Ubåt A26

Kommer A26 att ha samma stridsledningsystem som våra befintliga med den fördelen tex att man kan uppdatera alla ubåtarna tlll ungefär samma status map stridsledning?

Vi hade det uppe för ett och ett halvt år sedan, se inlägg (FB) Ubåt A26 och ett gäng inlägg efter det.

Här är lite smått och gott om den Australiensiska upphandlingen.

http://defense-studies.blogspot.de/2015/12/submarine-bids-now-in-australian-panel.html

A26 konkurrenter på marknaden.

Hva er kravet til mannskap på A26?
Av de i listen din så var det bare den tyske ubåten som hadde et rimelig mannskap.

Har för mig att det var mellan 17-26 i mannskap. Gällande AIP/Stirling så har väl svenska ubåtar längst erfarenhet av den typen av framdrivning utanför diesel-elektriska ubåtar. Gotland gjorde ju rätt bra ifrån sig i USA eftersom att de förlängde "lånet" med ett år. Så kapaciteten är ju klart demonstrerad.

Orsaken till att Australien valde bort A26an var att det finns osäkerheter i svensk varvsindustri...samt det som nog är känsligast. Den politiska viljan att underhålla denna vapengren från regering och riksdag. Alltså vad vår härliga samlingsregering genererar i osäkerhet och amatörism.

Norge har ju lite mer stringent hantering av försvarsfrågor om vi ska vara ärliga.

Du har redan fått svar, men då är A26 mindre än de som konkurrerar i Austarlien så jag gissar på att en A26 + skulle ha runt 30-35 besättningsmän men hanterbara med 25 möjligen.
Sverige var tidiga redan med Sjöormen att automatisera och reducera besättningsantalet.

Om uppdragen är långa så är ett större antal besättningsmän en fördel då uthålligheten ökar.

Collins har 42 som standard.

För att man behöver kortare pass med mer ledighet per dygn vid lång tid till sjös antar jag då. Är det så betungande att vara ubåtsman? Jag tänker att klarar man fem dygn så klarar man 30 med men det är bara som jag föreställer mig utan erfarenhet. De livsuppehållande resurserna ombord går ju annars åt i snabbare takt så en liten besättning skulle öka uthålligheten ur den aspekten men det kanske ändå är drivmedlet som är mest begränsande för konventionella ubåtars uthållighet. Hm, det vore förmodligen världsunikt om man hade en lucka i aktern där man kan släppa ut en trål och fånga fisk för att stärka upp proviantförrådet. Var så goda Saab/Kockums, jag bjuder på den.

Vad gäller Barracudan så verkar alla data, undantaget hastighet och räckvidd,
vara direkt tagna från den kärnreaktordrivna versionen.
En ickenukleär version (därtill kortare) torde ha en mindre besättning.

Därtill så har Barracudan en massa förmågor som det blir svårt att klämma in i de andra ubåtarna.
T.ex. VLS-system, möjlighet att föra med sig ett dussin a-dykare,
med sluss, förvaring av utrustning och miniubåt, luftvärnsrobotar, UAV,
UUV och docka för denna, kryssningsrobotar o.s.v. o.s.v.

Vid längre tid till sjöss skulle jag personligen föredra 8 timmarsvakter med matrast. 6 timmarsvakter sliter sönder dygnet och gör att man inte får den sammanhänngande sömn som man behöver vid en längre period till sjöss. 4 timmarsvakter fattar jag inte varför man håller på med.
Hade stora problem med sömnen när jag gick 6 timmars.

Har fått för mig att amerikanarna och engelsmännen kör 8 timmarsvakter under längre missioner.

Dock så har så stora fartyg som det handlar om 3500-4500 ton fördelen att de kan ta med sig mer proviant än ett fartyg på 1800 ton, utan att besättningen exakt behöver vara dubbelt så stor.
Däremot är det en fördel hos de vanliga svenka ubåtarna som är byggda för att åka runt i Östersjöns grunda och kustnära vatten att de har liten besättning ( billigt) och att det håller ned storleken ( ännu billigare) och att ubåten kan funka med en minibemanning.
För Australien så är det blåvatten operationer som gäller och långa avstånd och patrulltider, då är inte extremt få besättningsmän den fördelen som det är i Östersjön.

Barracudan är väl en konventionell variant av den kärnreaktordrivna förlagan så jag tror nog inte man av kostnadsskäl försökt ändra exteriören utan enbart gjort om kraftkällan med stödsystem, därav dess storlek.

Problemet blir väl som bloggen skriver om man skall klämma in ett amerikanskt eldlednings och stridsledningssystem i Barracudan.

"Senast 2018 ska det finnas även en utländsk köpare till den nya ubåten A26 som Saab Kockums bygger åt försvaret - annars kan Saab kräva omförhandling av kontraktet, vilket kan göra priset högre. (Svd)"'

Varför inte helt enkelt köpa 3-4 till ubåtar och saken är biff, vi får ett otroligt mycket bättre ubåtsvapen framåt 2030 och affären blir lönsam för båda parter, SAAB tjänar pengar staten får ett bättre pris per båt.

Framåt 2030 behöver vi ändå köpa nya ubåtar att ersätta våra gamla.