Citat:
Ursprungligen postat av Aisha Svensson
KBT skulle aldrig funka för mig, jag lever för mycket i nuet och kan inte få kontakt med vad som skapar min ångest.
Huh? Är inte en av grundtankarna med KBT - och den stora skillnaden mot traditionell eller "dynamisk" terapi - just att den djupast underliggande orsaken inte är så viktig, utan man försöker lära sig att hantera just här och nu.
Om någon kallat det KBT att försöka fiska efter käääänslor eller "komma i kontakt med <whatever>" så var den terapeuten nog inte speciellt kompetent.
Nu har jag aldrig organiserat "gått i KBT", men jag har arbetat med två proffs (en psykolog, en psykiater) som bägge använder sig av olika KBT-metoder, och de gånger de så där BTW nämnt att något vi gjort eller diskuterat är "en typisk KBT teknik/övning", så har det varit stuff som varit _totalt_ annorlunda än allt som "traditionella" terapeuter sysslat med. Mycket mera rakt på sak, praktiskt, inget förvirrande snack om interna känslor och orsaker och stuff - mera som att experimentellt fundera på vad som påverkar vad, och vilka _små_ justeringar som kan tänkas förändra saker.
Angreppsvinkeln passar mig mycket bättre - framför allt för att den för mig känns mycket friare, och det känns som om jag och terapeuten arbetar tillsammans. Medan det med "vanliga" terapeuter alltid känts som om de observerar mig och förväntar sig reaktioner som jag inte spontant har, och är mer eller mindre ointresserade av vad jag faktiskt upplever.