2014-11-21, 17:46
  #31105
Medlem
Kickexs avatar
Death at a Funeral - 2007
Skön svart humor om droger, homosexualitet och självklart döden.
Problemet låg väl i att dom ville bygga upp momentum bara för att ge en klar bild av filmens kontrast.
Men det blev inte riktigt jämnt.
Introduktionen av karaktärerna samt deras åsikt av varandra tog överhanden så när allt gick käpprätt åt helvetet så blev dess utfall ytterst kort och därav en mindre besvikelse.
Och filmens skådespeleri var från vissa personer inte vidare.

Men den hade flera roliga scener och förtjänar därför en sjua av tio.
Citera
2014-11-21, 18:48
  #31106
Medlem
kanelipullas avatar
Såg As Above, So Below idag.. helt okej men hade ändå förväntat mig mer. Betyg 4/10

http://www.imdb.com/title/tt2870612/?ref_=rvi_tt
Citera
2014-11-21, 22:21
  #31107
Medlem
Rakiis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kanelipulla
Såg As Above, So Below idag.. helt okej men hade ändå förväntat mig mer. Betyg 4/10

På en tiogradig skala skulle jag också ge den en fyra.
Citera
2014-11-21, 23:04
  #31108
Medlem
NirvanAs avatar
Dawn of the Planet of the Apes
Inte direkt min typ av film, och sen gillar jag väl inte Hollywood heller, det räcker inte riktigt till godkänt för mig

1/5
Citera
2014-11-21, 23:19
  #31109
Medlem
Lotsos avatar
The Hunger Games: Mockingjay - Part 1 (2014)

Katniss Everdeen blir motvilligt till en symbol för upproret mot det autokratiska styret i huvudstaden.

Hunger Games är nog en av de filmserier som har förvånat mig mest som görs idag. Jag trodde inte jag skulle uppskatta och gilla dessa filmerna så pass mycket som jag gjort. Första filmen är den svagaste i mina ögon. Tyckte det var den som var mest en röra och actionscenerna var inget vidare. Vad som räddade den var skådespelarna och handlingen. Tvåan var en stor uppgradering enligt mig. Inte bara var actionscenerna bättre, men handlingen som visserligen var nästan likadan som första var jag mer investerad i och karaktärerna utvecklades och nya skådespelare introducerades, speciellt Philip Seymour Hoffman.
Nu har vi trean som är uppdelad i två delar och denna är något bättre än vad första filmen var, men håller fortfarande tvåan som den bästa i serien.

Jag känner att det känns lite svårt att tycka till om denna filmen innan jag ens sett Part 2 då det känns som jag vill se det som en enda lång film. Som Kill Bill ser jag som en enda lång film och inte uppdelad i två delar.
Vilket gör att denna filmen inte är så actionpackad som föregående filmer, utan snarare mer förklaring, uppbyggnad och utveckling inför Part 2, ungefär som Harry Potter och Dödsrelikerna som delades upp i två delar. Men tyckte ändå filmen balanserade det rätt bra då karaktärerna var tillräckligt intressanta samtidigt som där var en del spännings moment i filmen som verkligen var spännande och jag satt med händerna i munnen.
En scen som sticker ut är när de ska rädda Peeta från huvudstaden, den scenen var väldigt bra gjord och spänningen var på topp.

Tyckte också skådespelarna gjorde bra jobb. Där introduceras en hel del nya karaktärer de första 5 minuterna i filmen, vilket kändes lite förhastat till en början men man vände sig ganska så snabbt och man fick reda på vilka karaktärer det var ganska så snabbt. Den enda som jag fortfarande inte gillar är Liam Hemsworth som jag fortfarande inte ser vad som är så bra med honom. Känslolös och inte alls lika charmig eller rolig som hans storebror.
Tyckte också det var extremt sött att innan eftertexterna börjar spela så står det "In Loving Memory of Philip Seymour Hoffman", för att indikerar hur mycket folk uppskattade och respekterade hans jobb i denna filmserie. Fan vad jag saknar honom redan!
Jag har också börjat gilla Donald Sutherland som President Snow väldigt mycket och han växer för varje film jag ser honom i och tycker han definitivt kan klassas som en av de bättre skurkarna från 2000-talet.

Jag gillade också propaganda riktningen filmen hade. Något som visserligen de andra filmerna också hade, men här var det extra mycket. Som scenerna när de filmade en TV där Peeta blir intervjuad eller när de ska göra en propagandafilm med Katniss. Jag gillade de scenerna en hel del.

Det känns som många kommer inte riktigt gilla filmen. Det mesta är som sagt uppbyggnad inför nästa film, och där av kommer jag inte ha så mycket att säga då jag känner att jag vill se Part 2 och se det som en lång film.
Men jag tyckte ändå inte när jag såg filmen som om där kändes som något nödvändigt skulle klippas bort, trots två timmar kändes det ändå som varje scen var viktig och tillförde någonting till filmen. Så jag var aldrig uttråkad eller fann filmen var som en enda stor filler för att tjäna extra pengar. Och jag vet mycket väl att anledningen till att de delar upp filmerna i två delar är EXAKT det, för att tjäna pengar. Men det kom inte av sig som det när jag såg den, i alla fall för mig.

I sin helhet är The Hunger Games: Mockingjay - Part 1 en film som lätt kan plastas som en enda stor uppbyggnad film inför nästa film. Men för mig kom det av sig som en bra uppbyggnad och jag tyckte trots de två timmarna så kändes nästan alla scenerna nödvändiga som tillförde någonting med handlingen och förde den vidare.
Skådespelarna gjorde fantastiska jobb och bra ifrån sig. Jennifer Lawrence växer och gör Katniss rollen bra, och likaså alla andra allt från Woody Harrelson's charmfulla, roliga och sköna Haymitch till Donald Sutherland som den ondskefulla President Snow till den sent men aldrig bortglömda Philip Seymour Hoffman. Filmen bjuder på bra spänning tillsammans med nya men fortfarande intressanta karaktärer.
Allt jag kan säga nu är att jag ser fram emot Part 2 och till en film jag faktiskt inte trodde jag för två år sedan skulle se fram emot till. Jag tycker denna filmserien är bättre än vad jag trodde och är utan tvekan den bästa filmserien där ute (om ens den enda bra) när det kommer till tonårsboks adaptionerna som görs nu efter Twilight genombrottet.

3.5 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt1951265/?ref_=hm_otw_t0

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=C_Tsj_wTJkQ
Citera
2014-11-22, 01:35
  #31110
Medlem
NirvanAs avatar
Sin City: A Dame to Kill For

Blev hyfsat underhållen, hade en bra period där i mitten sen blev den lite väl utdragen tyckte jag. Nu var det väl närmare 10 år sen man såg 1an men vill minnas att den lämnade stort avtryck på mig, det kan man inte säga att denna gjorde. Men man får ta den för vad den är, gillade också det visuella, känns verkligen som en serietidning när man ser filmen.

3/5
Citera
2014-11-22, 01:43
  #31111
Medlem
mr.demons avatar
1/5 bläää vad tråkig film.


http://www.imdb.com/title/tt2980648/
Citera
2014-11-22, 01:45
  #31112
Såg Fury på bio idag.
Ger den 8/10.
Citera
2014-11-22, 02:23
  #31113
Medlem
Har haft en dagbok med filmer som jag sett den senaste tiden, mest för att jag själv ska komma ihåg, så förklaringen är inte så bra:

Batman: The Dark Knight Returns - Finns en del bra tecknade Batman filmer, denna är grym. Följer Miller's serie någorlunda korrekt, scenerna med mutantledaren, jokern på nöjesfältet och super-man.. Otroligt, rekommenderar. 8/10.

Dead Alive (aka Braindead) - 1992 - 104 min.

Director Peter Jackson

Sjukt kul splatterfilm som jag sett en antal gånger nu. Känd för att vara extreme blodig, men är inte speciellt chockerande, då det är en "mörk komedi". Handlar om en varelse som förs till en liten stad på nya zeeland någonstans på 50-talet. Huvudkaraktärens dominanta moder blir biten av varelsen som bär någon förbannelse och efter det spårar allt ut. Våld, "zombies" (de som blir smittade av förbannelsen blir någon slags ruttnande, levande döda) och typ en episk slutstrid.
Riktigt rolig, riktigt blodig. 8/10.

Candyman - 1992 - 99min.

Director Bernard Rose Writer Clive Barker

Skräckfilm, tidigt 90-tal. Två studenter kollar upp en så kallad "urban legend" i ett steg att slutföra deras examenarbete. Legenden om Candyman - En neger som sägs komma och mörda en om man uttalar hans namn fem gånger framför en spegel. Efter att ha besökt ett utsatt område där en ung kvinna ska ha blivit brutalt mördad av Candyman börjar mardrömmen för den ena av studenterna, Helen, som själv tror sig bli förföljd av Candyman.
En ganska bra skräckfilm, om än inte på något speciellt sätt omvälvande, till viss del psykologisk thriller, som tar upp ämnet urbana legender. Visar på hur moderna sägner kan uppstå, att det kan finnas en viss sanning som bygger dessa men framför allt, så visar den på hur legender och sägner ofta är mer skrämmande än verkligheten.

Sevärd. 7/10.

Evil Dead 2 - 1987 - 84min.

Skräck och komedi, men mest skräck, I guess. Är inte en uppföljare på så sätt att den följer handlingen från den första filmen, eller kanske, var ett tag sedan jag såg den. "The book of the Dead" är dock med och även miljöerna, där karaktärerna finner sig ensamma i en stuga i en ödslig skog. Onda varelser attackerar när mörkret faller och filmen är extremt blodig och galen (på ett bra sätt). Man bara måste älska huvudkaraktären Ash som anpassar sig till allt det sjuka som händer för att överleva (sågar bl.a av sig sin egna hand med en motorsåg när handen blivit besatt av ondskan.)
Riktigt bra film, med schyssta effekter och massor av blod och våld (är inte våldsfixerad).
9/10.

A Blade in The Dark (Originaltitel: La casa con la scala nel buio) – 1983 - ITA - 108min.

Director Lamberta Bava.

En intressant italiensk slasher-film. En kompositör som arbetar på soundtracket till en thriller hyr en villa där han ska kunna arbeta ostört. Men genast inträffar mystiska händelser som får honom att tro att han själv är med i en mordgåta. Det första mordet, som inträffar ganska tidigt i filmen är fucking 'cheesy' - Mest för mördaren jagar en flicka med ett så patetiskt vapen som en mattkniv, som man kan bryta bladet på med tummen och pekfingret. Men filmen växer efteråt och blir ganska spännande. Letar man efter ledtrådarna kommer man kunna lista ut vad/ve, som ligger bakom morden, det är dock framåt slutet av filmen, så spänningen håller filmen genom. Musiken, miljöerna och stämningen är ganska bra, inget för mainstream-tittaren dock.
7/10.

Brain Dead – 1990 – USA – 85min.

Director Adam Simon

Intressant film som jag inte sett tidigare, visade sig vara en ganska komplex psykologisk thriller. En hjärnforskare som är nära en upptäckt gällande boten till paranoid schizofreni i människor råkar själv ut för en rad hemska hallucinationer, samma som hans 'forskningsobjekt ' haft, och som blir värre och värre. Till slut så vet han inte om han själv är galen eller utsatt för en komplicerad konspiration. Är en sådan film där slutet är uppet för tolkning om vad som egentligen hände.
Värd att se igen någon gång - 7/10.

A Quiet Place in The Country – 1968 – ITA -106 min.

Director Elio Petri
En italiensk film som handlar nån målare/konstnär som måste fly ut till landet för att kunna återfå sin inspiration och för att lugna nerverna, då han lider av mardrömmar och andra sjuka tankar. Filmen växer i sin intrig och element av mysteri, galenskap och mordgåtor är närvarande. Främst handlar det om en ung kvinna som dog i andra världskriget. I just det huset som målaren hyr. En kvinna som det fortfarande talas om i byn och som alla män verkat ha haft en affär med. Men vem hon var, det vill målaren ha reda på, kanske vandrar hennes själ fortfarande i huset?
Gillade många scener, speciellt de där en man intensivt återger för målaren om hur han träffade på den unga kvinnan och var de älskade i huset och hur han såg henne dö. Finns även en del i filmen, då målaren besöker den unga kvinnans åldrande, döende moder för att få ut mer information. Målaren är enbart intresserad av sig själv och sin besatthet av den döda, men för honom, på något sätt levande, unga kvinnan. Modern är i hans ögon redan död och borta – Vilket jag antar symboliseras av att man i två scener ser kistor (en L-formad när hon sitter i soffan och en stående när hon står i en dörr-öppning och ber honom att stanna för att hålla henne sällskap) som han talar till istället för modern.

Sevärd, något annorlunda, film. 8/10.

If....

Helt ok film om man bortser från kommunismen.

7/10.

A Slit-Mouthed Woman – 2007 – JAP – 90min.

Director Kôji Shiraishi

Japansk skräckfilm från 2007. Inte speciellt läskig eller något man inte sett förut gällande innehåll - Läskig figur mördar folk, ungefär. Varken rekommenderar eller avråder någon att se den, inte så intressant helt enkelt.
5/10.

Bride of Re-Animator.

Inte lika bra som första filmen, men någorlunda underhållande om man gillar re-animator.

6/10.


Zombie (aka Zombi 2).

Klassiker av lucio fulci, handlar om zombies på en ö. Skön film.

8/10.

The Beyond.

Sämre än vad jag mindes den, blev faktiskt uttråkad. Man kan typ urskilja ett tema gällande ögon, då dom blir utpetade eller liknande på dom flesta, våldsnivån är väl helt rätt så..

7/10.
Citera
2014-11-22, 04:25
  #31114
Medlem
Cpt.Obviouss avatar
Interstate 60 (2002) http://www.imdb.com/title/tt0165832/

Den förvirrade unga mannen Neal Oliver (James Marsden) önskar sig som "birthday wish" att få svar på livets frågor. O.W. Grant (Gary Oldman) besvarar Neals önskning genom att ge honom en resa på en väg som inte finns på någon karta.

Vet inte om det är meningen att skådespeleriet ska vara halvkasst (bortsett från Oldman) men det är det hursomhelst. Interstate 60 är en citatmaskin och många av dem är "life lessons" som är direkt applicerbara på det riktiga livet. Den är förvisso lite lågbudget men jag blev väldigt berörd, förvånansvärt berörd. En rolig, tänkvärd och helt klart sevärd film som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet. Roligt också att få se Michael J. Fox i en biroll. 8/10.
__________________
Senast redigerad av Cpt.Obvious 2014-11-22 kl. 04:42.
Citera
2014-11-22, 12:24
  #31115
Medlem
AshbergSerDigs avatar
Big trouble in little china.

Well.. Det är min typ av film. Men, jag tyckte alla dessa kineserna vart tröttsamt.
Storyn var völ inte den bästa.. 5,5/10.
Citera
2014-11-22, 12:32
  #31116
Medlem
Catapillas avatar
The World is not Enough

Stark kandidat till sämsta Bondfilmen, som i alla Brosnanrullar är det för mycket av allt; För extrema stunts, för konstiga gadgets, för torra oneliners. Ovanpå det är Actionscenerna inte speciellt välarrangerade och båda bondskurkarna är rätt kassa, Sophie Marceaus karaktär var inte det minsta trovärdig och Robert Carlyle gör sin sämsta skådespelarinsats.

Det är dock trots allt Bond, nostalgin är stark och det är bitvis rätt underhållande så landar ändå på en stark 4 / 10
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in