Vilken film såg du senast?

Time without pity (1957) Min son ska hängas

En ung man ska hängas för mord på en yngre dam, hans far kommer på besök den sista dagen


Tydligen hinner man mycket på 24 timmar.
Trevligt med lite bilder från en bilhall år 1957, tänk en helt fabriksny Hillman Minx.
Lois Maxwell var med på ett hörn, det här var innan hon fick anställning i den engelska säkerhetstjänsten.

Men detta räcker inte för att lyfta den här pratiga, eländigt, tråkiga filmen där man verkligen inte gillade någon an karaktärerna.
2/5

The Leisure Seeker
Året var 2017
https://www.imdb.com/title/tt3741632...nm_flmg_act_11

Helen Mirror och Donald Sutherland i ett lättsamt drama.

Filmen är rätt svajig till en start. Lite små kul, men det känns som att man sett det förut och det tar ett tag innan det känns som filmen växer in i sig själv.

Handlingen blir djupare med tiden och humorn finns ständigt nära tillhands. Med två halvdana skådespelare hade det här kunnat bli en medioker historia, men Donald Sutherlands eviga flummande samt välplacerade humor och Helen Mirrors dramatiska sida kompletterar varandra väldigt bra.

På grund av skådespelarnas ålder, övergripande handlingen och några enstaka scener kan jag förstå att det här inte är en kioskvältare, men jag blev berörd och ser mycket hellre den här filmen än mycket som gjordes 2017.

Betyg?

Två äldre och två nya..

Såg en grym brulle med David Carradine och bruce Campbell, sundown - the vampire in retreat

Också Black death med Sean bean och holländskan som spelar millasandre i GoT. Ok rulle, målar upp kristna som tokfransar istället för godhetens religion, vilket jag tycker om. Sällsynt att se på vita duken.

Såg också doctor sleep (halva) och once upon a time in Hollywood. Förstnämnda sög bortom all logik. Älskar Tarantino och gjort det i årtionden, men den här nya var exceptionellt dåligt berättad och tråkig. Polanskis frus öde var intressant, men istället ändrade de historien i filmen. Äh!

Ed Wood
Året var 1994
Information: Svartvit
https://www.imdb.com/title/tt0109707/?ref_=nv_sr_srsg_0

En film för filmnördar utan att vara för "svår".

Jag tror man uppskattar den här filmen desto fler filmer man sett innan. Är man själv filmskapare till viss mån lär man uppskatta delar av filmen desto mer också.

Ed Wood är en film om en gammal regissör, men det här är inte bara om hans livsöde utan en ständig mix av olika saker. För att vara en så spretig film tycker jag dom fått ihop den på ett bra sätt.

Utan att veta något egentligen om riktiga Ed Wood gör Johnny Depp en intressant och älskvärd tolkning i mina ögon. I filmen finns det mängder av mindre och halvstora karaktärer vilket gör att filmen handlar mindre om själva Ed Wood (Johnny Depp) än vad man kan tro. Sarah Jessica Parker (Sex and the City) kan nog vara ett namn många typiska Johnny Depp/Tim Burton fans inte attraheras av. Hon dyker upp i scener lite här och där samtidigt som hon passar in. Filmen är gjord på ett sådant realistiskt och samtidigt absurt sätt att inget eller ingen känns för konstig eller normal.

Även om man inte är särskilt intresserad i en enskild delhandling av denna film är fotot, andra karaktärer, andra delhandlingar och även lite humor så framstående att dom flesta bör uppskatta något i denna film. Filmen har definitivt en unik stil, men inte riktigt det man först tänker på kring Tim Burton. Jag tror han fick göra kompromisser för att få till denna film och det fungerade mycket väl.

Svår film att betygsätta. Den var inte särskilt spännande, men ändå lite kul, lite lärorik, har sköna karaktärer, ett mycket intressant upplägg för en film baserad på realistiska händelser och är snyggt gjord. En svår film att förutse något i och Ed Wood verkar onekligen varit någon som stuckit ut i Hollywood.

Betyg?

På TV2 igårkväll gick ju "Okänd soldat".

Det är en film jag har velat se länge, men inte lyckats hitta.
Så när den plötsligt uppenbarade sig i TV-tablån ca 30 minuter före den började, så måste jag erkänna att jag blev lite glad.

Men var den då värd all förväntan?
Ja, det måste jag säga.

Framför allt var den välgjord på ett sätt som få finska filmer brukar vara. Och även om inte allt var tipptopp, så måste jag ändå mena att helhetsintrycket var mer än tillräckligt.

Det som gjorde störst intryck var stridsscenerna.
Onekligen.
Jag vet inte om de spelades in med "live-explosioner" men det var iaf det intrycket man fick som tittare.

Det upplevdes verkligen "nära," och träden föll när de blev prickade av bomber och granater. Det small alltså inte bara, utan man fick se furorna falla, och det gjorde ett mäktigt intryck.

Jord och grus regnade ner över de skådespelarna som befann sig närmast krevaderna, och det var säkert någon medhjälpare som stod där med en hink och hällde ut över dem, men det Upplevdes åtminstone som att det kom från explosionerna från bomberna.

Framryckningsscenerna var också mycket trovärdiga.
Och, som ovanstående, så var man som tittare hela tiden Med.
Filmkameran kutade bredvid gubbarna när de sprang omkring, och det blev aldrig störande eller för skakigt.
Det bara gav bättre närvaro.

Vissa av de mer känsliga scenerna var också lyckade.


Naturligtvis var det också ett fint foto.
Inte romantiskt fint, men absolut välgjort och medvetet.


Så, slutbetyg är att jag är glad att jag såg filmen till slut.
Och det gjorde absolut inget att den kom till mig som en slags överraskning.
Bara bättre då faktiskt.

Jag vet inte vilket betyg en sådan rulle kan få ...
Är det inte en sådan film som det är nära på omöjligt att betygsätta ... ?
Men ändå svårt att ge den en full pott (då det fanns några lite tråkigare bitar) men vad kan man egentligen Annars ge för betyg förutom just full pott ???

Så ...

Betyg:
5 av 5

Tyvärr var det den nerkortade internationella filmversion av Okänd Soldat som visades på Tv i går. Här i Finland visades en 3 timmar lång version på bio och det märktes att man helt klippt bort hela partier i den nerkortade version. Partier som tillför filmen en hel del. Gillar man Okänd Soldat (2017) ska man nog satsa på tv-serie versionen på 275 min för att få hela upplevelsen tror jag.

https://cdon.se/film/unknown-soldier...-disc-46239074

Black death gillade jag.

Freaks (2018)

Såg filmen på ett infall och visste ingenting om den på förhand mer än titeln och IMDb-betyget... Visade sig vara ett lyckodrag, för känslan är att det är en film man får mer ut av om man inte vet vad den handlar om. Jag kommer förmodligen ha glömt den om ett par dagar, men det var likväl ett par underhållande om än fåniga timmar. Bruce Dern är skitbra.

6/10.

Once Upon a Time... in Hollywood (2019)

Åsikterna verkar vara delade kring denna rulle. Var själv skeptisk. Gillade förvisso The Hateful Eight men har annars inte riktigt gillat någon Tarantino-film sedan Jackie Brown (även om jag börjat ändra uppfattning om Kill Bill-filmerna på senare år).

Min skepsis visade sig vara helt grundlös. En av de bästa filmerna jag sett i år, förmodligen en av de bästa jag sett flera år bakåt också. Lång, men underhållande från början till slut och jag har svårt att ens finna tydliga klagomål med filmen mer än att jag hade velat se mer av Damian Lewis som Steve McQueen.

Det blir 9/10, kanske till och med kan växa sig starkare än så med tiden. I klass med Tarantinos främsta rullar, Jackie Brown och Reservoir Dogs.

Paul Blart - Mall cop (2009). Snuten i varuhuset.

Ett köpcenter övertas av ett gäng rånare, en ensam vakt är den enda som kan stoppa rånarna.

Modern komedi, där alla skämt handlar om en överviktig vakts fysiska tillkortakommanden.
Ren och skär lyteskomik.
Tydligen är det modern humor. Jag tyckte det var förfärligt.

2-/5

Jag har sett Ed Wood.

Normalt ogillar jag biografier, men filmen om Ed Wood var ändå intressant.
Kanske för att han fått epitetet väldens sämsta regissör, men ändå var okänd i övrigt.

Det låter märkligt, men det var ett levnadsöde som, i vad mån det var sant, var värt en film.
Om en man som verkligen brann för att få göra film till varje pris, oavsett resultat.

Jag har, av nyfikenhet, sett några av hans filmer.
Vi kan väl säga att dom inte har varit bra, men inte sämst.

Notting Hill
Året var 1999
https://www.imdb.com/title/tt0125439/?ref_=nv_sr_srsg_0

Trots att denna film ständigt visats på TV och soundtracket av Ronan Keating spelades hela j***a tiden på MTV och radio när det begav sig har jag aldrig sett denna film. Nu var det dags.

En typisk romcom med Julia Roberts och Hugh Grant. Även ett antal brittiska roller som förgyller samt större amerikanska namn som syns till. Handlingen i sig är orealistisk och förutsägbar som bara den, men filmen gör rätt i att ta med något mer verkligt längre fram.

Det som sänker filmen för mig är den ojämna kemin mellan Hugh Grant och Julia Roberts. Vissa scener känns äkta. Andra blir mer krystade. Det allra värsta är dock filmens längd. Filmen hade verkligen behövt en till delhandling eller förkortats ner rejält. Nu är den över två timmar, vilket gör att mycket i andra halva filmen känns som utfyllnad. Det är nästan samma scen flera gånger om.

Humorn uppskattar jag rätt mycket i denna faktiskt. Inte världens roligaste film, men det som dyker upp passar in. Hade gärna sett lite mer av detta.

Äldre "måste" hata filmer som Transformers/Marvel, Tjejer "måste" hata actionfilmer med Stallone och killar "måste" hata romcoms. Romcoms är inte min favoritgenre, men jag ser hellre denna film än mycket jag sett i år. En helt okej film.

Betyg?

Jag har under helgen sett alla fyra filmer om Avdelning Q. Välgjorda och underhållande deckare med Nikolaj Lie Kaas & Fares Fares som radarpar. Förståeligt att biobiljetterna gått åt som smör i solsken i Danmark.