Fractional reserve banking – så fungerar det

Jag vidhåller att demografiska faktorer är en viktig förklaring till det du beskriver. Samtidigt har man gått från inställningen att pensioner bör betalas direkt genom statsbudget till att tro att det är begåvat att faktiskt spara ihop resurser innan man förbrukar dem. Att stater och andra pensionssparare har blivit mindre spekulativa i strategiska frågor (vilket du borde gilla) har alltså lett till det du nu kritiserar.

Det du nu kritiserar är ränta och vinstdelning. Menar du med din betoning av "real ekonomi" att inga pengar skall kunna omfördelas mellan olika branscher eller mellan olika företag i samma bransch? Det är så man skapar zombieföretag och byråkratiska kolosser av televerkstyp.

Ja, visst är det fascinerande att folk ännu inte har lärt sig att man inte kan skap trygghet genom att bestämma att allt skall gå stabilt och förutsägbart till! Tänk om politiker kunde ta mer hänsyn till människans natur.

Du tror inte att plantänkandet och den vansinniga regleringsivern som började under kriget och kulminerade i början av 70-talet kan ha bidragit till inflation och stagnation?

Naiv tro på framkommenderad falsk trygghet tycker jag framstår som en mer rimlig förklaring.

Det som gör att det inte växer i evighet är att investeringar görs i ett oräkneligt antal olika projekt, en del mer genomtänkta än andra. Någon kan ha missbedömt marknaden, någon kan ha haft dålig timing. Gamla strukturer måste försvinna när ekonomin utvecklas. Det är nästan alltid kris i någon bransch; under den senaste högkonjunkturen var tidningar och skogsföretag kroniskt olönsamma.

Detta leder med nödvändighet till att en del av de utlovade räntorna och förväntade utdelningarna inte kan betalas. Sådan är kapitalismen, sådant är det (förhållandevis) liberala samhället. Därför behöver inte penningmängden växa i all evighet, även om en stor del av betalningsmedlen är räntebärande.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Personkongruens#Svenskan

Fast du måste väl medge att centralbankspenninghanteringen kostar?

Nja, jag skulle nog säga att det är snudd på omöjligt att missförstå. Det är ganska så tydligt. Och för att det inte ska gå att missförstå så repeterar man sig i nästa mening. Citatet bifogat ånyo med min första markering i bold och markering nr 2 i italic.


Följande är väldigt tydligt vad gäller fractional reserve banking:
* en fraction av inlåning (deposits) behålls som en reserv.
* det av inlåningen som inte sparas som reserv lånas ut.

Detta är huvudprincipen för fractional reserve banking (vilket trådens rubrik indikerar att den handlar om).

Man kan naturligtvis diskutera andra principer för banking, men man kanske skall vara klar över att det då inte handlar om fractional reserve banking.

Jag har inget större problem med Sölffmynts beskrivning av hur det går till i Sverige. (Även om min minnesbild av Basel II och övergångsreglerna inte är den tydligaste). Men eftersom en fraction av inlåningen inte sparas som reserv så uppfyller det inte kraven på fractional reserve banking. Fractional reserve banking tillämpas inte i Sverige. Föga okontroversiellt antar jag.



Ja. Utlåningen matchar (i alla fall grovt) inlåningen. (Där inlåningen inkluderar olika former av inlåning, såväl som från andra banker som från en Centrlabank). Dvs en utlånad krona matchas av en inlånad krona under normala omständigheter.

Och det anknyter till en annan fråga som diskuterats.
Om jag sätter in 10KSEK på banken och dom lånar ut X KSEK av dessa till Herr A, (där storleken på X beror på banking system och dess utlåningsregler), då kommer jag att anse att jag har 10 KSEK i monetära tillgångar på banken (och det gäller likaväl skattemyndigheterna). Vidare kommer Herr A att anse att han förfogar över X KSEK. Därmed har det skett en ökning i penningmängd med X KSEK, och den skedde i samma ögonblick som banken lånade ut dessa.
(Dock är det naturligtvis så att det alltid går att besluta (av vederbörlig makt) att insatta medel på en bank inte är pengar och att det inte skall räknas med i penningmängden).
Kanske också okontroversiellt, men jag har sett att frågan diskuterats.

Det är inte (enbart) rättshaverism som får mig att reagera mot uttrycket. Många verkar tro att FRB betyder att banker har någon sorts mycket exklusivt privilegium som innebär att de kan täcka förluster eller betala skatt genom att låta sedelpressarna rullla. Även om en banks skulder ofta betraktas som betalningsmedel, så är de inte giltiga betalningsmedel, och en bank kan inte dela ut nytryckta pengar till sina aktieägare.

I själva verket innebär ju "penningskapandet" hos en bank att banken tar på sig lika stora skulder som den lånar ut. Det är vi ju ense om. Om det är att skapa pengar, så har jag skapat pengar när jag köpt en bok mot faktura hos Adlibris. Jag har ju fått boken utan att betala någonting!

Jag har svårt att tro att ett statligt banksystem inte skulle bli hårt politiserat. Vi har sett nyligen hur svårt det var att politisera de allmänna pensionsfonderna.

Gromph: För att kunna ge ett bra svar på ditt senaste inlägg skulle jag behöva få en fråga fullständigt ärligt besvarad: Förstår du hur en balansräkning är uppbyggd?

I USA fanns (finns?) krav på hur mycket reserver bankerna måste ha i sedlar eller placerade hos Fed utan ränta. Först i höstas övergick de till en europeisk modell och betalar ränta på reserver (vet inte om detta enbart gäller "excess reserves").

http://en.wikipedia.org/wiki/Reserve_requirement

Staten kan inte både ha kört systemet och inte ha kört systemet samtidigt. Du måste bestämma dig.

Sanningen är väl att statens roll har hittills definitivt inte varit hedervärd, den har agerat hjälpgumma åt det privata banksystemet som tvångsaccelererar framåt utan fungerande bromsar.

Men i modern tid har vi aldrig låtit staten själv köra systemet. Jag tror det skulle bli bra. Marknadsekonomi med statligt banksystem är faktiskt den ursprungliga amerikanska drömmens system.

Haha - det var som tusan, lyckades inte en gammal Toya till slut spräcka gåtan med hr Nilssons Listor, något som gäckat intellektuella i månader, ja år.

Det är inte mitt fel att du får olika resultat i dina balansräkningar. Jag visste inte ens att Olle eller Kalle var dina kunder. Jag lånade bara till en Toyota Camry av "banken", och körde därifrån.

Hur kunde din inlåning öka med 8k ? Varifrån kommer de pengarna?

Jag skall nu göra en femdagarsresa till oländiga trakter i landet (inte med Toyan dock). Tillgången till dator och internet är osäker.

Återkommer nästa vecka.

PS - du får väl fråga Slupen eller Sölffmynt hur du skall göra med balansräknandet.

Jag antar i nedanstående inlägg att du vet hur balansräkningen fungar.

Notera att det i din kursivering står funds received from demand deposits, alltså medel erhållna från transaktionskonton.

Inlåningen och de medel som erhålls när någon gör en kontantinsättning på banken hamnar på var sin sida av balansräkningen. Inlåningen hittar man på skuldsidan, medan kontanterna räknas som bankens egendom på tillgångssidan. Det måste bli så, eftersom inlåning är utlåning till banken.

I USA och många andra länder har man något som kallas för kassakrav. Det innebär att en bank som tar emot inlåning måste deponera kontanter hos centralbanken eller förvara kontanter på något särskilt sätt. Sveriges riksbank sedan avregleringen på 1980-talet inte ställt något sådant krav för svenska banker. Möjligheten att återinföra ett kassakrav om högst 15 % finns i alla fall kvar genom 6 kap. 6 § riksbankslagen. I USA gäller kassakravet bara för transaktionskonton (alltså inte för sparkonton), och kravet är lägre än 10 % för inlåningen upp till 44,4 miljoner dollar.

Fractional-reserve banking, i den betydelse det kritiserats av främst Murray Rothbard och hans anhängare, innebär att banken förvarar mindre pengar kontant än den har sådana skulder som i teorin skulle kunna inkrävas samtidigt. Det är frågan om huruvida detta är principiellt fel, och inte det att banker skapar skulder som kan användas som betalningsmedel genom att skuldsätta sig, som har diskuterats i lärda verk av mer intellektuella anhängare till den österrikiska skolan.

Om det är så att bankerna inte har minst lika mycket likvida medel som de har inlåning på privatkonton och företagskonton, så är det FRB som tillämpas i Sverige. Jag vet ärligt talat inte exakt hur det är med den saken, men jag har svårt att tro att just det är något problem.

Att kreditexpansion sker genom banksystemet är egentligen inte relevant för diskussionen. Kreditexpansion kan utan några som helst problem ske i ett system med full-reserve banking; den flyttar bara från M1 till M2. Det här är tydligen oerhört svårt att förstå.

Sölffmynt;

Tack för svar, jag har snabbläst men kan inte svara nu, skall ut och resa. Återkommer nästa vecka.

/ H

Visst, inte en aaaaning:

Det kallas krediter. Köpet skedde med vetskap om att du öppnade konto hos banken.

Hoppas du inte omkommer på resan.

Kanske. Nutida besparade och investerade pengar är framtidens avkastning. De valde att spara istället för att konsumera. Det är en bra sak.


Det är därför det blir så destruktivt när centralbanker ger ut i princip gratis pengar och sedan sänker vad som krävs ha i reserver. Man skapar kreditbubblor.


Jag tycker inte det är okej överhuvudtaget att en bank får backa lån med annat än pengar.


Den har gjort det om och om igen, men stater har gått in för att driva bort dessa banker.


Jag går tillbaka på mitt påstående, det skedde i varje fall under Marx livstid. Har inte någon egentlig kunskap om ekonomiska teoriers historia, ber om ursäkt.

Vet dock inte vart Marx skrev om konjukturcykeln.