Citat:
Ursprungligen postat av euphoria
Skulle vilja höra exempel om du skulle kunna plocka fram det så jag kan granska och bättra på mig, det skulle uppskattas!
Exempel upskattas så jag kan lära och apa efter.
/Mvh Euphoria.
Tja, du uttalar till exempel "is" som /is/ när det ska vara /iz/, dvs med tonande s, vilket innebär att stämbanden ska användas. Skillnaden på s och z är samma som skillnaden mellan f och v, du kan känna hur det surrar i halsen när du säger v och z. Vi svenskar har inte det ljudet i vårt språk, och är därför benägna att underskatta dess betydelse. På svenska hör vi definitivt skillnad på orden "golf" och "golv", och samma skillnad föreligger i engelskan mellan exempelvis "ice" och "eyes", då det senare ordet uttalas med tonande s. Det är alltså betydelseskiljande. Att lyssna efter tonande/icke-tonande s är ett av de lättaste sätten att höra om någon inte har engelska som modersmål.
Svenskar brukar som sagt skita i det här och tycka att det saknar betydelse, men det gör det faktiskt inte. Precis som en man hör att någon är utlänning när den inte kan skilja på golf och golv eller slav och slaf (tyskar, någon?) så låter man som en utlänning om man inte har rätt på det här. Jag tror inte det finns en tumregel för när det är s och när det är z, precis som det inte finns någon regel för när ord i svenskan har v eller f, utan det bara är så. Det finns dock några fall där omkringliggande ljud påverkar uttalet, exempelvis cats and dogs (uttalas /cats and dogz/. T är tonlöst, så därför följs det av ett tonlöst s, men g är tonande, därför följs det av tonande z)