"Gray Lady Down" - (1978)
https://www.imdb.com/title/tt0077629/
Charlton Heston, David Carradine, m.fl.
---
Ubåtsfilm med kulisser och modellbyggsatser, överspelande skådespelare.
Handlar om ett stycke amerikansk atomubåt som ska visa sig på styva linan och segla uppe bland alla de andra, riktiga fartygen - när det samtidigt är både natt och världens tjocka.
Självklart kommer det en norsk lastbåt på motsatt kurs, och deras norska radar går sönder precis när det blir som mest spännande.
Ubåtskaptenen Charlton Heston anar snabbt ugglor i mossen och sätter igång ubåtens kollisionslarm, som ackompanjeras av den norska båtens motsvarighet.
Det hjälper inte så mycket, eftersom stora fartyg tydligen kör som biltjuvar på precis det avsnittet.
Och krocken är ett faktum.
Ubåten sjunker, med man och allt.
Men en lämpligt utplacerad undervattensklippa dyker plötsligt upp och och fångar in dem.
Nu är det kokta fläsket dyrt, säger Charlton Heston - med armarna i vädret och sammanbiten tordönsstämma, som om han vore självaste Moses som svar i färd med att dela Röda havet ...
Eller var det en annan film?
Jaja ... på land så kallar man iaf snabbt samman en räddningsstyrka som styr ut på öppna havet.
EN busig och militäriskt självständig uppfinnar-Jocke lyckas de få med sig med, tillsammans med hans fina lilla miniubåt - som är det Enda i hela världen som kan klara av det så farliga uppdraget.
Självklart blir det konflikt.
Och som om det inte vore nog så börjar det regna grus och stenar över ubåten, där den ligger nere på havsbotten.
I själva verket på kanten av en tvärbrant havsravin, som inte tar slut förrän många tusentals meter längre ner.
---
10 år senare, eller när det nu var, så skulle Hollywood äntligen ha förstått hur en Riktig ubåtsfilm bör göras - "Jakten på Röd Oktober" alltså.
Inte bara en spännande handling, utan en trovärdig skildring av det som gör en atomubåt till det tekniska underverk det är, och var.
Men i "Gray Lady Dawn" är det inte mycket sådant - alls - som vi får se något av.
Det där med "ubåt i djupet" det används mest som någon slags kuliss.
Det hade lika gärna kunnat ha varit en teaterpjäs faktiskt.
Lite lysande knappar här och några gråa hyllor och skåp där ... och så har vi fått en ubåt.
Det tillsammans med en vansinnigt fel-castad och Överspelande huvudskådespelare, som tror han spelar i en helt annan film - sänker faktiskt hela filmupplevelsen så mycket mer än vad ubåten skulle kunna göra.
---
Nej ...
Den var fan helt jävla kass.
Betyg:
1 av 5