Vilken film såg du senast?

Såg den legendariska Zardoz ifrån 1974 med Sir Sean Connery. Det sägs att Connery tog gigget för att han hade svårt att få roller efter Bond-filmerna och var desperat; men det är skitsamma även om det stämmer, han tog en jävla chansning och skapade historia. Filmen är uppenbart mest känd för Connery i nån himla manlig string-kalsong, men det är irrelevant. Historien är fascinerande, en framtida dystopi där jorden är ödelagt ifrån ett vad jag antar är kärnvapenkrig, med ett gäng överlevare som skyddat sig själva inom ett 'force-field' som härstammar av samhällseliten av vetenskapsmän osv, som nu har teknologin att leva för alltid. Men de har samtidigt förlorat all livskraft och virilitet (ja, männen kan de-facto inte få erektion längre). Världen är indelad i två kaster, The Brutes, och The Immortals, som tidigare nämnts, de odödliga är feministiskt-liberala män och kvinnor rädda för döden och som tjatar om argument hit och dit. Brutalerna är män som lever i ödemarken utanför kraftfältet, som slåss för existens, förmedlar en känsla att transcendera den egna metafysiska sinnesvärlden, att kämpa, att inte känna rädsla, att vara manlig, att vara biologiskt definierad och att inte vara rädd för döden — d.v.s alla de egenskaper som underkuvats i vårt moderna samhälle och hos de odödliga. Genialiskt.

Rakt igenom briljant film, framför allt profetiskt på många sätt. Rolig också, inte bara pga kostymerna, utan kommentarerna är också legendariska. "The Penis is evil! The Penis shoots Seeds, and makes new Life to poison the Earth with a plague of men, as once it was. But the Gun shoots Death and purifies the Earth of the filth of Brutals". En politisk läxa för 2020-talet. Konstigt att den ses som en kalkon-film och ett skämt, när det är en explicit träffsäker politisk satir, mycket mer träffande när det kommer till det vänsterliberala psykologisk-emotionella psyket än typ Idiocracy.

Var på bio igår. Valet stod mellan Joker: Folie à Deux o Lee, polaren ville se Joker men då en annan polare till oss hade sagt till mig att Jokern hade musik inslag av musikal typ så blev det Lee.

Lee
En film som handlar om Lee Miller en före detta modell som blir fotograf som blir krigsfotograf under andra världskriget.
Filmen har en 7a i betyg på IMDb o jag kan oxå ge den 6,5 i betyg.
Bra skådespelare rakt av.

Det jag inte gillade är att jag skulle velat veta mer om hennes historia. Tycker något som saknas är vad som hände när hon kom hem. I hennes relation med mannen o sonen.

Ja, det är i Marnie den scenen är. Vet inte hur många Hitchcock-filmer hon är med i. Det är ju denna och The Birds iaf.

Den här scenen.
https://m.youtube.com/watch?v=PRCS3b...BkYW5jZQ%3D%3D

Minns inte vem skådespelerskan är men ZweiLife vet säkert om hon är judinna eller ej.
:-p

Det är Liliana Komorowska. Men hakkors i taket --- jag vet inte om hon är judinna eller ej!

Vilken konstig Scannerscen. Ser ut som om den skulle passa bättre i Fraternity Party III eller The Hangover IV. Jag håller mig nog till originalet, Scanners, en bra och missförstådd film av JUDEN David Cronenberg

*SPOILER*

Väldigt mycket i Scanners 3 är sådär 80-tals whacky.
Det finns andra knäppa scener i den där hon får fåglar att explodera och en man att döda sig själv genom att hoppa ifrån trampolin ner i en swimming-pool utan vatten.
Längesen jag såg den senast nu och blir sugen på att plocka fram och se om den.
Är även sugen på att skaffa den på nåt bättre än DVDn jag har.

Tredje filmen har jag Faktiskt inte sett så den blir det nog någon gång. Jag har sett Scanner Cop, men är inte helt hundra om den tillhör samma "Universum".

Idag fann jag mig inlåst med 10 öl och en flaska champagne och en härlig kväll för mig själv, jag startade klockan 18:00 och under den tiden har det blivit Två filmer.

Första filmen blev Candyman 1992 - En film jag sett tidigare, kanske 10 år sedan. Kände att det var dags att se om den. Den är... ungefär så bra som jag mindes den. Gillar temat med "urban myths" även om jag förstår att Filmen skiljer sig en del från Clive Barkers berättelse som jag inte läst. Snyggt filmad är den och den gråa, deprimerande känslan som ligger över Chicagos "projects" är rätt Härlig. Gillar även den tidiga 90-tals känslan med gängen osv. Själva filmen handlar om en tjej som ska skriva en master på universitet och väljer urbana myter och speciellt "Candyman", en son till en slav som sägs ha dödats den senare delen av 1800-talet och vars ande lever kvar i området och dödar folk. Tjejen blir besatt av legenden och saker går snett. Ger den 6.5/10.


Andra filmen blev Carrie 1976 (planerade inte att fortsätta på det telekinetiska temat men blev sugen på att se filmen). Har läst novellen men det var säkert 15+ år sedan men minns att jag Sympatiserade med Carrie. Har sett filmen också men även det var länge sedan. Det är fortfarande en bra och stark film, tänkte inte på att det var Brian De Palma film - Scarface är liksom det jag tänker när jag hör namnet.

Carrie är som vi alla vet en tjej som har Krafter, telekinetiska sådana. Första delen av filmen är typ som ett drama där man ser Carrie mobbas men den bygger snyggt upp till finalen där allt går åt helvete, älskar när Carrie stänger dörrarna och byter ljuset till rött (kunde varit mer gore och död av mobbarna). Minns inte som sagt exakt hur trogen filmen är novellen, minns att det hände fler saker i novellen och kaoset spred sig mer än vad som visas i filmen? Men bra film i vilket fall, ger den 7/10.

Léon: Director's Cut (1994).

Léon är en kriminalfilm av den franska filmregissören Luc Besson. Filmen kan ses som en andlig uppföljare till Luc Bessons tidigare film om den kvinnliga lönnmördaren Nikita (1990). Filmen handlar om den ensamme italienska lönnmördaren Léon som av en slump en dag räddar den föräldralösa flickan Mathilda. Han blir hennes mentor och lär henne om livet som yrkesmördare i New York. Filmen har hämtat mycket inspiration från de båda filmerna Lolita (1962) och Nikita (1990). Léon är en av det absolut bästa filmerna i sin genre och om slutet varit ännu bättre hade filmen fått högsta betyg.


Betyg: 9/10.

Det är en mycket bra film.

Tycker du också att... Utöver det, vad var det du inte tyckte nådde ända fram med slutet?

Men om det är så du tycker så har du ingen smak ändå.
Dessutom så verkar du inte förstå att filmindustrin är just det - en industri.
Det innebär att investeringen behöver resultera i ett mervärde.
Att då istället sabotera för sig själv, genom att lägga in dumma, helt omöjliga att förstå, slutvarianter som bara frustrerar publiken, det är sådant som minskar detta Mervärde förstår du.

Om man själv betalar kan man vara precis hur avantgardisk som helst, men inte om det är andra pengar man leker med.
Dessutom är ju slutet dåligt.
Det finns inget som är trovärdigt att bara hoppa in i en bil och ... åka iväg, utan plan utan mål, utan ens en kappsäck, för att "leta efter en ... "Mördare."

Det är, och du verkar alltså inte förstå detta, sådant man gör när alla ens ideér tagit slut, och man är fast i en extremt tight tidspress, som bara Måste ta slut vid ett visst datum. Och om man inte kommer på något, då gör man inte det.
DÅ får slutet bli vad det blir. Som tex här.

Jag har skrivit det förr och jag gör det igen. Dvs om det inte hade varit för det slutet hade detta varit en av vårt nya Milleniums bästa filmer.
Men det går inte att dela ut ett så högt omdöme med ett så löjligt slut.
Allt annat i filmen är Perfekt - och det kan inte bli bättre än Perfekt, eller hur.
Bortsett fån slutet. Som är raka motsatsen till perfekt.

Att du dessutom Gillar det, det säger ju otroligt mycket om dig.
Nej, inget smickrande om du nu går och inbillar dig det.
Utan att du förmodligen är en tam Orangutang som precis lärt dig läsa och skriva.
Men, bara lugn nu, och gå och hämta dig en sån där rund apelsin som du kan stoppa in i munnen, och dölja med din långa Orangutang-överläpp.

"White Mischief" - (1987)
https://www.imdb.com/title/tt0094317/

Clarance Dance, Hugh Grant, Murray Head, m.fl...

---

Långt inne i Kenyas frodiga och bördiga dalar fanns det en slags överklass-oas för brittisk aristokrati i förskingringen, kallas "Happy Valley Society" under de koloniala perioden.
Där levde de i högsta välmåga, och led stort av rikedomen tristess och dekadensens obegränsade, ohämmade tillvaro.

De skulle emellertid bli föremål för skriverier.i internationell press pga en "skandal" av rang, där en synnerligen blåblodig Casanova blev mördad.
Och det är det som filmen handlar om - samtidigt som den strävar efter att även försöka skildra deras besynnerliga lokalkultur.

Framförallt så träffas man under gemytliga förhållanden, hos varandra. Man har fester och partyn utan nyfikna skvallerkärringar som kan avslöja vad man haft för sig.
En idyll med andra ord.
Och där bor bla en mycket förmögen äldre herre, som har lyckats äkta en mycket ung kvinna, som är väldigt vacker.
Det finns väl ingen där som på allvar tror att det finna några som helst känslor inblandade där, eller ens att det händer något mera intimt dem emellan - även om hon svarar jakande på direkta frågor som sådant.
Och ... visst får man se hur han, vid tillfälle, kräver in sina extra favörer från sin lyxhustru, som hon verkar vara nödgad att ställa upp på.


Men, så en vacker afton, när ytterligare en lössläppt, dekadent och urtråkig fest är på upphällningen, så stegar det in en stilig kavaljer.
Vem kan väl han vara ... ?
Han verkar iaf vara bekant med nästan alla som det är värt att vara bekant med. Och de verkar uppfatta honom som något alldeles särskilt.

Så, vem är han egentlige?
Tydligen är han en högadlig herre, bara några få led från den skotska tronen, och dessutom något av en krigarhjälte och äventyrare - samt en gälen på fruntimmer.
Och särskilt kvinnor tycks inte kunna hålla sina ögon från honom, och händer.

Men, han har visst inga pengar ... stackarn.
Vad ska man med så fina egenskaper om man inga pengar har ...

Nåja, den där lyxhustrun som gift sig med den gamle gubben, rik som en knös, blir omedelbart föremål för krigarhjältens intresse.
Och han är inte blyg av sig - något som får henne att nästan smocka till honom.

Vi förstår nog ändå hur det hela kommer sluta, eller hur.

Gubben, rik som en Krösus, tycks initialt inte bry sig, eftersom han tydligen skrivit kontrakt med lyxhustrun, som godkänner utomäktenskapliga förbindelser - så länge det sköts snyggt och ingen vet om det.

Bara det att här är det inget som ska skötas vare sig snyggt eller tyst, iaf om krigarhjälten får bestämma.
Och han ser till att få det - bestämma.

Bla stegar han - framför alla - direkt fram till det äkta paret och förkunnat högt att han ämnar ta över lyxhustrun från och med nu, men att gubben borde fortsätta betala för henens fortsatta lyxliv, och även inkludera honom i utgifterna också.

En mycket fräck krigarhjälte med andra ord.

Så, hur ska det hela då sluta?
JA, det har ju redan blivit sagt att hela affären blev en internationell följetong, och att ond bråd död fanns med i bilden.
SÅ det kommer inte komma som någon större överraskning.

Men jag tänker ändå inte säga något mera.
Den som är intresserad får allt leta reda på filmen själv, och se den.
Jag letade i flera år själv innan jag lyckades hitta den. Kanske ni har större tur.

---

Vad ska man annars säga om filmen?
Tja, om insatserna har jag inget att invända mot, kanske bortsett från han den där som spelar Krigarhjälten. Jag har aldrig gillat honom eftersom han har ett så osympatiskt utseende.
Men han passar väl bra som arrogant karaktärsskådespelare, eftersom det är så han ser ut.

Egentligen tyckte jag inte om några av de viktigare skådespelarna.
Men samtidigt så var det meningen att de skulle spegla den tidens brittiska överklass i diasporan, så det var nog med flit.

Fotografiet är förbluffande tråkigt, med tanke på att det ändå i i Afrika handligen utspelar sig.
Det borde ha gått, tycker man, att addera lite typiskt stämningsfulla Afrika-scener, men tyvärr är det inte mycket av den varan.

---

Och, varför har de egentligen valt just den titeln?
Är det en onödigt provokativ tital bara för att dra fler tittare, eller var det något som hämtades från tidningsrubriker från den tiden kanske?
Men vadå liksom, mord händer ju överallt. Ja, inklusive hos "fint folk."
Även blåblodiga kan tänkas ha ihjäl varandra.

---

Ja, just det ja ... nu minns jag en sven.
De har ju inga rävar i Kenya, vd jag förstått.
Men brittisk överklass från den tiden krävde just underhållning som inkluderade rävar.
Dvs rävjakter.

Så, i brist på bättre lockbete, så fick de en av de anställda svarta afrikanerna att springa med en död räv släpandes i snöre efter sig.
Och efter honom kommer då hela kopplet jakthundar sättandes ... över backar och ner i dalar. Sist av allt kommer det stora uppbådet till häst, med trumpeter och röda rockar.

Som tur var så lyckades den vettskrämde löparen hinna upp i ett ensamt träd, precis i sista stund innan jakthundarna högg efter hans ben.
Stackarn, han satt där och dröp av svett av ansträngningen och skräcken och skakade som ett barn.
Åtminstone slapp han olyckan av att bli uppäten.
Och det var ju alltid något.


---

Så, vilket omdöme ska man ge en sådan här film?
Den hade ju definitivt inte kunnat göras idag, det är ju ett som är säkert.

Men det betyder knappast att det var en bra film.
Den håller verkligen inte för biografer, då handlingen knappast hade kunnat locka publik mer än de första dagarna (och då bara pga filmens titel).
Och förvänta er inte en traditionell engelsk deckare heller, även om det finns element av både mord, liksom mysterie, med.

Nej, det kan bara vara en medelfilm.
Det största värdet är väl att filmen kommer från en annan tid.

---

Betyg:

3 av 5

Bara för att DU inte "förstod" slutet betyder det inte att jag inte gjorde det. Jag tyckte slutet var klockrent och en av anledningarna till att jag gillade filmen som jag skrev.

Väldigt märkligt inlägg utav dig. Alla gillar olika. Att du verkar vilja se om samma typ av film och inte kan se det fina i olika genrer och olika slags slut mm. det får stå för dig. Att du skriver så otroligt märkligt gör att jag inte blir förvånad över att du inte förstod slutet. Hej då.