http://www.imdb.com/title/tt0042593/?ref_=nv_sr_1
In a Lonely Place (1950). En åldrande Humphrey Bogart spelar en avdankad manusförfattare i Hollywood. Han blir misstänkt för att ha mördat en ung, vacker kvinna, i samma veva som han blir ihop med en annan ung, vacker kvinna. Kvinnan han är ihop med slits mellan kärleken och oron för att han faktiskt ska vara mördaren.
Nä, den här historien fungerade inte. Problemet var, att en man som får sådana anfall och slår ner människor utan provokation eller av mycket små anledningar, inte är någon bra man att satsa på i vilket fall som helst. Så spänningen i filmen fanns liksom inte; det kändes ointressant om han dessutom begått ett fullbordat mord. Dessutom såg Humphrey Bogart, fast han "bara" var 49 år, ut att vara minst 60, och var bara av den anledningen olämplig som partner till en ung kvinna.
På slutet försöker de skapa Hitchcock-spänning - det var helt uppenbart - men lyckas inte.
Filmen är klassad som "drama", "noir" och "mystery" - men den är egentligen varken noir eller mystery. Noir kräver en annan stämning och en delvis annorlunda karaktärsuppsättning, och "mystery" kräver att det finns ett mysterium som man gradvis får vara med och lösa genom ledtrådar som slängs ut. Här var det inget sådant, och bara det att huvudpersonen klipper till folk vilket får tjejen att bli rädd, sedan är rar mot henne vilket får henna tro på honom igen o.s.v. - gör det inte till en mysteriedeckare. Det är för enkelt, och det finns inget för tittaren att vara med och lösa. Dock kan det till viss del hålla som ett psykologiskt drama, för det velandet mellan kärlek och förnuft som den kvinnliga huvudpersonen visar upp, kan nog många kvinnor känna igen sig i...
Två saker som höjer betyget ett par snäpp är några fina dialogbitar, särskilt i kärleksscenerna, samt the comic relief, en gammal teatralisk shakespeareskådespelare: Robert Warwick.
Nä, man måste nog vara mycket förtjust i Bogart som person för att ge denna film mer än:
6/10