Citat:
Ursprungligen postat av Rakii
Intressant att du tar upp detta, jag hittade faktiskt svar på vad detta fenomen heter för några veckor sedan men minns inte nu. Jag har i alla fall haft dessa tankar på imitation av andra sedan gymnasiet som jag minns, främst för jag aldrig passat in någonstans. Blev lättare att imitera människor i ens närhet för att bli mer som majoriteten.
Sen vill jag påpeka att detta inte verkar vara specifikt för folk med Asperger, även om det nog är väldigt vanligt. Min bästa vän utreds i skrivande stund för borderline med drag av antisocial personlighetsstörning, han har även haft sådana här imitationsprocesser.
Sen vill jag påpeka att detta inte verkar vara specifikt för folk med Asperger, även om det nog är väldigt vanligt. Min bästa vän utreds i skrivande stund för borderline med drag av antisocial personlighetsstörning, han har även haft sådana här imitationsprocesser.
Jag hittade en sida som berättade om tjejer/kvinnor med AS. Här är ett citat:
"Jag kunde ta del av världen som en observatör. Jag var en glupsk observatör. Jag var förtrollad av nyanserna i människors handlingar. Faktiskt, jag fann det ofta önskvärt att bli den andra personen. Inte så att jag medvetet gjorde det, snarare att det kom som något jag bara gjorde. Jag bara gjorde. Som om jag inte hade något val. Min mamma säger att jag var väldigt bra på att fånga essensen och personligheten hos människor. Vissa stunder kopierade jag bokstavligen en del personers utseende och ageranden. Jag var kuslig i min förmåga att härma uttal, rösten, ansiktsuttryck, handrörelser, sätt att gå, och små gester. Det var som om jag blev personen jag efterliknade."
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_aspergers_sociala.htm
Jag upplevde samma sak från att jag var 12 upp till 16. Det märkliga är att jag är kille (det här är ett symtom som tjejer får).