Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
För övrigt, om nu vår alltigenom gode Gud skulle vara ond, var kommer i så fall det goda, godheten ifrån?
Återigen en fråga som ateisten står helt mållös inför...
Vadå "kommer ifrån"? Ateisten tror inte på gud, och därför "kommer" ingenting ifrån honom/henne. Du pratar om ondska och godhet som något slags fysiskt fenomen som kan komma fram eller flyga iväg på något märkligt vis.
Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
Att ondskan och det helvetiska finns, utgör ju de facto ett BEVIS på att även motsatsen, dvs det goda och det Gudomliga, måste finnas!
14) Ateisten har INGEN NORM, att skilja ont från gott!
Grattis. Du har just kommit fram till att sådant vi upplever som bra och dåligt faktiskt existerar. "Det goda och det gudomliga" utgör ett litet argumentationsfel. Du drar irrelevanta paralleller, ungefär som att säga "Att snabba, synliga bilar finns, är ett bevis på att långsamma, osynliga bilar finns".
Ordet "helvetisk" för gemene man är enbart ett begrepp.
Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
Frågan man ställer sig är; vad är då ateistens definition på begreppet ondska?
Vad är ateisters norm, rättesnöre, med vars hjälp de skiljer ont från gott?
Normen, eller rättesnöret blir helt enkelt vår egen uppfattning. Vi upplever det som skadar oss, eller andra för den delen, som ont. Det skapar sorg och ledsamhet, och det är inget människor trivs med. Du får gärna tro att det är en gud som givit oss dessa egenskaper, men försök inte få det till att det MÅSTE vara så.
Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
För att kunna skilja på saker och ting, så måste man ju alltid ha en referenspunkt, en utgångspunkt utifån vilket man gör sina bedömningar!
Vad är ateistens referenspunkt? [...]
Vårt medvetande och vår uppfattning. Min förmåga till empati gör att jag mår dåligt av att skada andra. För att direkt ta upp en motfråga som jag antar är på väg så finns det evolutionsbaserade förklaringar på varifrån denna empati kommer. Den syns inte bara hos människor, utan även hos flera andra djurarter.
Citat:
Ursprungligen postat av Död o återfödd
Faktum är att det är omöjligt att skilja ont från gott, såvida man inte har en evig referenspunkt som är absolut god, dvs Gud!
Det finns överhuvudtaget ingen annan referenspunkt man kan ha, som kan skilja det onda från det goda!
Varför det? Den enda referenspunkt vi behöver för att avgöra vad vi upplever som gott och ont, är vår egen uppfattning. Den skiljer sig såklart människor emellan, och det är inget nytt att olika människor upplever olika saker som bra och dåliga.