Såhär till julen har jag köpt
Vågorna av Virginia Woolf och
Avgrund av Dorothea Tanning åt min syster medan jag köpt
I väntan på barbarerna av Coetzee,
Kosmokomik av Calvino och
Dödens nycker av Saramago åt mig själv.
Har höga förväntningar på Saramago efter att ha läst
Blindheten av honom och efter att ha läst vad
Dödens nycker handlar om - tycker det är en väldigt originell historia (från Adlibris):
Citat:
I sin nya roman berättar 1998 års nobelpristagare, portugisen José Saramago, om hur döden en dag bestämmer sig för att gå i strejk. "Dödens nyckfullhet" är en stillsamt ironisk, lekfull betraktelse över livets komplexitet och över dess förutsättning: Döden.
Inledningsmeningen i José Saramagos nya roman lyder: "Dagen därpå var det ingen som dog." Döden har helt enkelt slutat att döda i det lilla landet utan namn, vilket till en början gör människor euforiska. Men glädjen går snabbt över, för även om de inte dör så blir de inte mindre sjuka eller åldersstigna för det. Kaos och desperation inträder, och efter ett år inser Döden att det är dags att börja jobba igen. Men istället för att slå till oanmäld tänker hon nu förvarna sina offer genom att skicka dem ett violett brev en vecka innan hon kommer för att hämta dem.
Så inträffar det otänkbara att ett av breven kommer i retur ...
Att det blev
Kosmokomik av Calvino beror på att jag läst hans essä
Cybernetik och spöken vilken fick mig att vilja läsa mer av honom och att tre-i-ett pocketversionen av
Den tudelade viskonten,
Klätterbaronen och
Den obefintlige riddaren var slut.
I väntan på barbarerna har jag blivit tipsad om och vet inte mycket om den så den ska bli roligt att hugga tänderna i den.