Vilken film såg du senast?

The Best Years of Our Lives (1946)

Över lag så är det en välgjord film med ett relevant tema som fortfarande är ett stort problem i USA. Den vågar också problematisera kring det på ett mestadels kompetent sätt men tyvärr tappar den lite fokus mot sista timman och den mer sentimentala romantiken tar för stor plats. Det verkligt intressanta är de hemkommandes svårigheter med att anpassa sig till vardagen och även om det är det centrala temat så förloras det sagt lite under den sista timmen och då förlorar jag också intresset. Det blir i slutändan en Hollywood-film och då behöver man få till ett lyckligt slut. Wyler balanserar en tunn linje mellan att blanda in för mycket komedi för att temat inte ska tas seriöst och att baka in riktigt mörka stunder. Det sistnämnda hade jag velat se ännu mer utav för att kunna prisa filmen till skyarna och det hade inte behövt vara på bekostnad av de mer humoristiska stunder som finns och fungerar väldigt bra.

3.5/5

Mountains of the Moon (1990)

En storslagen historisk film som handlar om expeditionen för att upptäcka Nilens källa under 1800-talet.
Deltagande i expeditionen var den legendariske Burton (en av de främsta äventyrarna och intellektuella, med "Larger than Life-personlighet" och utförligt självbeskrivet sexliv från sina expeditioner ...) och Speeke.

I filmen får man följa deras äventyr och strapatser genom 1800-talets helt oupptäckta och ociviliserade centralafrikanska landskap.
Med ständiga möten med färgrika och spännande stammar och sedvänjor.
Väldigt spännande att med hjälp av filmen få en inblick i hur det såg ut i Afrika före den moderna tiden. Dvs det Traditionella Afrika.

Infördingattacker och människoätande lejon, förrymda negerslavar och märkliga religiösa sedvänjor flyger förbi tittaren i en aldrig sinande ström, och pga all denna information av allt detta för oss okända blir det nästan lite matinéaktigt.
Dessutom är det tråkigt att filmen tvingas hasta förbi allt detta jag hellre hade velat fördjupa mig i.


Många filmer om Afrika fokuserar på den afrikanska vildmarken, på de exotiska djuren och den storslagna naturen.
det gör Inte denna - utan dess värde ligger i folkslagen expeditionen stöter på.
det är just så fantastiskt, som från en annan planet, vi föreställer oss från det mörka Afrika.

I filmen framställs Speeke som den arrogante, självupptagne, brittiske herremannen som ser ner på "de mindre värda" vildarna i djungeln, medan Burton tvärtom har en öppen och intresserad, nyfiken och mer jämställd attityd.

Nåja, filmen kan rekommenderas.
Framför allt för den som är intresserad av det gamla Afrika, och deras olika folkslag.

Jungfrukällan [1960] dir. I. Bergman

Fortsätter trampa mig igenom Bergmans filmografi och har börjat röra mig mot hans 60-tal där Jungfrukällan var först ut på tur.
Max Von Sydow visar vart skåpet ska stå med en bra skådespelarinsats, trots någorlunda kort scentid. Scenen när Sydow tar ut sin ilska i ett slagsmål mot en björk är både en fenomenal insats från Sven Nykvist och Sydow själv.

Trots att Bergman faktiskt inte skrev Jungfrukällan själv så lyser hans karaktäristiska drag igenom. Den någorlunda stela, icke-naturalistiska dialogen tillsammans med religiösa teman, med paralleller till Job och naiva undergivna kvinnor går att hitta på flera olika platser i filmen och är något som är lätt att hitta i andra Bergman-filmer från en närliggande tid.

I slutändan så finner jag mig själv smått besviken över Jungfrukällan. Flera av karaktärerna irriterade mig och den för en Bergman oväntat tragiska historian tog mig helt ur fokus. Jungfrukällan är en film som jag som Bergman-fan ändå kan uppskatta någorlunda, men som jag aldrig skulle rekommendera till någon som inte redan är ett fan av mer än bara Det Sjunde Inseglet.

6

Såg filmen Twinsters på Netflix ,
Handlar om 2 adopterade syskon som hittar varandra genom Facebook .
En mycket bra film.
5 av 5

Cockpit från 2012. Svensk film om pilot som får sparken p.g.a. övertalighet, söker massa jobb och inte får något... tills han kommer på att han kan klä ut sig till kvinna. Det finns ju inte så många kvinnliga piloter, och därför är det lätt för en kvinna att få jobb för att företagen vill vara moderna och politiskt korrekta och uppfylla kvoteringskvoten...

Denna film är inte bra i betydelsen underhållande eller njutbar, den var snarare orealistisk (piloter kollas upp noggrant vid anställning, i alla fall i svenska bolag med linjetrafik: det hade aldrig gått att använda ett påhittat namn), tramsig, flamsig, fånig, flåsig och ganska långtråkig. Det är även så pinsamt tydligt att det är män som har gjort filmen, för sådär mycket lättare och roligare blir ju inte livet bara för att man är kvinna... MEN jag tycker att det är bra att själva ämnet könskvotering togs upp till diskussion, för det är ju precis sådär det är i många branscher nu.

Betyg: filmen i sig 2, ämnets relevans 8, sammantaget betyg: 5/10.

Roadkill. Lewis (Paul Walker) köper en begagnad bil för att kunna åka och hämta en tjejkompis, Venna (Leelee Sobieski). Först måste han dock hämta sin bror Fuller (Steve Zahn) som precis släppts ut från fängelset. Som kompensation låter Fuller installera en komradio i bilen. De bestämmer sig för att driva lite med första bästa snubbe de får kontakt med. När Fuller sen blir ofredad av en grobian (Kenneth White) vid ett hotell bestämmer de sig för att rigga ett möte mellan grobianen och personen de drivit med över radion. Detta får dock oanade konsekvenser och snart svävar bröderna och Venna i livsfara.

Filmen är väldigt spännande och även lite otäck men den har också sina roliga stunder. Paul Walker gör som vanligt bra ifrån sig och han togs ifrån oss alltför tidigt. Han hade mycket kvar att ge. 7/10.

Lost Highway [1997] dir. D. Lynch

Jag gillar vanligtvis David Lynch men jag tyckte inte att Lost Highway nådde hela vägen. Många gånger känns den som en proto-Mulholland Drive, många karaktäristiska Lynch-element är där men det lyckas inte kännas lika självklart som Mulholland gör, där mysteriet känns klyftigare. I Lost Highway känner jag mig sällan förvirrad över vad som är sant, falskt, dröm eller lögn, utan jag accepterar de surrealistiska scenerna och omöjliga scenarion som övernaturlighet vilket gör att själva berättelsen tappar kraften.

Även om Lost Highway är en helt klart godkänd film så anser jag att Lynch överträffade den och nästan gjorde den irrelevant i och med Mulholland Drive som mer eller mindre gör samma saker som Lost Highway på en bättre nivå.

6

Waterloo från 1970. Nu sätter jag inte ut några spoilertaggar, för jag utgår ifrån att alla vet hur filmen slutar!

Fin och påkostad film om slaget vid Waterloo, och händelserna som närmast föregick det - Napoleons internering på ön Elba, hans flykt och hans återtagande av den franska armén och makten i Paris. Flera tusen (!) statister, perfekt soundtrack som följer filmen med medryckande marschmusik som - för Napoleon - går över i sorgemusik... och magnifika scener.

T.ex. balscenen i början, med soldater från ett skotskt regemente som dansar en svärdsdans i sina röda uniformer till säckpipsmusik mycket skickligt... sedan kommer budbärare om att Napoleon samlar sina arméer igen, fler militärer väller in, altandörrarna blir stående på vid gavel och vind och regn blåser in och sätter stopp för idyllen i balsalen. Det är Kriget som har kommit! Eller scenen mot slutet när Hertigen av Wellington, segerherren, rider ensam på slagfältet, där de fallna ligger med öppna ögon och krutröken inte riktig har skingrats... Och naturligtvis själva stridsscenerna, där man bland annat får se formeringarna ovanifrån luften. Mycket intressant!

Ett litet minus för att Rod Steiger inte var särskilt porträttlik som Napoleon. Ibland lyckades de, men när man ser honom nära och i dagsljus och speciellt när han ler och talar, så är han väldigt olik. För bred i ansiktet, för fyllig och slapp kring hakan och munnen. Samt att hans ögon var för ljusa. De borde ha valt en latinsk skådespelare till denna roll! Christopher Plummer var däremot perfekt tjusig och elegant som Wellington! Kul att man fick se att han kunde rida själv också, det kunde uppenbarligen inte Rod Steiger - där är det en stuntman på håll, samt att man endast får se hans huvud och bröst guppa i närbild när det ska föreställa att han rider!

Ger den 8/10 (jag drog bort en stjärna för att de inte fått Napoleon mer porträttlik). Annars är det här jättebra!

Som sagt - väldigt spännande film!

Jodorowsky's Dune [2013] dir. F. Pavich

Bara tanken av Jodorowsky och Frank Herberts bok Dune är tillräckligt för att mitt intresse ska vara fångat men den här dokumentären, om mästerverket som aldrig gjordes, får mig bara ännu mer att inse hur vi har gått miste om någonting otroligt.

Jodorowsky berättar om den enormt ambitiösa tolkningen av Dune och på han och de olika intervjuade individerna låter det för bra för att vara sant. Hur kan man påstå att ett verk som bara nådde pre-production stadiet är ett av de största mästerverken inom sci-fi?

Ju mer Jodorowsky berättar, desto tydligare blir det. Först blandas Jean Giraud (Moebius) in för konceptkonst, en bra start. Sedan kommer stora namn efter stora namn och hur Jodorowsky bara av en slump stöter på Dali och sedan övertalar honom att skådespela i filmen får en att känna att denna film var Jodorowskys öde.

Alejandro Jodorowsky är onekligen one of a kind och att vi aldrig kommer få se projektet som Jodorowsky hade velat ha det är något som jag nog alltid kommer anse vara ännu en av konstvärldens stora förluster.

8

Det finns två uppföljare också, fast utan Paul Walker, Roadkills originaltitel är Joy Ride och uppföljarna heter således Joy Ride 2 & 3.

Spectre Den börjar som vanligt med en jakt på någon skurk, fortsätter med att Bond gör sin chef arg på samma gång som han dödar banditer och ägnar sig åt biljakter och slutar till sist med kärlek. Trots det så blev jag rätt besviken på den nya Bondfilmen och då framför allt därför att Bond och Blofeldt hade ett alldeles för tätt förhållande, vilket Bond av någon anledning inte kommenterade och ju hade varit ett perfekt ämne för ett långt samtal med psykologiska analyser. Jag vet inte hur det är i böckerna men gissar att det var ett påhitt. Även sättet att stoppa Blofeldt var alldeles för tråkigt och gick alltför enkelt med tanke på hur stor organisationen var och dess system för att skydda den.

6/10