asperger och bryr mig inte om jag har det eller inte, jag är som jag är och ingen kan ändra det.
Jag är ganska ung och lägger ingen som helst tid åt min "diagnos", men jag undrar om kan den hindra mig från evuentuella jobb? Så som polis t.ex?

En av dom högre cheferna inom psykatrin i Sverige har asperger om jag inte har fel så jobbar han Göteborg.





Det har jag redan gjort flera gånger.Gick även till en som var klädd som en biker och tog av sej skorna och la upp dom på bordet,och jag som alltid har tittat upp till läkare (la upp fötterna menade jag)


Det är det testet dom ska göra nu,det är utspritt på 4-5 månader.



Om jag inte minns fel så tror jag att jag har gjort det eller nått liknande.Det ringer en klocka när jag hör namnet.

Nej jag har inga bidrag,visste inte att man kunde ansöka om det till studerandet bara för att man har Asperger.


Det gör du rätt i att inte bry dej för mycket,livet är för kort.


Ingen anning men jag tror nog inte du ska skriva det i din ansökan.Kommer nog bara ligga dej i fatet.Och om du har dom typiska Aspie dragen att du vill vara för dej själv osv så är det nog svårt att jobba som Polis

Antar man måste ha lite svårigheter för att få det. Men priviligier får man ju om man vill, även om jag inte tar några (anser inte att det behövs). Det vet väl du om du har assburger?

Tror du inte copsen kollar upp sådant? Men jag anser att det redan är kört för mig på den fronten. Inte för jag bryr mig då jag inte har planer på att bli det, men det skulle vara roligt att veta.

Ni som har asperger, hur känner ni för fysisk kontakt?
Tycker ni om att ligga och kela, mysa och kramas? Tycker ni om att pussas och kyssas? Uppskattar ni sex (med andra personer)?

Eller finns det nåt i aspergerproblematiken som gör att ovanstående känsloyttringar kompliceras?

Jag vet ju inte 100 procent än om jag har Asperger,men visst klart jag gillar o kramas smekas knulla ooch altt det där.men vad jag däremot HATAR är när folk bara kramar om en utan förvarning.(och då syftar jag inte på om det vore min tjej)