The Hobbit: An Unexpected Journey (2012)
Jag såg The Extended Cut på 3 h och jag får tillägga att jag inte är något fan av LoTR. Först filmen föll mig i smaken, men de två sista gav mig inget. Jag har således skjutit på att se The Hobbit men jag tänkte som filmintresserade måste jag ha sett de.
Det som jag främst gillade med Hobbit var dialogscenerna, särskilt vid Rivendall där skådespelargiganterna möts. Storyn var intressant men alla fightingscener blev tröttsamma i längden. Ibland kändes det som en barnfilm och det verkar tyvärr som Peter Jackson nästan enbart har haft dollartecken för ögonen när han gjort Hobbit, för att göra alla åldersgrupper till lags. Stråkmusiken som användas i tid och otid och det smöriga slutet när Thorin och Bilbo blir vänner och alla står och hurrar blev bara för mycket Hollywood. Kom igen Peter Jackson, kan du inte bättre? CGI:n var också en stor besvikelse med trollen, orcherna och goblinerna som inte såg naturliga ut i miljön. Det förstörde mycket av sagokänslan för mig och det kändes ibland som att kolla på ett tv-spel. Varför inte använda riktiga skådespelare och make-up när allt annat känns så fejk?
Skådespelarinsatserna var det inget fel på även om dvärgarnas jovialiska ton kunde varit något irriterande. Jag var lite skeptisk till hur Martin Freeman skulle axla rollen som Bilbo efter Ian Holm men jag tyckte han hittade ett perfekt tonläge.
Tyvärr känns det som att Peter Jackson har stressat sig igenom denna trilogi (för profitens skull) och förlitat sig alltför mycket på CGI i tron om att publiken inte ser genom den tunna fernissan. Hade mer fokus legat på dialog och relationerna och mindre på action hade jag nog gillat Hobbit mer.
The Desolation of Smaug får jag ju se nu, men jag känner inte för att se den på bio.
Betyg: 2/5
Jag såg The Extended Cut på 3 h och jag får tillägga att jag inte är något fan av LoTR. Först filmen föll mig i smaken, men de två sista gav mig inget. Jag har således skjutit på att se The Hobbit men jag tänkte som filmintresserade måste jag ha sett de.
Det som jag främst gillade med Hobbit var dialogscenerna, särskilt vid Rivendall där skådespelargiganterna möts. Storyn var intressant men alla fightingscener blev tröttsamma i längden. Ibland kändes det som en barnfilm och det verkar tyvärr som Peter Jackson nästan enbart har haft dollartecken för ögonen när han gjort Hobbit, för att göra alla åldersgrupper till lags. Stråkmusiken som användas i tid och otid och det smöriga slutet när Thorin och Bilbo blir vänner och alla står och hurrar blev bara för mycket Hollywood. Kom igen Peter Jackson, kan du inte bättre? CGI:n var också en stor besvikelse med trollen, orcherna och goblinerna som inte såg naturliga ut i miljön. Det förstörde mycket av sagokänslan för mig och det kändes ibland som att kolla på ett tv-spel. Varför inte använda riktiga skådespelare och make-up när allt annat känns så fejk?
Skådespelarinsatserna var det inget fel på även om dvärgarnas jovialiska ton kunde varit något irriterande. Jag var lite skeptisk till hur Martin Freeman skulle axla rollen som Bilbo efter Ian Holm men jag tyckte han hittade ett perfekt tonläge.
Tyvärr känns det som att Peter Jackson har stressat sig igenom denna trilogi (för profitens skull) och förlitat sig alltför mycket på CGI i tron om att publiken inte ser genom den tunna fernissan. Hade mer fokus legat på dialog och relationerna och mindre på action hade jag nog gillat Hobbit mer.
The Desolation of Smaug får jag ju se nu, men jag känner inte för att se den på bio.
Betyg: 2/5