2009-10-19, 22:15
  #169
Medlem
Shrewishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sereena
Jämnför sjukdomstalen hos kvinnor med resurserna som läggs ner på kvinnor vs män i vården så får du fram tämligen tråkiga reultat. (jämnför tex kvinnor vs män med hjärtinfarkt)

Kvinnors smärta tas ofta på mindre allvar än mäns, och ofta med antydningar att vi "känner efter för mycke" "gnäller för minsta lilla" osv.
Framförallt om det är mer diffusa smärtor utan synbar orsak.


Liknande behandling får överviktiga stå ut med där alla deras krämpor tillskrivs vikten och blotta tanken att vikten ibland kan vara ett symptom snarare än orsaken är otänkbar.

Nu är vi ganska OT men iaf: jag får inte alls fram tråkiga resultat när jag jämför resurser som läggs ned på män respektive kvinnor. I de allra flesta fall är det ingen skillnad på kontaktorsak-behandling för män kontra kvinnor; tex en blindtarmsinflammation yttrar sig på ungefär samma sätt hos bägge, och får samma behandling och samma eftervård (med reservation för att fertila kvinnor ofta utreds lite närmare och alltså kostar mer pengar här).

Värkproblematik är tämligen vanligt hos bägge könen - långdragna ospecifika besvär är kanske något vanligare hos kvinnor. Behandlingen anpassas på individnivå men basen är obereonde av kön: smärtlindring och mobilisering.

Ditt exempel hjärtinfarkter har fått enormt mycket medial uppmärksamhet, men senare studier har visat att det i realiteten inte är någon skillnad i infarktdiagnostiken mellan män och kvinnor. Symtomen varierar mer på individnivå än mellan könen, och idag baseras infarktdiagnostik överallt i landet på samma tre grundpelare, oavsett vem som har besvär. Lustigt nog får den typen av fakta inte alls lika mycket uppmärksamhet av vår "jämställdhets"fixerade journalistkår.

Vad gäller fetma och komorbiditet i annan sjukdom: det är mycket vanligt att feta blir sjuka på andra sätt, tex högt blodtryck, diabetes, ledvärk och olika typer av cancer. Fetma som symtom på annan sjukdom - nja. Vid uttalad hypotyreos kan man se en lätt-måttlig viktuppgång (brukar handla om max 10% av kroppsvikten). Vid övriga sjukdomstillstånd, inklusive olika mediciner: man blir inte fet av sjukdomen/medicinen. Man blir fet för att man äter för mycket och rör sig för lite. Får man t ex ökad aptit av en medicin gäller det att äta nyttigare och röra sig mer.
Citera
2009-10-19, 22:21
  #170
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Shrewish
Vid övriga sjukdomstillstånd, inklusive olika mediciner: man blir inte fet av sjukdomen/medicinen. Man blir fet för att man äter för mycket och rör sig för lite. Får man t ex ökad aptit av en medicin gäller det att äta nyttigare och röra sig mer.

Problematiken består väl till stor del att sjuka människor inte är världens mest entusiastiska motionärer. Om man insjuknar och bibehåller sina tidigare kostvanor, så kommer man ju bli tjock, oavsett om man medicineras eller inte.

Sen är hunger en otroligt svår impuls att motstå. "Sugen" är en annan sak, men just hunger är svårt.
Citera
2009-10-19, 22:23
  #171
Medlem
För övrigt undrar jag om ketogen diet är något man provar som behandling för ME?
Citera
2009-10-19, 23:48
  #172
Medlem
Heller78s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BlizzardKing
Amalgam kan sannolikt orsaka CFS, vilket jag belagt med tunga bevis.

Du pratar alltså bara skit?

http://art-bin.com/art/hanson_sw.html#table3
Jag har inte sett tunga bevis för ett samband mellan amalgam och CFS. En enkel litteratursökning visar att det är tvärtom. Varför, när det är vetenskapligt belagt att amalgam inte orsakar CFS, fortsätter man att hävda ett samband? Det är bortom mig.

Den länk du anger är ett övertydligt exempel på en text med dålig vetenskaplig hållning. Det är helt klart en partsinlaga med mycket selektivt källmaterial. Texter skrivna av valfri Pelle Jöns på internet är inte vetenskapliga källor. Igen uprepar jag: originalstudier finns på nätet, att då basera sina åsikter på sådant selekterat material är inte det smarta valet om man vill formulera en sund teori.
Citera
2009-10-19, 23:54
  #173
Medlem
klybans avatar
Tycker ni kan lägga ner nu, allt handlar bara om retorik nu.

Måste fråga finns det inte en enda sjukdom i historian som ansetts kronisk men idag botad pga framsteg i forskningen?

Frågade Bellen innan, men fick inte svar från någon.
Då h*n sa att man tillfrisknar inte från kroniska sjukdomar.
Citera
2009-10-20, 00:07
  #174
Medlem
Heller78s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av klyban
Tycker ni kan lägga ner nu, allt handlar bara om retorik nu.

Måste fråga finns det inte en enda sjukdom i historian som ansetts kronisk men idag botad pga framsteg i forskningen?

Frågade Bellen innan, men fick inte svar från någon.
Då h*n sa att man tillfrisknar inte från kroniska sjukdomar.
Det finns säkert bra exempel. Ett relativt nyligen påkommet sådant är nog magsår. Man trodde det var en kronisk sjukdom, den behandlades länge med terapi och syrahämmandemedel. Sen kom några aussies på att allt som behövdes var lite antibiotika och problemet var åtgärdat (för det mesta.)

När det gäller rådande debatt tycker jag att att den är allt annat än retorisk. Det handlar om var vetenskapen står. BlizzardKing återger inte alls rådande vetenskaplig konsensus men blandar korten och använder undermåliga källor. Sen har Shrewish påtalat en del missuppfattningar gällande könsperspektiv och vård. Det är viktigt att folk inte lever i villfarelse.
Citera
2009-10-20, 00:09
  #175
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av klyban
Tycker ni kan lägga ner nu, allt handlar bara om retorik nu.

Måste fråga finns det inte en enda sjukdom i historian som ansetts kronisk men idag botad pga framsteg i forskningen?

Frågade Bellen innan, men fick inte svar från någon.
Då h*n sa att man tillfrisknar inte från kroniska sjukdomar.

Ber om ursäkt, missade din fråga i villervallan.

Kronisk-beständig, obotlig

Så nej, man tillfrisknar inte från kroniska sjukdomar. Däremot kan man bli besvärsfri.
Citera
2009-10-20, 01:20
  #176
Medlem
BlizzardKings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Heller78
Jag har inte sett tunga bevis för ett samband mellan amalgam och CFS. En enkel litteratursökning visar att det är tvärtom. Varför, när det är vetenskapligt belagt att amalgam inte orsakar CFS, fortsätter man att hävda ett samband? Det är bortom mig.

Den länk du anger är ett övertydligt exempel på en text med dålig vetenskaplig hållning. Det är helt klart en partsinlaga med mycket selektivt källmaterial. Texter skrivna av valfri Pelle Jöns på internet är inte vetenskapliga källor. Igen uprepar jag: originalstudier finns på nätet, att då basera sina åsikter på sådant selekterat material är inte det smarta valet om man vill formulera en sund teori.
Mats Hanson har gjort det enda rätta, gått till källorna:

http://art-bin.com/art/hanson_sw.html#table3
Citat:
Hur många läkare har hört historien om hur den medicinska vetenskapen utrotade en sjukdom som kallades akrodynia? Sannolikt mycket få eftersom upptäckten och upphörandet av en omfattande förgiftning knappast är något att vara stolt över. Läkarna borde emellertid dra viktiga lärdomar från en sjukdom som tog otaliga barns liv. Akrodynia har uppenbara kopplingar till amalgamfrågan, eftersom det finns massor av nu levande personer som fick akrodynia i barndomen, men återhämtade sig. När de blev äldre fick de amalgamfyllningar och deras förgiftningssymtom kom snabbt tillbaka, men nu utan att man insåg orsaken.
Källorna är de gamla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet:
Citat:
Abraham, J.E., Svare, C.W. & Frank C.W., "The effect of dental amalgam restorations on blood mercury levels", J. Dent. Res. 63, 1984, 71-73.
Adams, C.R., Ziegler, D.K. & Lin, J.T., "Mercury intoxication simulating amyotrophic lateral sclerosis", JAMA 250, 1983, 642-643.
Ahlqwist, M., Bengtsson, C., Furunes, B., Hollender, L., and Lapidus, L., "Number of amalgam tooth fillings in relation to subjectively experienced symptoms", Commun. Dent. Oral Epidemiol. 16, 1988, 227-231.
Baader, E.W., "Quecksilbervergiftung", in Handbuch der gesamten Arbeitsmedizin, Bd II, 1961, 158-176.
Baader, E.W. & Holstein, E., Das Quecksilber, seine Gewinnung, technische Verwendung und Giftwirkung, R. Schoetz Verl., Berlin, 1933.
Baasch, E., "Theoretische Ueberlegungen zur Aetiologie der Sclerosis multiplex. Die Multiple Sklerose eine quecksilberallergie?" Schw. Arch. Neurol. Neurochir. Psychiat. 98, 1966, 1-18
Barber, T.E., "Inorganic mercury intoxication reminiscent of amyotrophic lateral sclerosis." J. Occup. Med. 20, 1978, 667-669.
Bernaudin, J.F., Druet, E., Druet, P. & Masse, R., "Inhalation or ingestion of organic or inorganic mercurials produces autoimmune disease in rats." Clin. Immunol. Immunopathol. 20, 1981, 129-135.
Boyd, M.A., and Richardson, A.S., "Frequency of amalgam replacement in general dental practice." J. Can. Dent. Ass. 10, 1985, 763-766.
Brecht-Bergen, N., "Korrosionsuntersuchungen an Zinn-Silber-Amalgamen." Zeitschr. Elektrochemie 39, 1933, 927-935.
Brookes, N., "Specificity and reversibility of the inhibition by HgCl2 of glutamate transport in astrocyte cultures." J. Neurochem. 50, 1988, 1117-22
Burgener, P. & Burgener, A., "Erfahrungen über chronische Quecksilbervergiftungen." Schw. Med. Wochenschr. 8, 1952, 204-210.
Cantoni, O., Christie, N.T., Swann, A., Drath, D.B. & Costa, M., "Mechanism of HgCl2 cytotoxicity in cultured mammalian cells." Mol. Pharmacol. 26, 1984, 360-368.
Chang, L.W. & Hartmann H.A., "Blood-brain barrier dysfunction in experimental mercury intoxication." Acta Neuropathol. 21, 1972, 179-184.
Chavez, E., and Holguin, J.A., "Mitochondrial calcium release as induced by Hg2+." J. Biol. Chem. 263, 1988, 3582-3587.
Cherian, M.G., Hursh, J.B., Clarkson, T.W., and Allen, J., "Radioactive mercury distribution in biological fluids and excretion in human subjects after inhalation of mercury vapor." Arch. Envir. Hlth. 33, 1978, 109-114.
Clarkson, T.W., "The pharmacology of mercury compounds." Ann Rev Pharmacol. 12, 1972, 375-406
Contrino, J., Marucha, P., Ribaudo, R., Ference, R., Bigazzi, P.E., and Kreutzer, D.L., "Effects of mercury on human polymorphonuclear leukocyte function in vitro." Am. J. Pathol. 132, 1988, 110-118.
Dieter, M.P., Luster, M.I., Boorman, G.A., Jameson, C.W., Dean, J.H., and Cox, J.W., "Immunological and biochemical responses in mice treated with mercuric chloride." Toxicol. Appl. Pharmacol. 68, 1983, 218.
Dörffer, U., "Anorexia Hydrargyra. Kasuistik aus der Praxis." Monatschr. Kinderheilk. 137, 1989, 472.
Druet, P., Hirsch, F., Sapin, C., Druet, E & Bellon, B., "Immune dysregulation and autoimmunity induced by toxic agents." Transpl. Proc. 14, 1982, 482-484.
Eggleston, D.W., "Effect of dental amalgam and nickel alloys on T-lymphocytes: preliminary report." J. Prosth. Dent. 51, 1984, 617-623.
Eide, I., and Syversen, T.L.M., "Uptake of elemental mercury and activity of catalase in rat, hamster, guinea-pig, normal and acatalasemic mice." Acta Pharmacol. Toxicol. 51, 1982, 371-376.
Engqvist A., Colmsjö A., Skare I., "Speciation of mercury excreted in feces from individuals with amalgam fillings." Arch. Envir. Hlth. 53, 1998, 205-213
Ferracane J.L., Adey J.D., Nakajima H. & Okabe T., "Mercury vaporization from amalgams with varied alloy compositions." J. Dent. Res. 74, 1995, 1414-17
Fleischmann, P., "Zur Frage der Gefährlichkeit kleinster Quecksilbermengen." Zeitschr. angew. Chem. 41, 1928, 66-70.
Frykholm, K.O., "Mercury from dental amalgam. Its toxic and allergic effects and some comments on occupational hygiene." Acta Odont. Scand. 15, suppl. 22, 1957, 1-108.
Fredin B., "Studies on the mercury release from dental amalgam fillings." Swed. J. Biol. Med. 3, 1988, 8-15
Gädeke, R. & Heuver, E., "Intrafamiliäre, subakute Quecksilberver giftung bei Kindern." Med. Welt 34, 1968, 1768-1771.
Gädeke, R., "Ueber eine bisher nicht beachtete Möglichkeit chronischer Quecksilberschäden." Arch. Kinderheilk. 174, 1966, 107.
Hahn, L.J., Kloiber, R., Vimy, M.J., Takahashi, Y., and Lorscheider, F.L., "Dental 'silver' tooth fillings: a source of mercury exposure revealed by whole-body image scan and tissue analysis." FASEB J. 3, 1989, 2641-2646.
Haley B.E., "Studies on toxicant effects of mercury, avital teeth and cavitational material." Int Acad Oral Med Toxicol (IAOMT) Ann Scientific Symposium, Toronto sept 1997
Halling A & Bengtsson C., "Dental status of of Swedish middle-aged women as found in a population study in Göteborg, Sweden." Swed Dent. J. 5, 1981, 1-7
Hanson M. & Pleva J., "The dental amalgam issue. A review." Experientia 47, 1991, 9-22
Harndt, E., "Ergebnisse klinischer Untersuchungen zur Lösung der Amalgam-Quecksilberfrage." Dtsch. Zahnärztl. Wochenschr. 33, 1930, 564-575.
Hultman P., Johansson U., Turley S.J., Lindh U., Enestrom S., Pollard K.M., "Adverse immunological effects and autoimmunity induced by dental amalgam and alloy in mice." FASEB J. 8, 1994, 1183-1190
Hursh J.B., Clarkson T.W., Miles E.F., Goldsmith L.A., "Percutaneous absorption of mercury vapor by man." Arch. Envir. Hlth. 44, 1989, 120-127
Hyams, B.L., and Ballon, H.C., "Dissimilar metals in the mouth as a possible cause of otherwise unexplainable symptoms." Can. Med. Ass. J. nov. 1933, 488-491.
Citera
2009-10-20, 01:22
  #177
Medlem
BlizzardKings avatar
Citat:
Ingalls, T.H., "Triggers for multiple sclerosis." Lancet II, 1986, 160.
Kantarjian, A.D., "A syndrome clinically resembling amyotrophic lateral sclerosis following chronic mercurialism." Neurol. 11, 1961, 639-644.
Kussmaul, A., Untersuchungen über den constitutionellen Mercurialismus und sein Verhältniss zur constitutionellen Syphilis, Würzburg, 1861
Lain, E., and Caughron, G.S., "Electrogalvanic phenomena of the oral cavity caused by dissimilar metallic restorations." J. Am. Dent. Ass. 23, 1936, 1641-1652.
Leys, D., "A review of infantile acrodynia (Pink Disease)." Arch. Dis. Childh. 25, 1950, 302-310
Marek, M. & Hochman R.F., "A simulated crevice corrosion experiment for pH and solution chemistry determinations." Corrosion 30, 1974, 208-210.
Meeuwissen, R., Van Elteren, P., Eschen, S., and Mulder, J., "Durability of amalgam restorations in premolars and molars in Dutch servicemen." Commun. Dent. Hlth. 2, 1985, 293-302.
Mocke, W., "Untersuchungen durch neutronenaktivierung ber den diffundierten Elementgehalt von Zähnen mit Amalgamfullungen." Dtsch. Zahnärztl. Zeitschr. 26, 1971, 657-664.
Moeschlin, S., Klinik und Therapie der Vergiftungen, 6 Ed., G. Thieme Verl., 1980.
Oettingen, W.F. von., Poisoning. A Guide to Clinical Diagnosis and Treatment. Saunder Co., 1958.
Patterson J.E., Weissberg B.G., Dennison P.J., "Mercury in human breath from dental amalgams." Bull. Env. Contam. Toxicol. 34, 1985, 459-68
Pelletier, L., Pasquier, R., Hirsch, F., Sapin, C., and Druet, P., "In vivo self-reactivity of mononuclear cells to T cells and macrophages exposed to HgCl2." Eur. J. Immunol. 15, 1985, 460-465.
Pendergrass J.C., Haley B.E., Vimy M.J., Winfield S.A., Lorscheider F.L., "Mercury vapor inhalation inhibits binding of GTP to tubulin in rat brain: Similarity to a molecular lesion in Alzheimer diseased brain." Neurotoxicol. 18, 1997, 315-324
Pleva, J., "Mercury poisoning from dental amalgam." J. Orthomol. Psychiat. 12, 1983, 184-193.
Pleva, J., "Corrosion and mercury release from dental amalgam." J. Orthomol. Med. 4, 1989, 141-158
Poulsson, E., Lehrbuch der Pharmakologie, 6 Ed. 1922; 16 ed. 1949
Provoust-Danon A., Abadie A., Sapin C., Bazin H., Druet P., "Induction of IgE synthesis and potentiation of anti-ovalbumin IgE antibody response by HgCl2 in the rat." J. Immunol. 126, 1981, 699-702
Rabenstein, D.L. & Isab, A.A., A proton nuclear magnetic resonance study of the interaction of mercury with intact human erythrocytes. Biochim. Biophys. Acta 721, 1982, 374-384.
Radics, J., Schwander, H. & Gasser, F., "Die kristallinen Komponenten der Silberamalgam - Untersuchungen mit der elektronischen Rontgen-mikrosonde." Zahnärztl. Welt/Reform 79, 1970, 1031-1036.
Rahola, T., Hattula, T., Korolainen, A. & Miettinen, J.K., "Elimination of free and protein-bound ionic mercury (203Hg2+) in man." Ann. Clin. Res. 5, 1973, 214-219.
Risse G.B., "Calomel and the American medical sects during the nineteenth century." Mayo Clin. Proc. 48, 1973, 57-64
Robinson, C.J.G., Abraham, A.A., and Balazs, T., "Induction of anti-nuclear antibodies by mercuric chloride in mice." Clin. Exp. Immunol. 58, 1984, 300-306.
Ross, W. D., Gechman, A.S., Sholiton, M.C. & Paul, H. S., "Need for alertness to neuropsychiatric manifestations of inorganic mercury poisoning." Comprehensive Psychiatry 18, 1977, 595-598.
Rossi A., Manzo L., Orrenius S., Vahter M., Nicotera P., "Modifications of cell signalling in the cytotoxicity of metals." Pharmacol. Toxicol. 68, 1991, 424-9
Rost, A., "Amalgamschäden." Zahnärztl. Prax. 20, 1976, 475-480.
Sapin, C., Mandet, C., Druet, E., Günther, G., and Druet, P., "Immune complex type disease induced by HgCl2: Genetic control of susceptibility." Transpl. Proc. 13, 1981, 1404-1406.
Schamberg J-F, Kolmer J.A. & Raiziss G.W., "Experimental studies of the mode of absorption of mercury when applied by inunction." JAMA 70, 1918, 142-5
Schneider, V., "Untersuchungen zur Quecksilberabgabe aus Silberamalgam-Füllungen mit Hilfe flammenloser Atomabsorption." Dtsch. zahnärztl. Z. 32, 1977, 475-476.
Schulz, H., Wirkung und Anwendung der unorganischen Arzneistoffe. G. Thieme Verl., Leipzig, 1907.
Schwarzkopf H., Zahnärztliche Materialen und Krebs. Erfahrungsheilkunde heft 10, 1959, 489-93
Sellars W.A., Sellars R.Jr., Liang L. & Hefley J.D., "Methyl mercury in dental amalgams in the human mouth." J. Nutr. Envir. Med. 6, 1996, 33-36
Smith, D.L. Jr., "Mental effects of mercury poisoning." South. Med. J. 71, 1978, 904-905.
Spitz, R.A & Wolf, K.M., cited in Leys, D., 1950
Steffensen, K., "Om kronisk kvicksölvforgiftning foraarsaget af tandplomber." Ugeskr. Laeg. 96, 1934, 855-858.
Stock, A., "Die Gefährlichkeit des Quecksilberdampfes." Zeitschr. angew. Chem. 39, 1926a, 461-466.
Stock, A., "Die Gefährlichkeit des Quecksilberdampfes und der Amalgame." Med. Klin. 22, 1926b, 1250-1252.
Stock, A. & Heller, R., "Die Bestimmung kleiner Quecksilbermengen." Zeitschr. angew. Chem. 39, 1926c, 466-468.
Stock, A., "Die Gefährlichkeit des Quecksilbers und der Amalgam-Zahnfüllungen." Zeitschr. angew. Chem. 41, 1928, 663-672.
Stock, A., & Cucuel, F., "Der Quecksilbergehalt der menschlichen Ausscheidungen und des menschlichen Blutes." Z. angew. Chem. 47, 1934, 641-647.
Stock, A., "Die chronische Quecksilber- und Amalgamvergiftung." Arch Gewerbepathol. 7, 1936, 388-413.
Storlazzi, E.D., and Elkins, H.B., "The significance of urinary mercury. I. Occupational mercury exposure. II. Mercury absorption from mercury-bearing dental fillings and antiseptics." J. Industr. Hyg. Toxicol. 23, 1941, 459-465.
Struntz, H. (Ed.), Verrat an deiner Gesundheit. Albert Amann Verl., München, 1956.
Svare, C.W., Peterson, L.C., Reinhardt, J.W., Boyer, D.B., Frank, C.W., Gay, D.D., & Cox, R.D., "The effect of dental amalgams on mercury levels in expired air." J. Dent. Res. 60, 1981, 1668-1671.
Talbot E.S., "The chemistry and physiological action of mercury as used in amalgam fillings." Ohio State J. Dent. Sci II, 1882, 1-12;
Taskinen, H., Kinnunen, E., and Riihimäki, V., "A possible case of mercury-related toxicity resulting from the grinding of old amalgam restorations." Scand J. Work Envir. Health 15, 1989, 302-304.
Till T., "Über Metall-Verträglichkeits-Erfahrungen." Die Heilkunst vol 97 no 7, 1984, 312-4
Till, T. & Maly, K., "Zum Nachweis der Lyse von Hg aus Silber- Amalgam von Zahnfüllungen." Der Praktische Arzt, 1978: sept. 1042- 1056.
Tompsett, S.L. & Smith, D.C., "Mercury in biological materials." J. Clin. Pathol. 12, 1959, 219-221.
Trachtenberg, I.M., "Chronic effects of Mercury on Organisms." Transl. from Russian. U.S. Dept. of Health, Education and Welfare DHEW Publ. 74-473, 1974.
Vimy, M.J. and Lorscheider, F.L., "Intra-oral mercury released from dental amalgam." J. Dent. Res. 64, 1985, 1069-1071.
Vimy, M.J. and Lorscheider, F.L., "Serial measurements of intra-oral air mercury: Estimation of daily dose from dental amalgam." J. Dent. Res. 64, 1985, 1072-1075.
Viola, P.L. & Cassano, G.B., "The effect of chlorine on mercury vapor intoxication. Autoradiographic study." Med. Lavoro 59, 1968, 437-444.
Wakai, E., "Potential difference between various kinds of metals applied in oral cavity and their physiologic effects." J. Amer. Dent. Ass. 23, 1936, 1000-1006.
Walls, A.W.G., Wallwork, M.A., Holland, I.S., and Murray, J.J., "The longevity of occlusal amalgam restorations in first permanent molars of child patients." Br. Dent. J. 158, 1985, 133-136.
Warkany, J., "Acrodynia and mercury." J. Pediatr. 42, 1953, 365.
Warkany, J., "Acrodynia - Postmortem of a disease." Amer. J. Dis. Child. 112, 1966, 147-156
Wesselhaeft, W.P., A few suggestions about mercurial fillings for teeth. Proceed. Int. Hannemann. Ass. 16, 1896, 200-209.
Westcott A., "Report of the Onondaga County Medical Society on 'Mineral Paste'." The American Journal of Dental Science IV no3, 1844, 175-193.
Wranglén, G. & Berendson, J., "Elektrokemiska synpunkter på korrosionsprocesser i munhålan med särskild hänsyn till amalgamfyllningar." Korrosion och Metallskydd no 31, Royal Inst. of Technology, Stockholm, 1983.
Zamm, A.V., "Candida albicans therapy. Is there ever an end to it? Dental mercury removal: an effective adjunct." J. Orthomol. Med. 1, 1986, 261-266.
Zangger, H., "Erfahrungen über Quecksilbervergiftungen." Arch. Gewerbepathol. 1, 1930, 539-560.
Du kan ju försöka motbevisa dom om du kan.
Citera
2009-10-20, 01:32
  #178
Medlem
klybans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bellen
Ber om ursäkt, missade din fråga i villervallan.

Kronisk-beständig, obotlig

Så nej, man tillfrisknar inte från kroniska sjukdomar. Däremot kan man bli besvärsfri.
Mycket medveten vad det betyder.
Men det du säger att det inte finns en enda sjukdom som klassades som en gång klassats som kronisk, som nu idag är botad?


Citat:
Ursprungligen postat av Heller78
Det finns säkert bra exempel. Ett relativt nyligen påkommet sådant är nog magsår. Man trodde det var en kronisk sjukdom, den behandlades länge med terapi och syrahämmandemedel. Sen kom några aussies på att allt som behövdes var lite antibiotika och problemet var åtgärdat (för det mesta.)
Med den meningen så kan man säga att, så länge man inte kan bota den så är den KRONISK(obotlig), men så fort man lyckas forska/testa fram ett botemedel, så trodde man bara den var kronisk.
Är detta rätt uppfattat?
Citera
2009-10-20, 01:43
  #179
Medlem
klybans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Heller78
När det gäller rådande debatt tycker jag att att den är allt annat än retorisk. Det handlar om var vetenskapen står. BlizzardKing återger inte alls rådande vetenskaplig konsensus men blandar korten och använder undermåliga källor. Sen har Shrewish påtalat en del missuppfattningar gällande könsperspektiv och vård. Det är viktigt att folk inte lever i villfarelse.
Och visst är den nu av retorisk.

Sen för att bara skrapa på ytan utan röra vid ämnet.
En gång hånade man dom så påstod att jorden var rund.

Sen med kön och hur de bemöts, ser jag det på 2 sätt.
Antingen är kvinnor ena jävla gnäll kärringar som bara springer och visar upp sina inbillade sjukdomar.
Eller så ligger det nått i det hela.
Citera
2009-10-20, 11:12
  #180
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av klyban
Mycket medveten vad det betyder.
Men det du säger att det inte finns en enda sjukdom som klassades som en gång klassats som kronisk, som nu idag är botad?

Nej det sa jag inte alls, jag svarade på frågan om man tillfrisknar från kroniska sjukdomar.



Citat:
Ursprungligen postat av klyban
Med den meningen så kan man säga att, så länge man inte kan bota den så är den KRONISK(obotlig), men så fort man lyckas forska/testa fram ett botemedel, så trodde man bara den var kronisk.
Är detta rätt uppfattat?

Kanske retorik igen men..

Man trodde inte den var kronisk, den var det tills man hittade ett botemedel.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in