Vilken film såg du senast?

The Church från 1989. Under en medeltida europeisk katedral ruvar en mörk hemlighet från korsriddarnas tid. Det är mystiska statyer, mystiska gåtor i de latinska inskriptionerna, och freskerna ser heller inte ut som i vanliga kyrkor... ett gammalt medeltida pergament med hela bakgrundshistorien finns det också, och detta bevakas av den gamle biskopen själv. Det här låter spännande, men som så ofta i skräckfilmer urartar mysteriet sedan till våld, blod, gore, hemska dödssätt, djävulsdyrkan, demoner, kopulerande, allmänt kaos o.s.v..

Dock var det här långt ifrån det sämsta i genren, det är intelligentare än det mesta (fortfarande i samma genre), spänningen försvann ibland när det blev FÖR dumt, men ökade sedan snabbt igen, och tekniskt är det faktiskt mycket välgjort.

Jag har också en känsla av att man inte tar in allt första gången, utan att det kan vara värt att se om den. Jag fann filmen ganska förvirrande - bland annat verkade det ibland som om det utspelade sig i Italien, och ibland som om det utspelade sig i Tyskland. En snabb koll på IMDB visade att det mycket riktigt VAR inspelat på båda ställena, och dessutom i Ungern... trots att det skulle föreställa en och samma medeltida katedral i en och samma europeiska stad. Även språkligt var det förvirrande; jag såg den engelska versionen och jag blev inte klok på vilka röster som var dubbade och vilka inte...

Jag skulle rekommendera den här filmen till en skräckfilmsafton där den inte var huvudnumret.

Ger den 6/10.

P.S. Jag har ett volontäruppdrag som katedralvärdinna, och den domkyrkan jag arbetar i är inte långt ifrån den på filmen. Finns många mystiska, grinande statyer och konstiga djävulsfigurer där också, under golvet är människor begravda, och ingen har listat ut alla hemligheter ännu... Känns nästan lite otäckt att jag ska gå dit och öppna ensam, och springa ner i källaren och hämta votivljus etc... *ryser*

Såg just klart denna, och hade missat den om det inte vore för att den nämndes här. Pappans bipolära sjukdom beskrivet väldigt bra utan överdrifter tycker jag, och gillade filmen i stort också.

Intressant rulle från Dario Argento/Michele Soavi, gillade särskilt medeltidstemat och soundtracket av Goblin.

Ja soundtracket var också bra, det glömde jag nämna.

Fattade du vilka röster som var dubbade och vilket som var originalspråket? Eller de kanske filmade alla scener på två eller flera språk?

Selfless

Njae, den var bra initialt och hade ett intressant tema, tyvärr räckte det inte hela vägen och den lämnade till slut inget större intryck, men inte bortkastad tid direkt, utan funkar att se på

3/5

Grandmas boy (1922)

Lite omväxling från noir-filmerna.
Harold Lloyd växer upp, ständigt påhoppad av en mobbare, närvde blivit unga män blir det kära i samma flicka.
En ärkebandit kommer till stan, och sheriffen behöver alla män han kan få.
Harold kan inte neka, trots att är en jättefegis, men hans farmor berättar om farfars mod i inbördeskriget och ger honom en amulett, den förändrar allt.

Det märks att filmen är närmare hundra år gammal, men några skratt blev det.
Jag uppskattar nog Harold Lloys mest av de klassiska stumfilmskomikerna.
3/5

Har nu äntligen sett den nya filmen Crimson Peak! Jag hade väntat ivrigt på att den skulle komma till Pirate Bay, för på trailern verkade det vara just en sådan gotisk mysrysare i viktoriansk miljö som jag brukar gilla. Och vissa av elementen var ju där - tekniskt och fotomässigt var den välgjord, frisyrer, kläder och övrig rekvisita var rätt, exteriören på slottet var helt fantastisk för ett gotiskt slott! OCH jag gillade valsscenen i början!

Men alltihop var för osannolikt och dumt. Dessutom var det ingalunda originellt, utan man såg influenser från Wuthering Heights, Jane Eyre, moderna gotiska romaner i slottsmiljö på samma tema (t.ex. Victoria Holt), E.A. Poe, The Shining, Notorious... och flera som jag tänkte på medan jag såg det, men har glömt nu. Det var också oerhört förutsägbart, man förstod direkt vad som pågick och vad målet var och varför.

Gillade inte slutet heller. De riktiga mysrysarna brukar innehålla skräck ja, men:


Men visst går den att se om man inte har något vettigare för sig. Ger den:

5/10

Fallet G (2006)

Sven Wolter som polisen van Veteren. En kvinna hittas död, den äkta mannen misstänks, men inget kan bevisas.
Många år senare får van Veteren upp ett spår.

Har aldrig riktigt fastnat för van Veterenserien, klurig historia.
Kul att han kör en gammal Peugeot 504.
3/5

Fast det hade de väl i Crimson Peak också?
Dock var spökena i Crimson Peak mindre otäcka än spökpojken i The Devil's Backbone. Knappast skrämmande alls, och det var en besvikelse med tanke på regissören.

The Gift

Helt okej i sin helhet men tyckte dom kunde gjort det lite smartare, nu blev twisten och budskapet alldeles för självklart och detta förstod man ganska tidigt i filmen så det blev inte så spännande för en tittare att se på.

2/5

The Thing [1982] dir. J. Carpenter

Hade egentligen tänkt se denna runt Halloween men det blev aldrig av så såg den nu istället. En både väldigt underhållande och överraskande bra film. Premissen är fantastisk, om en varelse som kan förvandla sig till identiska kopior av människor, släng sedan in varelsen i ett isolerat område och se människorna slåss mot varandra medan de försöker lista ut vem som är vän och vem som är fiende.

Även om det är en ofta förekommande premiss i olika format så är The Thing välgjord och håller tittaren på kanten av sätet större delen av filmen. Väldigt lite överflödigt material och en överlag väldigt tight film som sällan går över gränser och konstant håller tittaren i mörkret; vi vet lika lite som Kurt Russels karaktär gör.

Bra film helt enkelt! Tyckte dock Moricones soundtrack var av det svagare slaget, men det kanske bara är i jämförelse med The Good, The Bad And The Ugly.

7.5

The Gift (2015)

Simon och Robyn är ett ungt gift par, vars liv flyter på enligt planerna tills den dagen då de stöter ihop med en av Simons gamla bekanta från high-school. Till en början känner Simon knappt igen den lite udda Gordo, och efter vad som först verkar vara ett oskyldigt möte på stan, börjar han dyka upp allt oftare. En rad av ovälkomna möten och mystiska presenter senare, bjuder paret in Gordo i sitt hem. Något de bittert kommer att få ångra.

The Gift är för mig en av de större överraskningarna från detta året. Det är en väl berättad historia som håller spänningen på topp hela vägen och thriller mystiken ligger alltid i framkant.
Joel Edgerton har verkligen visat vad han går för de senaste åren. Jag minns att jag till en början bara såg honom i usla filmer, och han dök även upp i en halvdan film förra året, Exodus. Men detta året har han verkligen visat var skåpet ska stå. Inte nog med att han nästan stjäl showen från Johnny Depp i Black Mass och är ungefär på samma nivå som honom i den. Men här så tar han och regisserar och skriver manus som en bonus. Han gör det med råge!

Jag har hört en del kritik om filmen att den ska vara förutsägbar och att folk förväntade sig en större twist. Men jag tror det är lite trailern som är missledande som kanske lovar en mer twist fylld film än vad man får. I mina ögon är filmen betydligt bättre än vad trailern visar sig vara.
Dessutom känns det fräscht med en film som inte överfylls med twister hit och dit, utan lägger mer fokus i karaktärerna och sin historia mer än att den ska chocka en.
Ja, jag kan säga att vid få tillfällen kunde den uppfattas som förutsägbar. Som att jag tror vi alla gick in vetandes att Jason Bateman's karaktär också har en hemlighet. Men faktum är så säger in princip trailern det med. Så överraskningen var nog aldrig menad som en twist eller som en stor chock. Dessutom lägger inte filmen så stort fokus på den biten av filmen alls. Utan lägger det som sagt på karaktärerna.
Dessutom har jag sagt det förr. Även ifall en film må vara förutsägbar eller göra något liknande man sett förr i en film, spelar inte så stor roll. Så länge filmen väljer att berätta denna historian på ett unikt sätt och gör det till sin egen berättelse. Något Joel Edgerton lyckas med här. Han skapar sin egen berättelse.

Vad jag gillar med filmen är osäkerheten Joel Edgerton lägger på tittaren. Han leker mycket med tittaren. Man vet inte vart man ställer sig hos vilken karaktär. Är Gordo den märkliga och konstiga typen, eller är det Simon som gömmer något mörkare?
Filmen svänger en hit och dit och till slut frågar man moralen bakom karaktärerna och jag själv satt helt tom efteråt icke vetandes om det var ett bra slut eller dåligt för karaktärerna.

Jag kunde dock störa mig på att Joel Edgerton slänger in lite jump-scares här och där. Personligen hatar jag när man använder det i thriller filmer då det inte hör hemma där. Det gav ingen direkt stor effekt för min del och kom mer av sig som jobbigt. Den aspekten gillade jag inte och avråder Joel Edgerton att inte använda detta till nästa film han gör. för jag hoppas verkligen han gör fler filmer bakom kameran.

I sin helhet är The Gift en film som lever upp till dess titel och är en liten gåva. Speciellt för de som älskar 90-talets stalker thriller mysterium. Hela denna filmen var som en tillbakablick på guldåren från den tiden och den sortens filmer.
Joel Edgerton lyckas verkligen bakom kameran med ett starkt manus. Han lägger inte det starka i att det ska vara en stark och förvånande twist i slutet. Han lägger allt krut i sin berättelse och karaktärerna. Något som man ser allt för sällan i dagens thriller filmer som bara ska chocka en med en dum twist.
Skådespelarnas insatser som deras respektive karaktärer är riktigt bra. Joel Edgerton är självklart den som stjäl showen. Hans insats som Gordo var den bästa insatsen jag sett honom göra. Man vet inte var man har honom och för den delen om hur man ska känna för personen. Är han en sympatisk person eller en konstig typ som är mer åt det sjuka hållet?
Vilket är frågan filmen också ställer en, den moraliska frågan, vad är rätt och vad är fel. Hur långt är en lögn och vad är sanning för varje individ?

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt4178092/?ref_=nv_sr_1

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=I3IiZU9JBuE