Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Skit snack jag ska in på 5 år kanske för att jag är så våldsam impulsiv lol.

//Kristall

tråkigt att höra.

Jag har liknande problem, hamnar i slagsmål ungefär varannan månad.. gäller bara att få dem att slå första slaget så slipper man undan med självförsvar eller hur varenu...

Jo så kan det förhålla sig tills man råkar gå över gränsen vilket dom flesta gör en vacker kristall klar natt. Jag lovar låt bli alkoholen för allt i världen det har förstört hela mitt liv ändå kan jag inte vara utan komiskt nog, känner mig totalt tom utan ibland (eller för det mesta lol)

//Kristall

hehe sitter och krökar atm, bästa medicinen mot ensamhet, tom på nätet blir man mer socialt kompetent än när man är nykter och blyg.

Dock tänker jag börja med klassisk boxning för att kunna få ut lite aggressioner och så att jag kan sluta vara rädd.

nu känner jag ju inte dig man, men jag hoppas verkligen det styr upp sig för dig.

Jo men allt rullar på här det är bara lagen som sätter sina gränser och förstör för mig. Annars är jag en trevlig kille kanske lite envis men ändå trevlig och framförallt informations rik, så länge man inte bär bricka.

Har ett ganska socialt liv utanför men nu spriker allt igen bara för att jag är så bäst så jag retat upp myndigheter, detta är deras chans att förinta mig en gång för alla. Vi får se hur det går. Men troligtvis så får dom rätt som vanligt helt med sina egna sjuka manipulerade bevis. Jävla muppar dom är bara avensjuka!!!

//Kristall

Det stämmer bra på mig.

Stjälv har jag inga som helst problem att förstå hur man får bete sig & vad som förväntas, jag tror inte att jag är ensam om detta i skaran någorlunda högfungerande aspergare heller? det är lite tråkigt att grottmongo-spergarna alltid får vara måttstocken

enda område jag kan tänka mig att översätta bristande spegelneuroner retoriken på mig stjälv vore, kanske att tyda dålda sociala koder i förföringspelet mellan gubbe & kärring på krogen & ta en fika på stan områden och det har jag aldrig testat ska sägas, men man har väll stjälvinsikt nog att sia & diskvalificera sig stjälv i förväg för det, eftersom man vill inte degradera sig stjälv genom att vilja lära sig spela med i det förutsägbara spelet, så mer är det att min aspergers förbjuder mig att delta i vissa sociala spel, men jag är ofta medvetet om spelreglerna, men dom duger inte åt 'majstro' som hela tiden söker sig efter smala & unika områden i livet, den stora förloraren i slutändan är enbart jag, som går med resurser som aldrig kommer till användning eftersom jag aldrig tar intitativ att stjälv sätta den nya agendan heller..jag är inte 100 på vad nån nya agenda heller, men jag vet att ingen ska få ta efter, tillsvidare nöjer jag mig med att var missnöjd med neurotypernas dito nej det är faktiskt inte bara för sakens skull.

men någon som fikat! /varit på krogen kanske kan måla upp nån sån här ragg-situation när det kan tänkas att neuronerna sviker?

tillsvidare vill jag att vi söker vidare vad felen på högfungerande aspergare månne är? om jag nu inte stjälv var något på spåren

Jag har själv länge haft min uppfattning klar om vad som skiljer HF aspies från NTn när det gäller det sociala:

NTn fungerar socialt *instinktivt*, medan aspies s.a.s. använder sig av sin "tänkande hjärna", plus inlärning, för att förstå vad som är acceptabelt beteende.

Kanske man kan jämföra med att tala sitt modersmål vs. ett främmande språk. När man blir *riktigt bra* på ett främmande språk så kan folk ha svårt att höra det, och också för en själv flyter det ganska bra - man vågar slänga in idiom och slang i sitt tal, t.ex. Till någon grad kan man t.o.m. tänka på det främmande språket. Men det är ändå annorlunda än att tala sitt modersmål - man blir tröttare av det. Och om man är litet sjuk eller stressad så är det plötsligt väldigt mycket svårare än om man är utvilad och "på bettet".

Verkar rimligt, ja. Aspergare som går motsatt väg lär ha andra störningar också, som ligger bakom de sidorna hos dem.

Mja - kommunikationssvårigheter och frustration leder ju ganska naturligt till utbrott som kan vara våldsamma, isynnerhet hos barn. Problem med impulshantering är ju mer kännetecknande för AD(H)D, men många ADD/DAMP facetter dyker ju upp hos Aspien också.

Så visst tror jag att det är möjligt att leda våld/aggressions -problematik direkt till spektrum-problematiken också. Men då kanske snarare typen "dunka huvu i väggen - slå sönder servisen - välta möbler i ilskan" än "spöa upp folk vid gatuköket".

Eftersom Aspien mycket ofta är starkt bundna av regler och tenderar att värdera moral högt - som tyvärr ibland leder till moraliserande - finns det en litet olycklig tendens att vilja sopa hela det här kapitlet under mattan och påstå att våldsbenägna Aspien antingen är feldiagnostiserade eller har någon helt annan, extra, problematik som bakgrund till våld eller aggressioner.

Vad du säger är alltså att aspergare aldrig kan vara våldsamma eller aggressiva, då måste det vara något annat "fel" på dem? Någon annan bokstavsdiagnos?

För de flesta aspergare är diagnosen just en icke-somatisk diagnos, en väg till förklaring. För andra - i synnerhet självdiagnosticerade - tycks diagnosen fungera som en ansvarslyftare, ett behändigt skäl att inte jobba, att inte passa tider, att inte ta ansvar. Ta ansvar för det man gör, för ens handlingars konsekvenser.

Helvete Gogge, du börjar omvända mig mer och mer, nej jag är inte ironisk. Jag är skeptisk mot de som själva går och ber om en diagnos.
Dock tror jag inte att jag passar in i den gruppen som du anser vara feldiagnosticerade. Men jag tänker inte argumentera mer om detta.

Du råkar förresten inte vara socionom?