Vilken film såg du senast?

The riot club. Vad ska jag säga... En enligt mig ganska trist historia om ett gäng överklasspojkar på Oxford, som beteede sig på ett sätt som man känner igen från andra filmer. Från andra filmer där överklassbrats överdrivs på ett sätt där de demoniseras, på ett kallt, överlägset sätt emot andra. Personligen tröttnade jag efter hälften ungefär. Början var starkare än från mitten och framåt.
2/5.
Även jag sätter en 6/10 från min bioupplevelse av filmen. Som sagt skådespelet var starkare än handlingen, men den var inte heller dålig. ( Night crawler).

Håller med! Hade också kunnat tänka mig att sätta en 2/5. En hel del fluff och komposition som tycks bottna i effektsökeri. Ganska typisk modern ungdomsfilm väl, eller borde åtminstone vara. Och inget fel på det sättet då. Jag förstår varför många skulle gilla den, särskilt om man har en tendens gentemot just ungdomar, kultursnobbighet och dylik aristokrati i flashig atmosfär.

Me, Myself and Irene

Den bästa komedin jag vet, Jim Carrey är som galnast här och humorn är störtskön! Såhär ska en komedi se ut.

10/10

Big Hero 6 (2014)

Handling: Tillsammans med den uppblåsbara roboten Baymax bildar Hiro och fyra andra studenter vid San Fransokyos robottekniska universitet superhjältesextetten Big Hero 6. De bekämpar en mystisk, maskerad skurk som har kopplingar till Hiros förflutna.

Omdöme: Efter rätt låga förväntningar blev jag i alla fall lite positivt överraskad av BH6. Animationen är riktigt läcker med en stark inledning. Men den mörkare tonen ändras och blir för familjefilmskonventionell i mellanpartiet, men BH6 tar igen sig på slutet och det bjöds på lite oväntade twister. Relationen mellan Hiro och Baymax var också fint porträtterad. Filmen får ett starkt, godkänt betyg och jag finner den minst lika bra som fjolårets Frozen (2013).

Betyg: 3/5

Det var ett alltför lågt betyg. Gillade du inte skådespelarprestationerna och kemin de emellan som i mina ögon kändes ytterst trovärdig?

Men man ska aldrig säga aldrig. Oscarsjuryn har överraskat förr. Inte ovanligt att Oscarn går till nån för lång och trogen tjänst och många i juryn har säkert Keatons variationsrika karriär i åtanke. Som jag skrivit tidigare har Redmayne mycket gratis i denna typ av "snyftande" porträttering. Vi ska inte känna med karaktären, vi ska känna för honom. Ungefär som man är ondskan själv om man inte hyllar honom då. Medan Keaton gör en helt egen karaktär från grunden som man dessutom har ganska lite sympati för men som fascinerar.

Glad att du gillade den


Av den anledning bör Keaton också vinna. Men jag tvivlar fortfarande starkt på att Oscarsjuryn lär ge den till honom. Återstår och se vem som vinner helt enkelt.

Heathers (1988)

Är så jävla kluven vad jag tyckte om den här. Stundtals tyckte jag den var osmaklig och skämtade för mycket om ungas självmord. Men stundtals gillade jag den mörka humorn och den var aldrig tråkig. Jag är dessutom ett 80-tals fan så det var ju ögongodis för mig. Det får nog bli 6/10

Håller inte alls med. Hade förväntat mig, som du skriver, en ganska trist förutsägbar historia om ett gäng överklasspojkar på Oxford. Tycker inte alls det är vad jag fick. Grundhistorien är på intet sett unik och slutresultatet är inte helt oväntat. Dock är porträtteringen av hela händelsen väldigt välutförd. Underbara skådespelarinsatser, mycket trovärdiga rolltolkningar, som lyfter hela upplevelsen av filmen.

Jaha ja, då kanske man ändå får ta och se The Riot Club då det är så pass mycket snack om den, och samtidigt bilda sig en egen uppfattning?

Begin Again (2013)

Gretta bor i New York, har nyss gjort slut med sin popstjärna till pojkvän. Hon skriver låtar, lite sådär ibland, för sig själv och sin katt. På en bar så spelar hon en kväll en låt, något som den numera avskeda före detta producenten Dan hör. Han ser hennes talang och deras vänskap och musik växer sig stark över de nästkommande veckorna.

Detta var en riktigt fin, feelgood, härlig film. Jag hade knappt några förväntningar men överrumplas av den sköna stämningen, den underbara musiken, det fina skådespelet och ja, hela filmen.

Musiken – som är den stora fokusen i filmen, är riktigt bra och passar mig perfekt i smaken. Detta blandat med hela auran av filmen skapar på något sätt någon sorts magi och alla bitar sitter på helt rätt plats.

Detta är på sitt sätt väldigt amerikanskt och filmen har sina klyschor, men det är så fint gjort och så väl arbetat att de är hur lätta som helst att överse.

Keira Knightley och Mark Rufallo i huvudrollerna skapar en perfekt kombo, båda är skådespelare jag gillar och de har en bra kemi dem emellan i filmen.

Utomhusscenerna där de spelar in albumet är mina personliga favoriter, man har hittat något som gör det levande och man känner sig verkligen in i musiken och stämningen i staden.

På sitt stora hela så var detta en mycket trevlig och bra film som jag uppskattade väldigt mycket. Att jag inte hade några förväntningar gjorde den bara ännu bättre. En gömd pärla och en trevlig överraskning.

Stark sexa!

Betyg: +6/10

Det tycker jag att du ska, även om jag inte är säker på att det är en film för dig. Men man vet aldrig förrän man testat.