Vilken film såg du senast?

Haha sant, jag gillar förvisso inte Interstellar men Varmagäddor är helt enkelt katastrofalt dålig.

Pusher III (2005) av Nicolas Winding Refn


Lite annorlunda faktiskt mot de två första filmerna. Inte lika mycket ghetto som det har varit tidigare med hela det här att vara ute på stan och langa knark utan trean är mer typ familjefar som försöker få ihop livspusslet samtidigt som han riskerar att bli utkonkurrerad av den yngre generationen invandrare. Första halvan av filmen är väldigt lik Goodfellas när Ray Liotta ska fixa till nån sås eller köttgryta samtidigt som han måste åka runt och leverera knark och pistoler (?) till en massa personer på en och samma dag. Här Ska Milo istället fixa käk och sälja en massa ecstacy på hans dotters födelsedag och det blir stressigt samtidigt som han försöker bli knarkfri.

Andra halvan av filmen spårar kanske ur litegrann med trafficking och

På något sätt gillade jag ändå den här filmen mest i Pusher-trilogin. Kanske att det finns något sentimentalt över den gamla veteranen som får kämpa för att kunna konkurerra med den yngre generationen. Lite Gudfadern och Maffiabröder- vibbar också som sagt med kalaset och familjen.

Betyg: 2.5/5

Tror inte att jag kommer att se om någon av Pusher-filmerna då de som sagt inte faller mig i smaken. Men nu har man sett dem och kan gå vidare i Nicolas Winding Refns filmografi.

2001: A Space Odyssey 1968

Äntligen kom jag till skott och såg den här klassikern. Har full förståelse för de som inte tycker om den, och själv kan jag inte säga att jag tidigare varit med om så långsamma och utdragna scener som inte är till för handlingens skull utan för att sätta stämningen och atmosfären. Rent audiovisuellt är det ett mästerverk (förutom att rymdskeppet ser jävligt konstigt ut utifrån). Så jävla snyggt gjort alltihop och jag gissar att den här filmen var först med de klassiska styckena som spelas. Ganska obehaglig också, dels tystnaden i rymden men också svinet HAL (gillar man HAL tycker man säkert om GERTY i filmen Moon). Ap-introt har jag sett tidigare och får mig att bli nostalgisk och tänka på Apornas Planet och en video av Fatboy Slim.

"Hej! Vi söker en statist till Kubricks nya film, skulle du vara intresserad av en roll?"
"Ja, lätt! Det här kanske blir mitt stora genombrott! Vad vill ni att jag ska göra?"
"Jo så att eh... Vi vill att du klär ut dig till en apa och blir uppäten av en levande leopard..."

Betyg: hiss

Transporter 3 (2008) med Jason Statham.


I denna tredje film om Frank Martin (Jason Statham) blir han ofrivilligt tvungen att transportera ett paket och en kvinna genom halva Europa. Skurkarna har även satt på honom ett armband som exploderar om han kommer för långt ifrån bilen.

Njaeäää, den här var inte så bra som jag hade hoppats på. Den ukrainska tjejen var ingen höjdare precis. Snarare sänker hon filmen för varje scen hon är med i, förutom då hon sover. Vi kan säga att nästan varje replik hon säger och hennes aktiva kroppsspråk stör både mig som tittare och Statham som chaufför. Själv verkar han också vara lite mer butter än i de tidigare filmerna. Han bjuder inte så mycket på sig själv, eller ja, jag kommer till det senare. Armbandet han måste ha på sig begränsar honom och det är till filmens nackdel. Hade varit bättre om han fått friare tyglar och kunnat göra lite mer som han vill, imo.

Den franska sidekicken som jag gillade som comic-relief i andra filmen är inte alls lika rolig den här gången. Tråkigt.

Manuset ska man väl kanske inte klaga på när det gäller mer eller mindre hjärndöda actionfilmer men

En actionfilm får inte ha brist på action eller underhållning. Tyvärr blir det för tråkigt när han bara kör bil mest hela tiden med ett och annat avbrott här och där och den ukrainska tjejen gör inte saken bättre. De två andra filmerna är inga mästerverk men de levererar underhållning för stunden. Det kan jag inte säga om denna.

Sämsta filmen i trilogin. Hade som sagt hoppats på något bättre. Ska kanske tilläggas att jag inte är så intresserad av bilar och motorer vilket kanske då blev för mycket av den varan när de mest bara körde bil i den här tredje och avslutande (?) delen i Transporter-trilogin.

Betyg: 1.5/5

Equilibrium (2002)

Tyckte den första halvan av denna film var den största behållningen. Det var jävligt intressant att se hur man tacklade någon som upplever känslor för första gången. Andra halvan av filmen är mer action än substans men det är dock jävligt snygga actionscener, lite lik matrix kan man tycka dock. Equilibrium byggs upp på ett jävligt bra sett och scenerna är väldigt fina att kolla på. Dialogen var bra genom hela filmen. Christian bale passar så jävla bra in på dessa roller, önska han gjorde mera sånt här !

7/10

Turist (2014) av Ruben östlund

Familjesemestern blir inte som Thomas (Johannes Kuhnke) och Ebba (Lisa Loven Kongsli) hade tänkt sig när en ofarlig lavin råkar utlösa en icke-heroisk reaktion hos Thomas. Detta sätter deras förhållande på prov när effekterna av den instinktiva reaktionen hos Thomas dröjer sig kvar vilket får även deras bekanta att grubbla över hur de skulle ha reagerat i en liknande situation.

Jag vill börja med att säga att jag gillade att filmen hade en liten annorlunda stil. Fotot och klippningen tillsammans med musiken förde tankarna till någon slags hybrid mellan Kubrick och Wes Andersson. Kanske någon annan filmregissör också som jag inte kommer ihåg påminner väldigt mycket om den stillastående kameran och den dramatiska klassiska musiken. Långa tagningar, väntandet som karaktärerna måste stå ut med i linbanan,

Var lite rädd att filmen mest skulle vara en ursäkt för Östlund att visa upp sina tankar om det mänskliga psyket till bekostnad av dramaturgin. Att vi skulle få oss en film mer lämpad som demonstrationsfilm på psykologi än faktisk underhållning. Filmen går att titta på även som spelfilm, men jag tror att psykologer och sociologer skulle uppskatta filmen ännu mer. Kan nästan garantera att den kommer att gå varm i grund- och gymnasieskolorna då man ska ha ett ”livsviktigt”- samtal och prata om mjuka, mänskliga ämnen. Tema-dagar osv är den här filmen som gjord för.

Skådisarna gör ett bra jobb. Norrbaggen från Game of Thrones, Kristofer Hivju, förtjänar en guldstjärna för hur han supportar och försöker stötta Thomas efteråt. Den enda gången det brister lite är när

Lavinscenen var stark och välgjord. Bra jobb av Östlund & Co.

En av de bättre och intressantaste svenska filmerna jag har sett på ett bra tag. Gav den först en fyra men ångrade mig och ändrade det till en stark trea. Den där gråtscenen var patetisk. Fast å andra sidan kanske det också var meningen?

Betyg: 3.5/5

Filmprojekt 2: Akira Kurosawa
#13 Sanshiro Sugata (1943)

Imdb

Den unga Sanshiro Sugata (Susumu Fujita) vill lära sig kampsport och blir imponerad av judomästaren Shogoro Yano (Denjirô Ôkôchi) när denne enkelt slår ner de konkurrerande jujutsuutövarna när de väntar på honom i ett bakhåll. Ganska snart tvingas han lära sig vikten av inre frid och harmoni för att kunna utvecklas som judomästare. Samtidigt blir han utmanad på duell av andra jujutsuutövare.

Faktiskt överraskande bra debutfilm av Kurosawa. Lite oväntat också att hans första film som regissör skulle vara en kampsportsfilm. Det hade jag inte kunnat föreställa mig men han klarar av det bra. Fotot är också bra, bättre än i de mer studiogjorda filmerna som Kurosawa gjort (The Quiet Duel t.ex.) och skådespelarna kan jag inte klaga på. Kul att se Takashi Shimura i en mindre roll då man vet att han kommer att vara med i flera filmer av Kurosawa under deras respektive karriärer. Roligt att se honom i debutfilmen. Lite kul också att huvudrollsinnehavaren Susumu Fujita ser ut litegrann som Jean-Claude Van Dame i ansiktet. M.a.o. ett typiskt kampsportfejs.

Vad kan vi se för teman i filmen då? Ja, den gamle, mer visa och erfarne läraren mot den yngre och entusiastiska lärjungen är ju en klassisk berättarteknik. Dessutom gillar jag hur kampsportsfilmer ofta understryker hur viktig den inre styrkan är, att man ska vara lugn och balanserad i sig själv innan man kan slåss på riktigt. Lite cheesy måhända men jag uppskattar sånt. Kurosawa eller grundhandlingen (filmen är baserad på en roman) har låtit jujutsuutövarna framstå som mer aggressiva och hårdhänta medan judomästarna är mer mjuka och tillmötesgående till sättet. Lite enkel storytelling men men.

Vad finns det då att klaga på? Filmen är inte så lång, bara knappt under 76 minuter. Vissa scener är borta och har istället ersatts med textremsor som förklarar vad som händer. Detta är lite onödigt då filmen redan är så pass kort, men det har sin förklaring i att filmen blev klippt utan Kurosawas medgivande och att flera tusen meter film har tagits bort från den slutgiltiga versionen. Alltid tråkigt när en film blir klippt, men tydligen så ska några av de borttagna scenerna finnas på extramaterialet som tur är.

Överlag så är filmen väldigt enkelspårig. Sugata lär sig judo och framförallt den ack så viktiga inre styrkan som gör det möjligt för honom att utvecklas och bli en mer fulländad utövare. Denna lärdom tar han till sig och använder i sina fighter med framgång. Mycket mer än så erbjuder filmen inte, möjligen en början till en romans mellan vår unge protagonist och dottern till en av dem som han möter. Filmen är därmed väldigt lättsmält och ger inte direkt något tuggmotstånd. Det är bara att titta och följa med utan några större grubblerier.

Filmen har inte så stora nackdelar vad jag kan komma på utan jag blev faktiskt överraskad hur pass bra fotot var och hur lättillgänglig den var att titta på, trots att den är över 70 år gammal.

En bra debutfilm om än lite väl lättillgänglig och kort i längden. Men den duger att titta på och jag har faktiskt sett sämre filmer av Kurosawa (två stycken bara, Idioten och The Quiet Duel). Nästan så att jag rekommenderar den om man är utefter att se fler filmer av Kurosawa än bara hans mest kända samurajfilmer.

Betyg: 3/5

Såg precis klart Lone Survivor med bl.a Mark Wahlberg från 2013.

F/X (1986)

Filmspecialeffektsexperten Roland "Rollie" Tyler (Bryan Brown) anlitas av brottsbekämpande agenter för att fejka ett mord på en välkänd gangster. Rollie blir dock lurad och blir tvungen att använda sina speciella talanger för att försöka sätta dit både gangstern och de korrupta agenterna.

En ganska medioker actionthriller. Jag minns att jag sett några avsnitt av TV-serien som tydligen baserades på den här filmen och dess uppföljare men använde andra skådespelare för samma karaktärer.

Betyget blir 4.5/10 eller 2/5 på Filmtipset.

Innan jag börjar denna recensionen vill jag folk ha i åtanke att jag älskar dessa filmerna från Marvel, där av bör ni ta mitt betyg med en lite nypa salt, och är mer inriktat för mig och inte allmänt.

Avengers: Age of Ultron (2015)

När Tony Stark försöker starta ett fredsbevarande program går det snett. Jordens framtid är hotad och Iron Man, Captain America, Thor, Hulk, Black Widow samt Hawkeye sätts alla nu på prov. När den onde Ultron träder fram är det upp till medlemmarna i Avengers att stoppa honom från att sätta sina planer till verket, vilket leder till ett episkt, unikt och världsomspännande äventyr.

Det har gått 3år sedan den första Avengers filmen hade premiär. Hypen omkring den var enorm, jag själv inkluderat. Det känns nästan som för en månad sedan jag gick och såg filmen på bio på premiärdagen. Den var helt fantastisk och gjorde rättvisa till alla oss serietidnings fans utav Marvel.
Självklart sätter det hård press på uppföljaren. Visst har vi haft andra filmer emellan som är i samma universum. Men den enda som riktigt varit på samma nivå där var Captain America: The Winter Soldier. Både Iron Man 3 och Thor: The Dark World var bra, men kom mer av sig som underhållande popcorn rullar och inte mycket mer. Guardians of the Galaxy är en av de bästa, men väldigt avlägsen från dessa filmerna att den ändå kan ses som en egen stand-alone film.

Jag kan med glädje säga detta är en värdig uppföljare till första Avengers filmen och väl värt väntan på 3år. Detta är den där typiska uppföljaren där man kan diskutera i timmar vare sig den är bättre eller inte än första filmen.

Den lyckas fullfölja historien, föra den framåt mot senare filmer som kommer ta palts (kommer in på detta senare). Utvecklar karaktärerna mer och vi får lära känna och får ett mer djup hos våra hjältar. Speciellt Hawkeye som är underanvänd i första Avengers filmen får mycket mer karaktärsdrag och djup i denna filmen. Detta gillade jag väldigt mycket, att de lär sig ifrån första och utvecklar och gör de som är några av svag punkterna bättre.
Betyder detta då att det är en fullträff denna filmen? Nej, jag kan ha några negativa saker som jag känner filmen kanske kunde utvecklas mer inom. Men då fick jag reda på att filmen i sig från början skulle vara 160 minuter lång men blev nedklippt till 141 minuter.
Vilket betyder att där kommer komma en förlängd version när filmen släpps på DVD och Blu-Ray. Så jag är i samma dilemma som när jag såg The Hobbit: The Battle of the Five Armies. Där jag är medveten om att där är en längre version som kommer komma ut. Där av kommer kritiken som jag kommer med nu bara vara tillfälligt och där jag med säkerhet det säkert kommer utvecklas bättre i den förlängda versionen. För i slutändan kände jag att filmen gärna för min del hade fått vara något längre, för att förstärka och utveckla en del saker mer.

En av de svagare punkterna för min del är Ultron själv. I det stora hela är han en av de bästa MCU skurkarna hittills. Men det är fortfarande dessa filmernas största svaghet ligger inom skurkarna. Men Ultron har tillräckligt att bygga på som gör att där är tillräckligt jag gillar med honom.
Animationen är riktigt bra och James Spader's röst är onekligen det bästa valet de kunde gå med, HAN är Ultron. Vad jag inte gillade är att hans uppbyggnad inte är riktigt tillräckligt starkt. Det börjar bra, men sedan dyker han liksom bara upp och har sin färdiga kropp som man ser i trailern. Vi får aldrig se honom bygga dräkten eller hur den kom till.. Något jag känner hade kunnat visas, hade bara räckt med en 2-3 minuter på den delen.
Jag var heller inte helt övertygad om planen. Ganska standard, men som med många av dessa filmerna. Men hans onda planer kommer också här lite från ingenstans. Helt plötsligt vill han bara förinta allt för att han vill det bara, för han är ond. Känner att filmen gärna hade kunnat ge lite mer anledning till hur och varför han ser det att han hatar människor. Om jag förstått rätt så i serietidningarna hatar han människor också bara sådär utan anledning. Men i filmen hade han gärna fått lite mer förklaring till varför.
Allt annat är in princip perfektion för min del på Ultrons sida.

Jag kan även tycka att tvillingarna Quicksilver och Scarlet Witch gärna fått lite mer speltid. Inte så att de tar över, men i nuläget får vi inte riktigt lära känna de tillräckligt för att vi ska bry oss vad som händer dem.
Men samtidigt känns de inte malplacerade och inte främmande. De känns ändå välkomnande så fort de är framför kameran och vi är med dem hela vägen.

Där är även en romans som pågår mellan Bruce Banner och Natasha Romanoff. Jag kan se några komma och säga det är malplacerat och onödigt. Men jag hade absolut inga som helst problem med filmens val här. Det känns inte malplacerat, det känns inte så onödigt. Det enda jag hade hoppats lite mer på är var dessa känslorna kommer ifrån. Där är ingen riktigt flört mellan de två i första filmen. Men jag känner fortfarande att det är tillräckligt intressant att hålla sig starkt och de skapar till en bra dynamik mellan Mark Ruffalo och Scarlett Johansson.
Det är faktiskt en av de bättre och starka punkterna från filmen.

Actionscenerna är riktigt snygga också. Filmen börjar direkt i en actionscen där vi får se alla våra favoriter i en enda lång tagning. Otroligt snyggt och det får pulsen att höjas och du vet exakt vad du är inför.
Slutscenen fick mig att le riktigt stort och där är även ett kärt återseende från en viss grupp som gick under i Winter Soldier som återvänder med bravur. Det fick mig att le som en stor fåne och den inre barnet hos mig vill bara klappa händerna och skrika "Yes, go".

Skådespelarna behövs inte nämnas vid det här laget. Vi är alla bekanta med dem och de alla gör bra jobb och alla kan de utantill och kan spela rollerna i sin sömn. Men det känns aldrig som de är där för att kassa in på en lönecheck. Alla skådespelarna återvänder med stort tempo och ger järnet. För de älskar rollerna, de älskar filmerna och fansen.
Där måste jag även nämna nykomlingarna som introduceras i filmen och att alla nykomlingar är bra och även de gamla kära ansiktena vi ser är bekanta och även de gör bra ifrån sig. Vilket för mig till Paul Bettany som Vision. Detta är en sannerligen intressant karaktär. Inte nog med att Paul Bettany var fantastisk i rollen, men också att Vision troligtvis är den mest intressanta av de alla. Vilket känns märkligt då han inte dyker upp fören tredje akten i filmen. Men allting med honom är bara fascinerande och de lyckades verkligen att göra ett fantastiskt jobb med att skapa denna karaktären till liv.

I sin helhet är denna filmen i mina ögon perfektion gjord som bäst inom superhjälte genren. Actionscenerna är på topp, karaktärerna får mer utveckling och jag bryr mig hela tiden om vad som händer. Gamla som nya personer där alla känns välkomnande.
Visst är där mina små minimala problem jag har med filmen. Men antingen är dessa saker som kommer förstärkas och utvecklas mer i den förlängda versionen som kommer. Men även ifall det inte gör det är det fortfarande en suverän film som gör många avseende rätt. Det är den där perfekta uppföljaren där det är diskonterbart vare sig den är bättre eller sämre än första filmen. I många saker gör den saker bättre än första filmen.
Ni som inte är direkt några stora fan utav dessa filmerna eller superhjälte genren överlag lär inte finna något extraordinärt här. Det är samma gamla visa som de andra filmerna. Det är främst Winter Soldier och Guardians of the Galaxy som skildrar mest i tonerna. Där denna återgår till första Avengers rötterna.
Jag älskar att Marvel verkligen ger oss dessa filmerna inom daglig form nästan sett till filmer och ändå lyckas så pass hög nivå på allting.
De ger oss karaktärer vi bryr oss om, de ger oss bra skådespelare, de ger oss en handling vi bryr oss om, de ger oss hjältar barn idag växer upp med och ser upp till och älskar. Jag hade inte dessa typer av filmer när jag växte upp. Då var det Batman & Robin, Daredevil, Hulk. Också ser man var dessa filmerna ligger i jämförelse.
Samtidigt som filmen bygger upp inför kommande filmer som Captain America: Civil War, Thor: Ragnarok och Avengers: Infinity Wars.
Mid-Credit scenen där Thanos kommer och tar infinity gauntlet och säger:
"Fine, I'll do it myself".
Man fick ju inte bara gåshud, men det får ju en bara att längta 3år till Infinity Wars. Jag kan alltid se på det positiva med att det var 3år mellan första Avengers och denna, så om det gick snabbt för mig borde väl inte denna väntan kännas allt för lång. Och under vägens gång har vi fler fina MCU filmer att njuta av.

5 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2395427/?ref_=hm_cs_t0

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=JAUoeqvedMo

Det där var en synnerligen maffig recension! Tyvärr hinner jag inte läsa den ikväll, men imorn så ska studera texten ingående. Jag gillar också Marvel och har gått och väntat på den här filmen. Noterade femman i alla fall, så jag utgår ifrån att jag kommer tycka den är väldans bra!

Haha, jäklar. Ja det var en frodig recension. Måste ju ge dig en eloge för att du tar dig tiden med dina inlägg!

Edge of tomorrow. Väldigt positivt överraskad! Intelligent action/sc-fi som underhåller från början tillslut. Diggar verkligen hela tidsgrejen och Tom och Emily levererar i rollerna. Inte ett mästerverk men absolut sevärd. 7/10