Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

TS borde kanske skrivas om/förtydligas en del, men belyser likafullt en hel del felaktigheter i ateisternas argumentation.

Verkar som religiösa barn ser ateister som ett hot? Typiskt religiöst folk, se hot och rädsla i allt.
Håll skiten för er själva, väldigt simpelt.

Det krävs inget geni för att konstatera att TS argumenterar mot en halmgubbe han själv byggt upp.
Ateism är endast avsaknad av tro på gudar, alltså accepterar inte alla ateister den vetenskapliga metoden (som faktiskt fungerar). Att vara ateist innebär inte att man accepterar påståendet att Gud inte existerar. De flesta vetenskapstroende ateister har inget problem med att erkänna att vi inte vet, vilket religiösa verkar ha svårare att göra. Som TS skrev så kräver extrema påståenden extrema bevis (eller något i den stilen) och jag håller absolut med att för att konstatera vare sig en Gud existerar eller inte kräver bevis, vilket argumentet "allt är komplext, därav måste Gud finnas" inte räcker. Dessutom så argumenterar inte TS för vilken Gud som helst, han har sin tro på en specifik Gud vilket kräver mer bevis för att konstatera.

Edit:

Halmgubbsvarning: Ateister påstår inte att ingenting kan skapa sig själv.

Om Gud är "EVIG" och nu befann sig i "den absoluta eviga ande världen" hur kan andevärlden vara evig och inte denna värld? Hur vet vi att denna "andliga värld" du talar om ens existerar?

Jag förstår inte varför det är vi agnostiska ateister som är löjliga när det enda religiösa personer gör är att acceptera någonting som saknar faktastöd eller ens kan studeras. Många personer tror på själar, när vi vet att hjärnan ansvarar för ett flertal av de funktioner som tidigare ansågs vara själens attribut. Kom igen, hur kan man neka fakta utan att se löjlig ut? "Evolution är fejk", "Ateism är en konspiration", "Det finns ingen Ateism, när ateister ser döden framför sig så är det första de gör att be till Gud", "När kroppen dör så förlorar man X antal gram, detta är själen" etc..

När man går tillbaks till källan av dessa extrema påståenden så hittar man samma sak: troende som vill sprida sin religiösa tro utan att bry sig om sin trovärdighet, och många köper det utan att själva kolla upp det.

Rättelse: Ateism är avståndstagande och avsaknad av tro på sk högre makter och i det begreppen innefattas religion men är alltså ett vidare begrepp än vad du tar upp. Vilket gör ditt resonemang felaktigt i vissa delar. Ateister är generellt själva dåliga på att kolla upp detta med högre makter / andevärld. Vad religionerna står för har ni oftast väldigt bra koll på. Jag kan förstå att man kallar sig ateist om man tar avstånd från religioner därför att vi lätt kan se religionernas missuppfattningar, felaktigheter osv. Däremot är det märkligt att man tar ställning som ateist när man inte har införskaffat sig kunskaper om vad teorierna, ideerna, lärorna om andevärlden innebär. Det är svårt att förstå varför man tar ställning mot något man inte vet något om eller brytt sig om att sätta sig in i.

Ställningen är den samma, att inte acceptera att man måste leva som om det övernaturliga finns tills någon kliniskt bevisat att det är så som man påstår.

Nej, ateismt innebär inte avståndstagande från religion eller gudar. Detta är ett grundfel som många troende gör när man pratar om ateism.

Ateism är enbart en avsaknad av tro på gud(ar) och andra övernaturliga ting. Det är allt. Det betyder inte att man som ateist påstår att gud inte finns, men det betyder heller inte att man som ateist påstår att gud finns.

Det finns ateister som i olika grad påstår att gud inte finns, men det är inget som är gemensamt för alla ateister, utan man brukar kalla detta gör stark ateism (och motsvarande, svag eller agnostisk ateism om man inte gör det). Skillnaden är filosofiskt sett viktigt, eftersom någon som påstår att gud inte finns faktiskt tar på sig bevisbördan för detta påstående. En agnostisk ateist har inte denna bevisbörda.

Förstår inte vad du menar riktigt.... Du menar att man måste acceptera att leva som om det övernaturliga inte finns? Tills dess det är kliniskt bevisat. Om det är så du menar undrar jag helt enkelt: Varför måste man leva som om det övernaturliga inte finns, även om den är obevisad? Är det inte en fördel att ha en öppen inställning till att en andevärld kan existera och ha den tanken i bakhuvudet när man framlever sin vardag? Kan enbart se fördelar med det. Men någon får gärna förklara de nackdelar som kan finnas med det.

Vilka är fördelarna? Jag tycker det är lättare att vara källkritisk till trams som en andevärld när man framlever sin vardag istället för att gå runt i en fantasi...

Nej, det är inte alls vad jag säger.
"att inte acceptera att man måste leva som om det övernaturliga finns tills någon kliniskt bevisat att det är så som man påstår." är vad jag sa.

Dvs, man behöver inte acceptera påståendet att man ska leva som om gud/spöken/tomtar finns bara för att någon påstår det utan bevis.
Grundinställningen är faktiskt att ha en öppen inställning till att vad som helst kan existera, men att man inte behöver leva som om det gör det förrens man har en anledning till att göra det.

Det är så sant så, att allt vi tro på är en stor illusion. Det gäller inte endast den teologiska läran, (som förövrigt är ett politiskt koncept) utan även allt annat som vi strävar efter, pengar till politik. Det är faktiskt mycket vi kan lära oss av barn, ty de är helt rena i sin själ och sinne och de är dom felbara tills vi även korrumperar deras hjärna med vår egna falskhet. Religion är en idé, en idé som har på både gott och ont givit oss en falsk bild av verkligheten, ty den som verkligen söker efter sanningen måste först släppa all korruption som har gjort oss till personen vi är idag, absolut allt och sedan börja se världen som ett liten barn, först då kan vi få en klar bild av verkligheten och även då kan vi bli vid sin rätta benämmelse en helig person som lever om man nu vill kalla det, ett heligt liv. Att finna gud är att förstå meningen med livet, förstå det underbara med existensen och enligt de grekiska mystikerna så är sanningen alltid god, inte som den kristna läran försöker lära ut, alltså att allt gott är sant.

Det är meningslöst att ens försöka diskutera med kristna, de tror alltid att deras religion är bäst av anledning att, ty enligt de själva att Jesus är den bästa människan på jorden och därav är deras religion även den bästa. Det är ett fruktansvärt trång synt sätt att se på världen, och om man är låst i ett sådant tänkande så börjar man ju fundera om dessa individer verkligen tror av rätta intentioner eller bara för att hävda sig själva. Om man är bunden till en teologisk lära, så som kristendomen och tror på den med all sin tillit så skulle de inte betett sig som de gör. de lever inte som Jesus för de är förvirrade om vad som är sant och inte sant, deras religiösa övertygelse är alltså inte så stark som de försöker hävda, ty kristendomen dog ut för länge sedan i Europa, för flera hundra år sedan.

Om deras övertygelse nu var så stark så kan vi tager ett exempel, Jehovas vittne som brukar besöka oss vanliga människor och predika, om de nu var 100% övertygade, om de var helt säkra på att deras läror var sann så skulle de inte bara ringt på dörren och pratat lite hövligt utan snarare gått runt på gatorna och skrikit om domedagen och allt var det är. De går alltså inte banans för de vet inte, och kan vi klandra dom? För vem vet, ingen vet och det är något vi människor måste förstå att ingen vet om det gudomliga för det är något vi inte kan behärska fullt ut, vi kan endast erkänna vårt tillkortakommande och sluta upp med predikan och låta alla människor leva som de vill och det får ej glömmas bort att all lära från religionen är kommen från människan själv, därav kan vi även en gång för alla erkänna att godhet finns inom oss, då godhet är en naturlig kraft hos oss människor.

En av anledningarna till man som ateist faktiskt håller hårt på bevisbördan är att om man är intellektuellt hederlig mot sig själv måste man vara konsekvent, dvs. lättar man på bevisbördan i ett fall (säg andevärlden eftersom det är Streethouses favorit), så bör man lätta på den för alla andra övernaturliga påståenden också.

Vi kan ju inte glatt acceptera X på lösa grunder, för att sen förkasta Y bara för att Y står och faller på samma sorts lösa grunder.

Accepterar man därför Streethouses andevärld utan bra bevis, då får man också lov att acceptera alla andra övernaturliga påståenden som inte heller har speciellt bra bevis, exempelvis healing, slagrutor, medium, kristendom, islam, hinduism, aliens, bigfoot, sjöodjur, intelligent design, alkemi, astrologi, homoepati, osv, då alla presenterade bevis för dessa saker ligger skapligt nära varandra när det kommer till kvaliten.

Bra sagt.. Jag har faktiskt en kompis som är ateist och tror på spöken, men allting annat är han väldigt kritisk till, lite dubbelmoral över det hela. Anledningen varför han just tror på andevärlden är att hans Mamma berättat att hon sett ett spöke