Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

Motbevis? Du kan inte tänka dig att faktiskt fundera lite på vad du skrivit innan du trycker på "skicka svar"-knappen?

För det första: Man håller hårt på de rasstandarder som finns. En greyhound ska uppfylla ett antal kriterier för att få kallas greyhound, annars används den inte i aveln. Alltså går mutationer som kan leda till intressanta hopp i evolutionsprocessen ofta förlorade.

För det andra, och den här är den viktiga: det starka selektionstryck som människan utsatt hunden för genom åren har lett till en accelererad evolution. Evolutionen går många gånger snabbare, och arten hund breder ut sig mer, morfologiskt sett, eftersom det finns mer än bara ekologiska (födo-nischer, t.ex) skäl att anpassas, estetiska exempelvis, än om hunden fortsatt evolvera i vilt tillstånd. Detta betyder alltså att de evolutionära processer som sedermera leder till artdiffrentiering är långsamma. Det räcker inte med tio tusen år. Inte ens när evolutionen är så accelererad som i fallet hund.

Sluta missbruka ordet "teori"! Som jag sa i mitt tidigare inlägg så bygger en teori först på en tes och sedan ska följderna av den tesen kunna bevisas i experiment. Detta gäller Big Bang, Evolution, Gravitation, Relativitet. Allt!

Det finns otaliga bevis för att evolution i allra högsta grad är faktum. Bland annat: http://www.youtube.com/watch?v=zi8FfMBYCkk

Det du inte verkar förstå är att mikroevolution leder till makroevolution. Att mikroevolution existerar tror jag till och med du kan hålla med om? Du tror väll inte att bakterier blir resistenta för att "Gud" vill det?

Din tes bygger alltså på att mikroevolution inte existerar. Detta medföljer att alla människor skulle vara kloner av varandra (egentligen Adam och Eva antar jag). Eftersom detta inte stämmer så kan vi alltså stryka den tesen som säger att mikroevolution inte existerar.

vad jag menar är att evolutionsteorin är bara en teori; det är inte en vetenskaplig teori: http://www.youtube.com/watch?v=-xEkJpvjP1c

jo, mikroevolution existerar, men det kan inte leda till makroevolution för att det finns ingen information i en hund så att den skulle kunna förändras till något radikalt annorlunda djur som en delfin till exempel. det finns ingen information i DNAt som skulle kunna skapa vingar eller ett skal som sköldpaddor har. det finns gränser för hur mycket de kan förändras, och ju mer hundar till exempel förändras destå sämre de blir från originalhunden (vargen). chi hua hua's till exempel är inte alls bra hundar, de skulle inte överleva alls bra i naturen.

Bara det att om du hade titta på min länk jag postade i mitt förra inlägg så hade du sett att det finns observerbara bevis. Och sluta posta länkar med den där klåparen Kent Hovind, han är inte bara smått retarderad, han är dessutom kriminell. Allt han säger är bara . Det finns INGEN som tar honom seriöst. Han har ungefär samma kredibilitet i såna här frågor som Thomas Quick har om raketforskning.


Det finns något som kallas för mutation. Det sker hela tiden. Dessutom är det väl dokumenterat hos bakteriekulturer te x. Nästa gång du blir sjuk tycker jag du ska strunta i att ta penicillin eftersom det, enligt ditt sätt att resonera, inte borde kunna existera.

Jag påstår inte att en hund helt plötsligt ska börja lägga ägg, om det är så du uppfattar det så vet jag inte vad jag ska säga

Det finns ju te x uppenbara bevis för att människan och schimpansen har en gemensam förfader.

Fattar du trögt eller?? Om du erkänner mikroevolution så får du makroevolution på köpet!!! Du kan kolla med vilken seriös biolog som helst att det inte är någon skillnad. Sen att ha mage att påstå en av de mest bevisade vetenskapliga teorierna inte skulle vara en vetenskaplig teori förpassar dig själv till imbecillernas skara...tyvärr bevisar dina tragiska inlägg detta gång på gång

Efter att ha läst den här tråden, ger jag upp om religiösa människor. jag tycker synd om er.

Det råder intet tvivel om vilken världsuppfattning det är du kritiserar, även om du manipulerat referatet felaktigt. Problemet är att det inte är ateism du talar om. Ateism är inte en tro, det är inte en ideologi, det är inte en världsbild. Ateism är bara en benämning på en översiktlig aspekt av ett tänkesätt. Det enda man kan veta om en ateist är att han inte tillägnar övernaturliga fenomen någon helgd. Det definieras utifrån vad det inte är (teistiskt). Det roliga är att det du faktiskt kritiserar heller inte är någon tro. Det är en vetenskap. Det är dock inte konstigt att religiösa människor förkastar viss vetenskap; det säger trots allt emot den tro de indoktrinerats.

Svaret är enkelt:

Det finns ett jag och det jaget är jag, jag är det enda och allt runt omkring mig är illusioner av mina tankar.

Det betyder att ingen av "er" eller världen finns ty jag är det enda.

Nej, informationen finns inte i hunden. Informationen skapas under evolutionen.

Kan du inte sluta ifrågasätta evolutionen tills du har satt dig in i grunderna åtminstone?

Detta betyder ingenting. Får du frågan "hur förklarar man 5 x 5?" är ett rimligt svar "man har bedyrat fem ting fem gånger, d.v.s. 5 + 5 + 5 + 5 + 5, och svaret blir tjugofem", inte "svaret äro tjugofem, för problemet står sig i en objektiv atmosfär för vilken ingen annan energi kan vålla den översta sanningen, bla, bla, bla". Talar du med människor som ställer frågor (ateister i detta fall) talar du så att de förstår, du försöker inte förvirra dem med defensiva modeller i vaga rappakaljor som inte beskriver mer verklighet än fantasi.


Alldeles nyligen nämnde du "materia". Varför drar du en massa logiska paralleller? Jag behöver inga rationella försvar för att förklara att lappen jag har i fickan finns, jag behöver bara visa upp lappen. Det ni religiösa behöver göra är att visa oss denna "Gud", inte försvara honom med logiska mallar. Hävdar du att någon "medveten, evig, andlig materia" finns är det din plikt att visa oss den.

Ingenting säger "försvarslös" och "pseudologia fantastica" så mycket som desperata understrykningar av era skenbara "sanningar" ("åh, HUR i Guds namn kan man tro något så BEFÄNGT som [...]? Snacka om PATETISKT. ").


Detta är ett autentiskt halmdockeargument.

Det "Skaparen" representerar i denna kontext är resultatet av att inte ha funnit en direkt källa i en betraktelse av världens ursprung. Detta är svårt att jämföra, så jag skippar metaforiken och kommer till saken:

Vi vet ingenting om världen, säger vi, men vi ser att det finns en massa saker här. Oförståeligt avancerade ting. Ens första reaktion är att någonting måste ha orsakat detta. Man ger detta ett uttryck också. "Skaparen". Men då reagerar någon annan, för måste "Skaparen" ha skapat dessa skapelser måste ännu en skapare ha skapat "Skaparen". De som gav "Skaparen" sitt uttryck tycker att detta är befängt, för en "Skapare" kan inte ha blivit skapad. Ser du den logiska villfarelsen här?

"Skaparen" är inte resultatet av en objektiv observation. Man har inte betraktat världen astronomiskt, arkeologiskt eller genetiskt och funnit en "Skapare", utan man har betraktat just betraktelser av världen och utgått ifrån vad de inte lyckats påvisa. "Skaparen" är en sista utväg, vad som funnits kvar efter alla gamla trials & errors.


Nej, det är det inte alls. Det är som att fråga vem som kom på att A skulle komma först i alfabetet.


Om vi, "själar", "minigudar" är andliga "och därmed eviga", vad fan behövde vi då skapas av "Gud" för? Det är bara mer tom rappakalja.

Om du har minsta aning om vad du talar om kan du få visa mig hur man kan veta att själar, minigudar eller andlighet existerar.


För det första vet vi av allt som vi kan föreställa oss är evigt (energi vill säga) att det må vara så att det inte kan skapas eller förstöras, men omvandlas. Men för att besvara ditt grubblande; varför är det så konstigt att "vi ateister" inte ställer oss samma fråga? Är det konstigt att inte nödvändigtvis vilja upprätthålla ett så pass djuriskt beteende som att desperat söka svar på frågor vi ännu inte är kompetenta nog för att ställa? Är det bristen på vetenskapens svar som får dig att tro att motsatta vinklar är de egentliga svaren? Hur fungerar det tror du?


Halmdocka.

Varför är det sjukt vrickat? Ingen vet vem Gud är. Du gör det uppenbarligen heller inte.


Detta ådagalägger blott din tärda receptivitet. Du bör gott veta att människans förstånd är begränsat. "Evighet" är ett begrepp människan ännu inte förstår sig på, den absoluta sanningen representerar en knappnål i en höstack av naivitet och spekulation. Det "måste" ingenting, att det "måste" finnas en första ursprunglig orsak är önsketänkande i försvar till religiositetens dyrkan för att det finns argument emot den så att det räcker och blir över.

Påstå att ateism inte existerade. Tror du att man skulle bemöda sig att rota efter specifika skäl till varför "Gud" måste vara sann? Nej, man skulle blint utgå ifrån det utan att behöva bemötas med minsta kritik eller motstånd. Det är givetvis en orimlig tanke, för spekulera skulle man, och i samma stund som man började spekulera kring "Gud" föddes skepticismen gentemot hans existens. Mönstret ser du själv; finns en tanke finns skepticism, och finns skepticism finns försvar för nämnd tanke. Det är för övrigt det enda denna tråd är; argument och principiella tankescheman gentemot ifrågasättningar av "Guds" skenbara existens. Det är inga direkta bevis för "Gud".


"Gud" är omöjlig. Är "Gud" möjlig är allt annat möjligt. Jag använder mig av dina logiska principer, det är ju nästan SKRATTRETANDE.

I tråden "ateisternas tro" finner du detta inlägg, skrivet av mig:

Alla här talar om ateism som om det ens vore mer än en kort och översiktlig benämning på en bråkdel av ett tänkesätt. Ateism är inte en ideologi.

Att ateister tror på slumpen är inte bara en stereotyp, utan en halmdocka också. Ateism säger inte annat än "ingen" och "tro till övernaturliga ting". Det är det enda man kan veta om en ateist. Man kan bara veta att denna inte tror på Gud, poltergeist, talande djur, ett geocentriskt universum, eller någonting i de banorna. Huruvida denna ateist är darwinist, skeptiker, nihilist, anarkist, ignostiker, pretentiös fritänkare, epistemologisk solipsist eller kommunist har ingenting med saken att göra.

Frågor till ateister kan aldrig vara slutgiltiga. De är alltid individuella, för ateister tänker inte likadant. Det är inte något samfund som man kan komma till och klargöra saker om världen hos. Världen ser olika ut i allas ögon, även de som väljer att underkasta sig en och samma kontrollerande doktrin, såvida de inte saknar så många hjärnceller att självständigt tänkande fått se sin sista dag innan ljuset slutits i ett melankoliskt, fanatiskt bråddjup av konfirmationsprinciper.

[...]

Det är kul, för detta inlägg hade bara behövt vara en punkt lång. Det är inte mer än så man kan säga om "ateisternas tro". Det finns nämligen inte en gemensam sådan.

Ateister tror ingenting för sin ateism. Sluta hävda det.

Jag gillar hur du säger "praktisk erfarenhet". Det är i såhär pass manipulativa kontexter "praktik" får en ny innebörd. Från att betyda "funktionell", "generell" och "saklig" får du det att låta som att man genom "praktisk erfarenhet", som i "religiöst manifesterande och blint hängivet tillit", kan plocka åt sig sanning som om det växte på träd.

Vad du än avfärdar för att inte vara trovärdiga "första, ursprungliga orsaker" är de inte mindre trovärdiga än vad "Gud" är. Nu har jag redan påpekat det, men denna "Gud" fungerar bara som ett uttryck för vad som inte gått att bevisa, bara för att ni religiösa är snabba med att snappa upp närmaste, bästa möjliga svar på livets mest komplicerade frågor, som om det utgjorde någon signifikant status hos er eller hur pass världen respekterar er för ert "allvetande". Det enda sättet på vilket vad svaren faktiskt är har någon betydelse, är att de ska vara anpassade efter just religiositeten. Är svaren besläktade med evolutionär vetenskap är de orimliga, och om inte försöker ni i alla fall desperat få dem att framstå som orimliga, med alla era rationaliseringar, nödlösningar, deduktiva förvillelser och defensiva tendenser.
"Gud" är inte en summa, utan en differens. Du betraktar inte världen för vilka direkta fördelar som tyder på Guds existens, utan vilka brister som gör det. I vetenskapens ögon är svar på frågor om världen ett enda stort nöjesfält: alltid finns där saker att göra, prylar att dra i, vrida om och trycka på, och ju mer du utforskar det, desto bättre lär du känna det. I dina ögon är betraktelsen av världen en jäkla banan: du skalar den bara och nöjer dig. Vetenskapen säger "världen + (omvänd expansion = eventuell mittpunkt --> Big Bang) + utveckling [...] = liv", medan du säger "energi evig =/= världen --> materia evig =/= världen --> evolution =/= liv --> någon första ursprunglig orsak... 'Gud'?". Så mycket som jag skulle vilja fortsätta dra paralleller tror jag ändå att du har förstått min poäng vid det här laget.


Första och första. Orsaker är en sak, men jag tycker det är roligare att ditt förslag till "första orsak" måste vara en intelligent övervarelse. Jag håller inte med. Jag känner det inte som att min pung är särskilt förnuftig när den producerar de celler med anlag för att bli något så komplext som människobarn. Bara för att någonting är komplext betyder det inte att det inte är naturligt. I många fall är det snarare just det som det innebär.

Men jag vet inte, du kanske får för dig saker som att våra gener innehar strikt förnuft likaså, och att det är den enda anledningen till att man kan bära på anlag för såväl hög som låg intelligens. Helvete--tror du ens på genetiska arvsanlag?

Vetenskapliga studier påvisar att det mycket väl går att forma intelligenta varelser utefter naturliga, s.k. "intelligensbefriade" processer, likt hur jag, du och alla människor överhuvudtaget blev till p.g.a. kemisk aktivitet emellan sädes- och äggceller och inte genom intelligent, "andligt" vållande av de definitiva motsvarigheterna av någon annans intentioner eller övriga ändamål än de som försöker åstadkomma barnet (eller eventuella barnen).

Är det en intelligent kraft som orsakar barnafödseln förutsätter det inte att det är en moralisk sådan. Missfall existerar än så vitt jag vet. Det får du mer än gärna förklara för mig.

Du tjafsar en massa om hur saker bara inte "kan". "Livet och intelligensen i världen bara kan inte ha blivit till ur ingenting"... Jag tror snarare att de saker du hävdar inte "kan" är saker du har svårt för att acceptera och/eller begripa "kan", än att du innehar nog med kompetens för att kunna konstatera att de absolut och onekligen inte "kan".
Om jag säger "tjugo år", vad tänker du då? Tänker du bara på ett, två, tre, upp till tjugo år, 365 x 20 dagar, eller får du en mental uppfattning om den precisa tidslinjen, hur man spenderar tjugo år, hur lång tid det känns? Antagligen det första alternativet, för tjugo år är för mycket för de flesta människor att kunna förhålla sig till rent mentalt. Vad man hinner göra under tjugo år är mycket. Men nu vill jag tänka lite större. Testa 4.5 miljarder år. Det enda "4.5 miljarder år" säger dig är att det är mycket, mycket, mycket. Många jävla år. Att liv och intelligens bara inte "kan" ha blivit till utefter en period på 4.5 miljarder år under konstant astronomisk, kemisk och biologisk utveckling är inte annat än intyg för begränsat mänskligt tänkande.


Källhänvisning.

Ingenting stöder påståendet.


Källhänvisning.

Inte nog för att kvinnans äggstockar måste vara förnuftiga för att kunna åstadkomma människoliv, nu måste de också kunna besvara böner och beskydda världens alla människor?

Detta har du säkert hört tidigare. "Gud" må ha skapat lycka, glädje, lust, valpar, polkastänger, slänggungor, lavendel och stora bröst, men står han också till svars för svält, krig, blixtrar och dunder, pedofili, harlequin ichthyosis, proctalgia fugax, nekros, hepatit och tvåtusentalsmodeideal?


KÄLLHÄNVISNING, för FAN.


Skitsnack. Religion är med största sannolikhet det mest mänskliga påfund jag kan komma att tänka på. Jag vet inte vilken religion du tillhör, men du får gärna informera mig om det liksom om när specifikt denna religion stiftades och när världen enligt denna religion blev till.

Varför måste man dyrka sin skapare?

jaså, du har blivit lurad av solipsismen. det är vart ateismen och skepticismen ofta leder till. man börjar ifrågasätta allt och snart vet man inte vad som är verklighet längre och man börjar tro att allt är en dröm.