Clint Eeastwood spelar en åldrande (nähä?) basebollscout som ska åka iväg och titta på en spelare inför den kommande draften. Han har dålig relation till sin dotter och det är kring den relationen filmen utspelas, sen kan man säga att det som händer kring sporten är en bonus.
Mycket av handling är om relationen mellan de bägge, plus en kärlekshistoria som sakta pyser fram mellan dottern och en ny, ung basebollscout. Spelaren som väntas gå först i draften är den som Clint ska se spela, han är inte helt säker på den unge spelaren och möts av stor skepsis från ledningen i laget. Det är inte alltid statistik vinner, ibland måste man se matcherna.
Sevärd. Man behöver inte vara intresserad av baseboll för att se den.
Maniac
Jag har varit sugen på den här filmen ett bra tag, och nu kom jag äntligen till skott. Hade relativt höga förväntningar då jag hört/läst mkt gott om den.
Som jag skrev i tråden Bästa öppningscen så var öppningscenenen verkligen i världsklass enligt mig och jag fick en obehaglig känsla som bara växte och växte ju längre filmen gick.
Manuset i sig är väl inte unikt och det hade kunnat blivit en dussinfilm, men med Joe Spinell i huvudroll som en psykotisk mördare så kan det med facit i hand inte slå fel. Svårslaget!
Filmen är full av obehagliga scener, och enligt mig så når filmen sitt klimax i
tunnelbanescenen.
Var orolig för att slutet skulle falla platt aom många filmer gör men det var, liksom hela filmen, otroligt bra och Frank Zito's
hallucinationer
visades otroligt snyggt.
+ Joe Spinell + Cinematografin (som förstärkte dom otäcka scenerna ännu mer)
Kan omöjligt tänka mig att remaken är i närheten så bra, men är den värd att se?
En skymf som film mot originalet och likheterna är egentligen inte alls så stora, enbart lite av handlingen som är lik och tunnelbanescenen är med fast katastrofalt jävla dålig. Sedan är den filmad ur POV-perspektiv vilket är kul, i ungefär fem minuter.
Kan rekommendera DVD-utgåvan från Studio S som har en introduktion till filmen av Winding Refn och en kortdokumentär om Joe Spinell som jag fann sevärd. Sen kan du även spana in Vigilante och The Hit List av William Lustig, två bra filmer om än inte lika bra som Maniac.
Kan rekommendera DVD-utgåvan från Studio S som har en introduktion till filmen av Winding Refn och en kortdokumentär om Joe Spinell som jag fann sevärd. Sen kan du även spana in Vigilante och The Hit List av William Lustig, två bra filmer om än inte lika bra som Maniac.
Blir nog att köpa den när jag gör min nästa beställning Vigilante verkar skön, ett plus att Fred Williamson är med också!
Hur är det med Maniac cop då? Inte hört så gott om den, men är den värd att se? (även om jag nog ändå kommer se den i sinom tid )
Bröderna Coen har lyckats igen! Dessa brorsor tycks inte kunna göra annat än fantastiska rullar. Det känns därför härligt betryggande när man slår på en film där någon utav dessa varit iblandade. Jeff Bridges gör sin bästa roll någonsin här som "The Dude". En riktigt skön insats som satt precis där den skulle. Kan sammanfattas klockren. John Goodman är också jäkligt rolig när han jämt och ständigt blir sådär aggressiv och förbannad. Filmen känns speciell, vilket det brukar kännas när man ser filmer från Coens men alltså ingen vanlig hormonstinn komedi utan det finns så mycket mer där. Svårt att peka på exakt vad men den är i varje fall väldigt bra och rolig att se. En sak är ju de många och sköna små detaljerna. Som den blåa bubblan, White Russians, Walters "håll käften, Donny" för att nämna några. Scenen på berget i slutet är fan bland de absolut roligaste scenerna jag nånsin har sett alltså. Skrattade nästan ihjäl mig där. Den var så klockren en scen kan bli. Big Lebowski är en mycket sevärd film med många högklassiga skådespelare, skruvad story och inte minst ett passande soundtrack
8 av 10
__________________
Senast redigerad av TheManWithNoName 2013-06-02 kl. 22:11.
Betydligt bättre än vad jag trodde den skulle vara. Inte riktigt i klass med sina föregångare men inte heller speciellt långt efter.
Det finns en hel del riktigt bra action scener i filmen men man låter också tempot gå ner lite ibland utan att låta spänningen gå förlorad, den behålls på topp genom hela filmen och skådespelarna gör ett bra jobb.
En sann klassiker då det kommer till carsploitationfilm som satte standarden för en hel genre och en rad filmer som kom efteråt. Barry Newman var även med i Fear is the Key som hade en del biljakter om jag inte minns helt fel, bygger på en bok av Alister McLean som bland annat skrev Örnnästet. På nittiotalet kom det även en remake av Vanishing Point med Viggo Mortensen i en tidig roll, pre Lord of the Rings, totalt onödig remake som saknade allt som originalet hade!
Får tacka för tipset. Jag la Fear Is the Key (1972) på minnet och såg den ikväll. Riktigt skön actionfilm som tog flera oväntade vändningar till det bättre. Barry Newman spelar en betydligt mer temperamentsfull och hänsynslös karaktär här än i Vanishing Point. Man bjuds på en oväntat våldsam början, en tjugo minuter lång biljakt i södra USA:s träskmarker och annat gött. Kul att se Ben Kingsleys filmdebut också. Och Suzy Kendall såg finfin ut som den obligatoriska snygga blondinen.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!