Vinyan
Den är absolut inte dålig och jag kan tänka mig att se den fler gånger. Det som tynger ner filmen lite är att den är lite seg i början och att den slutar precis när det börjar bli spännande.
Mitt minne sviktar rejält när det kommer till Vinyan. Men du borde se fler filmer av Fabrice du Welz om du inte gjort det, Calvaire och Alléluia är riktigt bra!
Harold & Maude (Hal Ashbys magnum opus från 1971)
9 av 10 kinematografer
Bara en av de bästa filmer som gjorts. Ren livsglädje. Hatet mot den när den kom......... Idag rättmätigt en kultklassiker, har sett den minst tjugo gånger.
Och den är bra mycket bättre än Alien Covenant som jag just sett. Bara en rak upprepning av gamla klyshor från de andra alien filmerna, samt lite från Blade Runner.
Bara en av de bästa filmer som gjorts. Ren livsglädje. Hatet mot den när den kom......... Idag rättmätigt en kultklassiker, har sett den minst tjugo gånger.
Och den är bra mycket bättre än Alien Covenant som jag just sett. Bara en rak upprepning av gamla klyshor från de andra alien filmerna, samt lite från Blade Runner.
Håller helt med dig. Jag blir knäckt varje gång jag ser den - har bara sett den 8-9 ggr. Så vacker och sorglig i samma andetag, och Cat Stevens musik ovanpå allt. Tårarna hänger alltid i luften. Lite samma upplever jag med hans film Being There Mr. Chance med Peter Sellers - man faller ihop till en liten hög efteråt. Briljant!
Ett antal tågresenärer rånas på nattågen, en agent kallas in.
Ett antal rån begås, alla på samma sätt. En beväpnad man kliver in i tåghytten där någon som bär med sig en större mängd pengar, detta sker alltid vid midnatt.
Någon drar i nödbromsen, och rånaren är försvunnen.
Det visar sig att rånaren finns i en packlår i bagagevagnen, och kryper dit igen, med hjälp av tåganställd som spikar igen lådan igen. Det är även han som drar i nödbromsen som ett villospår.
Lite romans/kriminslfilm, det hade nog varit bättre utan den där romansen.
Men det här var 1940, så man får väl ha lite överseende med det. 3/5 är den värd, tycker jag.
__________________
Senast redigerad av Herr.Dittling 2019-04-24 kl. 00:30.
Avengers end game. Stort Marvel fan som sett alla tidigare filmer och de flesta serierna.
Blev både nöjd men på något sätt lite antiklimax. Vette fan var vissa saker som var jätte bra andra grejer som var mindre bra. Någon enstaka cringe scen men också några riktigt starka scener .
Ska se om den i morgon . Måste nog sjunka in innan man riktigt bra greppa allt och ge ett rättvist betyg . Men än så länge 8/10 kanske växer kanske sjunker.
Primal Fear med en ung Edward Norton och Richard Gere.
Citat:
Ursprungligen postat av moviezine.se
Skyldig? Oskyldig? De här frågorna är det inte upp till Chicago-advokaten Martin Vail att bestämma. Hans jobb är att försvara, speciellt om ett fall gör så att hans namn dras upp extra mycket. När Vail hör att en utfattig pojke är anklagad för mord på en ärkebiskop så tar han sig an fallet, angelägen om medias intresse. Vad han inte vet, är att det kommer att nysta upp obehagliga saker bortom hans fattningsförmåga.
Typiskt 90-tals kriminaldrama, courtroom drama. Seg början för att byggas upp och bli intressant. Norton är en bra skådis, underskattad.
En trevlig film med Will Ferrell som har en berättarröst i huvudet och söker hjälp av en man spelad av Dustin Hoffman.
Inte jätterolig men endå underhållande, tiden då Will Ferrell medverkade i bra filmer tillskillnad från nu när han är löjligt överdriven och skrikig.
En kommunist (spelad av Bryan Canston) är en screenwriter som blir svartlistad från Hollywood pga av hans politiska åsikter.
Svårt att tycka synd om en kommunist/vänsterextremist men fel att bli inspärrad pga det.
Hade ju inte vart fel o se omvända roller o se en film om det motsatta i det politiska spektrumet i dagens samhälle, en nazist som blir blacklisted tex. Det hade dem aldrig vågat göra en film om
Det sjuka är att folk tycker det är hemskt att det var så, men bryr sig inte om folk blir blacklisted eller åsiktsförföljda från extremhögern. Hyckleri?
Baserat på verkliga händelser, är väl en sevärd rulle baserad på verkliga händelser. En aning seg ibland.
Filmatisering av bok Tio små negerpojkar.
Tio personer, okända för varandra, bjuds in till ett slott på en ö.
En efter en dör dom, vem är mördaren.
Alla de inbjudna verkar ha något osonat brott i bagaget.
Deras värd dyker aldrig upp, och dom mördas vartefter.
Men en dog inte, det var den hemlige värden som var en gammal domare, som nu ville att rättvisan skulle nå några som sluppit undan.
De sista två, en yngre man, och en yngre kvinna lyckas lura domaren genom att hon låtsas döda mannen.
Tyvärr kändes det tidigt som att dom två skulle bli ett par, de övriga gästerna var betydligt äldre.
Klassiker som det var dags att se om igen.
Egentligen vet jag inte om grundhistorien håller för en noggrannare granskning, vem ger sig iväg till ett öde slott på en ö med en inbjudan från någon dom inte känner.
Men om man tar filmen för vad den är, så är det en hyggligt spännande mordgåta. 3/5
Tim Roths debut som filmregissör är en karg och kall gestaltning av en familj i totalt mörker i sann Lars Norén-anda. Filmen kretsar kring tonåringen Tom som råkar komma på sin pappa och storasyster tillsammans under märkliga former och börjar misstänka att de har ett incestuöst förhållande. Jag ska kanske klargöra att detta inte är en film för alla, speciellt om man har svårt för realistiska skildringar utav misär i brittisk miljö med allt vad deras socialrealism går ut på. Kan man däremot ta till sig filmer som berättar mänsklig misär på ett högst trovärdigt sätt och inte viker undan med blicken så är det en rekommendation. En film jag själv sett ett antal gånger nu och återkommer till mellan varven, men ja, ingen munter historia som målas upp.
Har hos min syster och hon ville se på Netflix så vi valde denna film
En blanding av blair witch project & The Grudge.
Samtidigt så är det lite nervkittlande vissa stunder men det går på tomgång.
Har sett detta fel med en del skräckfilmer. Så denna höll inte måtet. Betyg 1/5
Filmatisering av bok Tio små negerpojkar.
Tio personer, okända för varandra, bjuds in till ett slott på en ö.
En efter en dör dom, vem är mördaren.
Alla de inbjudna verkar ha något osonat brott i bagaget.
Deras värd dyker aldrig upp, och dom mördas vartefter.
Men en dog inte, det var den hemlige värden som var en gammal domare, som nu ville att rättvisan skulle nå några som sluppit undan.
De sista två, en yngre man, och en yngre kvinna lyckas lura domaren genom att hon låtsas döda mannen.
Tyvärr kändes det tidigt som att dom två skulle bli ett par, de övriga gästerna var betydligt äldre.
Klassiker som det var dags att se om igen.
Egentligen vet jag inte om grundhistorien håller för en noggrannare granskning, vem ger sig iväg till ett öde slott på en ö med en inbjudan från någon dom inte känner.
Men om man tar filmen för vad den är, så är det en hyggligt spännande mordgåta. 3/5
En av de bättre versionerna av Tio Små Negerpojkar.
Håller helt med dig om denna film
Klassiker helt enkelt.
Kolla även upp TV-Serien Och så var de bara en är en brittisk-amerikansk miniserie från 2015,
En riktigt bra serie som är en av de bättre versionerna enligt mig
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!