Vilken film såg du senast?

Törs man se den, eller blir man bara ledsen (samt får cellskräck)? Har satt den på laddning nu i alla fall - tack! Jag visste inte att en film om händelsen redan gjorts. Personligen tycker jag att det är för tidigt, med tanke på de anhöriga.

The Favourite (2018)

Jag hade låga förväntningar på den här då jag inte gillat något från Lanthimos tidigare men jag blev positivt överraskad. Hans filmer är ju lite speciella och här kändes det faktiskt som att det passade in.

Roligt och annorlunda att se en film med nästan bara kvinnor där storyn inte känns fjantig eller tillgjord utan mänsklig. Mycket bra insats av alla inblandade skådisar, tyckte ingen stack ut som dålig.

Karaktärerna i Lanthimos filmer är ju ofta ganska udda men här kändes det relativt balanserat. Den enda som riktigt sticker ut är drottning Anne men det känns också som ett medvetet drag. Filmen är ju betydligt mer sannbaserad än vad man kanske tror till en början och Annes liv var verkligen kantat av tragedi. Det är svårt att ens sätta sig in i hur trasig man måste bli mentalt av att förlora 17(!) barn, samtliga innan två års ålder, det känns som att man kan bli galen för mindre.

Det är inte en fullpott men absolut sevärd. Både rolig och sorglig emellanåt, inte för lättsam men heller inte superdeppig vilket är skönt.

4/5

Tror det var Lady Snowblood 2.

Ganska bra film, snygga scener, typiskt 70-tal m.m. Lady Snowblood är en professionell mördare som ska avrättas efter brott hon begått i första filmen, men får en chans att överleva genom att hemliga polisen vill att hon utför ett uppdrag åt dem. Tror storyn utspelar sig i slutet av 1800-talet i Japan eller början av 1900-talet.

7/10.

Såg Ur marionetternas liv : https://www.imdb.com/title/tt0080397/?ref_=rvi_tt

En film utav Ingmar Bergman som utspelar sig i Västtyskland. Som en slags fortsättning på Scener ur ett äktenskap. Filmen börjar med att mannen i förhållandet mördar kvinnan. Och man får sedan följa med tidshopp vad som ledde fram till det hela och även följa en del som skedde efteråt. Filmen var aldrig tråkig, men jag lyckades aldrig bli så jätte engagerad. Men ett medelbetyg är den värd


Betyg? = 3/5

A Nightmare on Elm Street 2: Freddy's Revenge (1985)

Inte vidare lyckad uppföljare, men var helt okej ändå.

Krueger Kill Kount:

Om du inte orkar se genom alla filmerna, så har du alla mord räknade här:

https://nightmareonelmstreet.fandom....m_Street_films

Väldigt svårt att svara på, alla individer är olika känsliga

Trist att fuska. Stämmer inte facit mot mina beräkningar..

Nä, kul att se alla filmer. Kanske kollar igenom länken för att jämföra när jag sett alla filmerna, blir ju några ändå. Hoppas jag hinner se klart dem innan en trolig mättnad inträffar.

13 ghosts (1960) 13 spöken

Familj får, oväntat, ärva ett äldre hus med en spöksamling.

Jo, den okända släktingen hade samlat på spöken.
Ännu en film för en lite yngre publik.
En kul detalj var att biopubliken tydligen fick två färgfilter där man fick se olika saker beroende på om man valde att tro på spöken, eller inte.

Hade säkert uppskattat den mer som barn, men idag kändes det lite tamt.
Men 3-/5 kan den få, tycker jag.

https://www.imdb.com/title/tt1951216/?ref_=fn_al_tt_1

The Look of Love (2013). Biografi över Paul Raymond, Storbritanniens motsvarighet till Hugh Hefner, och ett tag landets rikaste man. Raymond gjorde alltså sin förmögenhet på nakna kvinnor. Från teaterföreställningar på 60-70-talet som var ganska harmlösa - några topless eller nakna kvinnor var bara med på scenen eller simmade i ett akvarium som dekoration, typ, till pjäsens egentliga handling - till rena porrtidningar på 1980-90-talet, fastän Raymond själv aldrig ville erkänna att det var porr.

Det är fragmentariskt berättat i korta klipp, lite som en låtsas-dokumentär. Steve Coogan är perfekt i huvudrollen; det går att tänka sig att Raymond var precis så. Tidsandan i London är också perfekt fångad, särskilt på 60- och 70-talet. Filmen kan ses som ett stycke nutidshistoria. Jag blev dock ganska beklämd av själva ämnet; jag kan, som kvinna, inte låta bli att undra vad det blev av alla de där vackra kvinnorna, som kunde tjäna hyfsat med pengar på att bara vara nakna några få korta år, innan de byttes ut mot yngre. Det är ju inte precis en merit att ha på CV:t...

Filmens titel är för övrigt missvisande. Är det någonting, som den här filmen INTE handlar om, så är det kärlek... tvivlar på att Paul Raymond visste vad ordet betyder.

6/10

Såg utvandrarna precis : https://www.imdb.com/title/tt0067919/?ref_=rvi_tt


191 minuter lång. Kändes som en timme ungefär för att den var så bra. Bjuds väl egentligen inte på några överaskningar men den är så otroligt välgjord och fin med sina skogsmiljöer i denna film som utspelar sig på 1800-talet. Skådespelet är riktigt bra ifrån Liv Ullman, Max von Sydow, Allan Edwall och Monica Zetterlund. Gillar främst Monica Zetterlund som är elak och svär friskt.


Ser verkligen fram emot uppföljaren Nybyggarna.

Men ska smälta denna först och se några filmer emellan innan jag tar mig an fortsättningen


Betyg? = 4/5

SSF: The Favourite (2018) | 🌑🌑🌑🌑🌕 |

Det är tidigt 1700-tal och drottning Anne styr över Storbritannien. Vid sin sida står hennes nära vän, den bestämda Sarah Churchill. Men deras relation sätts på prov när Sarahs kusin, Abigail, anländer och charmar drottningen till den grad att Sarah känner sig hotad. Vem är egentligen drottningens favorit?

I fråga om skala är det här en liten film då vi får se kanske 5-6 olika rum plus lite utomhusscener trots att det är mitt under brinnande krig med fransmännen och en befolkning som rasar över skatter. Ett kammarspel helt enkelt, ett litet triangeldrama med historisk förankring satt i en miljö jag normalt tappar intresset för vid första bildruta. Men är det någon som ska få mig att gilla ett aristokratisk drama så är det väl den skruvade Yorgos Lanthimos - för det här är bra, det här är rentav fantastiskt.

Direkt när man får se en hästvagn fara förbi filmat med fisheye vinkel så förstår man att det här inte är ett normalt kostymdrama. Minuten efter börjar en karaktär runka i den fullsatta vagnen, för att liksom förstärka den känslan. Men för att vara en Yorgos Lanthimos film så är han överraskande återhållsam med det bisarra och vulgära. Den auran ligger såklart över filmen, men det tar aldrig överhanden och gör det konstigt utan det man främst får med sig är att det här är ett riktigt starkt drama.

Den heliga treenigheten som bär upp det hela stavas Olivia Colman, Rachel Weisz och Emma Stone som bjuder på fantastiskt skådespel och underhållande samspel. Främst Colman som en sjuklig och miserabel drottning Anne är helt underbar där varje ansiktsuttryck vittnar om ett oändligt djup i karaktären. Anne förlorade ju 17 barn och en make i verkliga livet - Colman förmedlar varje uns av smärta i sin tolkning.

Allt är inte briljant även om mycket är det. Några scener var lite för artistiska, storylinjen om kriget och skatterna var otydliga och sen är det ett faktum att Yorgos Lanthimos filmer inte faller i smaken hos alla. Jag älskar dock hans skruvade sinne och med The Favourite hittar han en perfekt balans mellan det oförutsägbara och allvarliga.

Smart, stilfullt och en hälsosam dos absurditet.