The Place Beyond the Pines (2012)
Derek Cianfrance är Hollywoods mest intressante avant garde-regissör och efter Blue Valentine var förvätningarna höga för egen del på The Place Beyond the Pines. Och jag blev verkligen inte besviken.
Filmen börjar i sakta mak men utvecklas till en hämndhistoria av nästan episka mått som spänner över två generationer. Fantastisk kemi mellan Gosling och Mendes (de var/är väl tillsammans på riktigt?) och de kändes verkligen som en verklig familj med en naturalistiskt skådespel och inte påklistrat som annars förhållanden gestaltas i Hollywood.
Blev också mycket imponerad av Bradley Coopers nedtonade skådespel och scenen när han skäller ut sin son såg jag nog om tre gånger. Cianfrance såg verkligen potentialen i den mannen.
Trevligt också att se favoriten Ben Mendelsohn i birollen som Robin. Ray Liotta i polisroll var överraskande och jag hade aldrig trott han skulle våga utmana sig själv på det sättet.
Den tredje akten är i mitt tycke den svagaste och den kunde berättas lite smidigare men mot slutet knyts ändå säcken ihop. Blev verkligen tagen på sängen av TPBTP då filmen hade en mustighet som sällan skådas i amerikanska filmer. Den kändes europeisk.
Betyg: 4/5
Jeanne d'Arc (1900)
I originalversionen så berättas filmen med berättarröst vilket saknades i den version jag såg (enbart musik). Även om jag kände till grundhistorien kring Jeanne d'Arc upplevdes den ändå rörig och gav inte särskilt mycket. Dock snygga effekter av Méliès i sedvanlig ordning och fina, handkolorerade bildrutor.
Betyg: 2/5
Le voyage dans la lune (1902)
Satt bara och njöt filmen igenom av Méliès kreavitet. De fantastiska bakgrunderna, kostymerna, maskerna och såklart specialeffekterna var fullkomligt spektakulära. Den hade varit ett visuellt storverk om den gjordes t o m idag tror jag.
Gillade grodmänskrigarna och att de sover under bar himmel (eller rymd snarare) med en filt på månen.
Betyg: 4/5