Vilken film såg du senast?

Fellini Satyricon (F. Fellini, 1969)

Att försöka beskriva handlingen i några meningar är omöjligt och kanske poänglöst, men detta innehållsrika och fantasifulla drama handlar om den unge studenten Encolpius odyssé genom kejsar Neros romarrike. Vid sin sida har han - ibland i alla fall - sin vän Ascyltus och tillsammans upplever de en mängd besynnerliga händelser på de mest drömlika platser befolkade av en till synes outsinlig mängd märkliga, farliga och perversa individer.

Att försöka urskilja någon röd tråd och hålla koll på alla karaktärer var praktiskt taget omöjligt (och då har jag ändå läst relativt mycket antik grekisk och romersk litteratur) men däremot så gick det inte en minut utan att jag satt som trollbunden av den alldeles oemotståndligt mystiska äventyrsfärden.

Room (2015)

Oj oj oj. Jag kan nog inte komma på någon film som berört mig så mycket. Någonsin. Grät säkert vid tre tillfällen (och jag är ALLTID manly man) och kände så oerhört starkt med Jack. Hur skulle det bli för den lille pojken i "den nya världen"? Brie Larson gör en stark och rörande rolltolkning av Ma men hon lyfts också av Jacob Tremblay och det blir som en EN huvudperson på något vis. Du kan inte tänka dig den ena utan den andra. Verkligen ett vackert skildrat mor/barn-förhållande.

Room skyggar inte för det mörka, men går heller inte ner sig fullständigt i cynism vilket skulle förbittrat filmen. Där finns hopp trots allt och livet går vidare, vad vi än är med om. Även om filmen dämpas något i tredje akten, så är helheten så stark att högsta betyg erfordras. Jag har inte kunnat släppa den ur mina tankar sedan igår och jag blev verkligen helt tagen.

Betyg: 5/5

Såg om Apocalypto igår. Fan så bra den är. Det är dags att förlåta Gibson nu, och låta honom göra ännu ett mästerverk igen. Ge honom en saftig budget och 64 tunnor med fejkblod så blir det bra.

Maggie (2015)

Ännu en zombie-film. Denna gång med Arnold (behöver jag skriva efternamnet?). Tyvärr är det den sämsta filmen jag sett med Arnold, tyvärr. Handlingen är seg, den klipper scenerna alltför ofta och nästan allt som händer är väntat. Det tar även minst 25 minuter innan man får någon smak för filmen överhuvudtaget. Arnold känns även rätt misplacerad. Har du sett minst en annan av dagens zombie-serier eller filmer förstår du vad det handlar om.. Originaliteten är föga. Den här kan ni skippa!

2 / 5

Star Wars VII: The Force Awakens (2015)

Bra film och spännande, en värdig uppföljare.

8/10

Beck: Steinar (2016)

En helt vanlig Beckfilm. Inte jättebra, men sevärd. Steinar är cool.

7/10

Gibson är grym, det är synd att han är bojkottad av gubbjudarna i Hollywood. Jag är inget fan av judekonspirationer, men många verkar ha fått för sig att det är på grund av hans fylleutbrott för några år sedan som han är bojkottad. Det stämmer såklart inte. Så fort det stod klart att han skulle regissera och själv bekosta en film om Jesus där judar riskerade att utmålas som "onda" tog det hus i helvete!! Sjukt egentligen för jag brukar mest skratta åt liknande teorier men här är det så tydligt, kolla på Gibsons roller pre-2003, och kolla sedan vad han har gjort efter. Men det går väl ingen nöd på honom och det är ju snarare Hollywood som har förlorat en duktig regissör, så the joke's on them antar jag..

Beck: Den Svaga Länken (2007)

Detta är nog en av de djupaste Beckfilmerna som kan beröra publiken. Det handlar om våldtäckt och grova mord. Jag har sett den innan, men vissa bitar mindes jag inte så tydligt och ja, det är en bra film. Jag gillar Beck, speciellt de djupare av dem.

7/10

Vivre sa vie: film en douze tableaux (JL Godard, 1962)

Den här klassikern har stått osedd alldeles för länge på hyllan och väntat så i dag gjorde jag slag i saken och det är knappast något jag ångrar. Filmen handlar om den unga parisiska kvinnan Nana (Anna Karina) och en tid i hennes liv där inget och allt händer. Filmen är bara dryga 80 minuter lång och indelad i tolv episoder, vilket gör det till en märkligt fragmentarisk upplevelse.

Vivre sa vie börjar i långsamt tempo på ett fik där Nana sitter med sin pojkvän. Stämningen är dov samtidigt som det är svårt att förstå personernas känslor. Kameran filmar nämligen bara deras bakhuvuden, vilket gör det svårare att exakt tolka deras samtal då vi inte får se deras ansikten och minspel.

Nana är på jakt efter 2000 franc. Hon är aspirerande skådespelerska, bostadslös och i filmens femte kapitel prostituerar hon sig för första gången.

Hon vill vara speciell och "någon annan" samtidigt som hon verkar vara ofrivilligt pragmatiskt i sitt sätt att ta sig an livet. Mörker och ljus, högljudda poplåtar i jukeboxar och dånande tystnad, filosoferande över språket och oförmåga att uttrycka sig; slut på filmen.

Kul att du tyckte om den! Hur står den sig mot andra Godard-filmer du sett?

Jag har bara sett À bout de souffle och Week End. Jag tycker definitivt att den är bättre än den förstnämnda som förvisso är väldigt bra men kanske inget mästerverk.

Week End tycker jag är råbra, såg ju om den rätt nyligen och jag velar fortfarande lite om det är en stark fyra eller en svag femma.

Jag lider, som många andra cineaster verkar göra, av beslutsångest när det kommer till att ranka filmer men det vete fan om Vivre Sa Vie inte är snäppet bättre än Week End. Det fanns liksom inget att klaga på, allt är så sjukt bra genomfört.

Jag gissar att du sett mycket mer Godard men visst är väl både Vivre och Week End all time-favoriter för dig?

Edit: Roligt att du förstod att jag föll för den. Inspirerad av filmens berättarteknik gjorde jag ett halvdant försök att vara lite dunkel i mitt omdöme och inte uttrycka en enda av mina egna åsikter om filmen. Förvisso är det väl få personer som skulle skriva så om en film man hatade så det var väl rätt uppenbart antar jag, hehe.

The Danish Girl. Riktigt bra och rörande film med bra skådespelarinsatser och vackert foto.

Vivre Sa Vie är mycket riktigt en av mina absoluta favoriter. Week End tycker jag också är väldigt bra men inte riktigt en av mina favoriter. Den kom inte med på min topp 100 t.ex men det är en av Godards bästa. Av vad jag sett skall tilläggas. Jag är nästan färdig med hans 60-tal men efter det har jag en stor blind-spot.

Jo, jag misstänkte att du blev väldigt förtjust i den men det var eftersom du inte vad övertydlig med vad du egentligen tyckte om den som jag blev nyfiken nog att att fråga.